Hem - Historiska Stjärnor och planeter (LättLäst) Stjärnor och planeter (LättLäst) Det finns en sol och 8 planeter i vårt solsystem. Planeterna snurrar runt solen i banor. Tidigare fanns en planet till. Det är solens dragningskraft som håller fast planeterna i deras banor. Solen är egentligen en stjärna. Gravitation En av de viktigaste naturkrafterna i universum är gravitationen. Samma kraft håller kvar månarna runt planeterna. Man vet inte riktigt hur gravitationen uppstår. Eftersom månen är mindre än jorden är gravitationen mindre. Här kan du räkna ut hur mycket du väger på andra himlakroppar:www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/? Astronauter Hur är livet som astronaut? För att kunna bli astronaut måste man ha nästan perfekt hälsa. Det är viktigt att astronauterna bygger upp sina muskler. Hur funkar det i rymden? Väl uppe i rymden är allting tyngdlöst. De enklaste vardagssysslor blir svåra i rymden. Hur gör man om man måste gå på toa? Sveriges första astronaut Christer Fuglesang är Sveriges förste astronaut. Vill du läsa mer om rymden?
Läs- och skrivundervisning Terra Scaniae - Ravna, del 2 Skriven av Åsa Storck Faktamaterial inlämnat av Barbro Lindahl Jensen Lyssna på berättelsen Ravna fortsätter färden mot Bålabackarna. Men för att komma vidare måste de flottas över ån. Ravna gillar inte flottmannen. Hela förmiddagen går Ravna och mamma i rask takt. Snart öppnar sig landskapet och havet skymtar. Mamma och Ravna tar en bit bröd att tugga på medan de vandrar vidare. Ravna hör vattnets porlande strax innan de är framme vid ån. Ravna har träffat flottmannen flera gånger förut. Flottmannen pratar och skrattar och hans ögon far runt överallt, snokar och letar. Hon lyssnar när han skryter och berättar sina historier. Så är de över ån och går vidare. Strax innan de är framme vid mosterns hus, går de ifatt en vagn. Mamma går fram för att tala med honom. När mamma kommer tillbaka ler hon stort. – Jodå, viskar hon till Ravna. Bronsgjutaren har stannat sin vagn, så mamma och Ravna går förbi. – Vi ses vid Bålabackarna! Då får Ravna en knuff av mamma och vaknar till liv igen.
Yngre järnålder - Historiska Tiden mellan 500 f Kr och 1050 e Kr kallas i Skandinavien för järnålder. Det är den period då järnet blir allt vanligare i denna del av världen. Men det är också en tid då runskriften skapas, skandinaver deltar som soldater i den romerska armén, de första stadsliknande bebyggelserna uppförs och den kristna tron börjar anammas i Skandinavien. Järnålderna är en dynamisk period inom vilken det både finns många likheter genom århundradena samtidigt som många stora förändringar också sker. För järnåldern har arkeologerna skapat flera kortare tidsindelningar som fungerar som ett slags verktyg för att hålla ordning på de långa tidsperspektiv man arbetar med. folkvandringstid, 375–550 e Kr vendeltid, 550–800 e Kr vikingatid, 800–1050 e Kr Namnen kan upplevas som något kryptiska och kommer därför att förklaras lite närmre här. Folkvandringstid och Vendeltid En av de praktfulla hjälmarna från båt-gravarna i Vendel, Uppland. Vikingatid
Ung Ekonomi, Byteshandel Byteshandel Långt, långt innan vi hade sedlar och mynt så fanns det ändå ekonomi. Man bytte helt enkelt saker med varandra. Byteshandel var något som människan snabbt lärde sig utnyttja. Under stenåldern var byteshandeln viktig. IndianpengarVissa folkslag behöll systemet med byteshandel längre än andra. Det närmsta indianerna hade till pengar var Wampum-pärlorna, som gjordes av musselskal. SlavhandelMan kunde också handla med tjänster, det vill säga att någon åtog sig att utföra arbete i utbyte mot något man ville ha. I krig var det viktigt att ta många slavar eftersom det var ett sätt att bättra på sin inkomst.