Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.
Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Tyngda över mediernas fullständiga ångvält där de tryckte ner PISA-rapporten på våra redan överbelastade axlar, var det något som kändes up-to-date att fokusera på, som ett av mina områden som förstelärare. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Okej, över till mig och mitt klassrum…
En läsande klass ”Elevers ovana vid informativ text kan förklara Pisa-raset” I dag, den 6 december, släpper Skolverket resultaten från den senaste Pisa-undersökningen av svenska femtonåringars läsförmåga. Prognosen är dyster, och få ser det underliggande problemet. Pisa mäter elevernas förmåga att läsa informativ text, men skolan är helt fixerad vid skönlitteratur. De flesta tror att det finns en läsförmåga, trots att vi i vår vardag hanterar inköpslistan, brukanvisningen, nyhetsflashen, och rysaren helt olika. Med en grov förenkling kan man se läsandet som två huvudstrategier, att processa information respektive att få underhållning, det vill säga informationsläsning respektive skönlitteratur. Med en lika grov förenkling kan man säga att vi har en huvudsakligen emotiv och en huvudsakligen intellektuell form av läsning. En gång i tiden upprätthöll skolan en balans mellan dessa två likaberättigade läsvärldar. Informationslitteraturen hanterades med ännu större energi och ambition. För de två textslagen är verkligen olika.