background preloader

Fem_steg_for_planering

Fem_steg_for_planering
Related:  SVAkonferens om språkmål o ämnesmålBFL - Bedömning För Lärande

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. "Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang. Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne. Ex. Kontextbundenhet: Att eleverna har riktligt med kontexuellt stöd när de ska utveckla sin språkliga förmåga samt när du väljer material. Att förförståelsen ska löpa som en röd tråd : Vad tänker mina elever på när jag säger ...? 1. Hur ska jag bedöma mina elever? Ex.

Forskning-i-korthet-2014-2-slutversion.pdf Hur bör sva bedrivas, inom svenskundervisningen eller separat? Hur bör svenska som andraspråksundervisningen bedrivas, inom klassens ram eller som separat undervisning? Vi kan börja med att omformulera frågan till: Hur ska undervisning utformas för att de elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk har störst möjligheter att få stöttning i sin andraspråksutveckling? Eller: Vad har betydelse för att elever som har svenska som andraspråk genom undervisning ska kunna få maximal stöttning i sin andraspråksutveckling? Svaret på den senare frågan måste till att börja med vara: Möjligheter att få delta i språkligt utmanande och utvecklande aktiviteter och att i dessa aktiviteter få vara språkligt aktiv. Undervisning inom klassens ram Att undervisa i svenska som andraspråk ”separat” kanske var det som avsågs med skrivningen i Skolförordningen (2011:185, 5.kap §14) om att undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas om det ”behövs”. Separat undervisning

Helén i skolan | Här presenterar grundsärskolan åk 1-3 sitt arbete. | Sida 42 Detta galleri innehåller 4 bilder. Detta galleri innehåller 7 bilder. Den här veckan har vi arbetat vidare med våra NTA-uppdrag. Idag skrev vi en text om gårdagens kartpromenad gemensamt. Så här blev texten vi skrev tillsammans idag. Ämnesmål: Att använda karta för att orientera sig i klassrummet och området runt skolan. Att genomföra enkla fältstudier genom att skapa egna kartor över närområdet med hjälp av lärplatta. Att kunna använda ämnesspecifika ord och begrepp i den digitala presentation eleverna formulerar och skriver. Språkmål: Att använda kronologisk ordning när vi gemensamt skriver och berättar om vår kartpromenad i området. Att i samtal definiera ämnesspecifika ord och begrepp och illustrera dem. Att gemensamt läsa en faktatext om jorden och då använda illustrationer och kända ordbilder och bokstäver för att förstå innehållet. Att ställa och svara på muntliga frågor om faktatexten om jorden.

Lär dig mer Du får dig tilldelat en hand – eleverna, föräldrarna, resurserna – och du kan och ska öka värdet. Och de som åstadkommer detta är lärarna. Lärare med höga förväntningar, som uppmuntrar elever att nå utmanande och värdefulla mål, och som gör det på ett omtänksamt och respektfullt sätt. Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som påverkar det där huret. Forskningsbaserat arbetssätt i kvalitetsarbetet (25:09) Skolverket Forskningsbasera arbetet för att optimera lärandet för eleverna och skapa fokus i undervisningspraktiken (25:57) Skolverket Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. ”Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. Lärande samtal och grupputveckling Lärande samtal 1.

Vad innebär tvåspråkighet, andraspråksinlärning och tvåspråkig undervisning? Hur utvecklar barn tvåspråkighet och vad innebär det? Hur lär man sig ett nytt språk, vad krävs för att lära sig att lära ny kunskap på ett nytt språk och hur lång tid tar det? Kenneth Hyltenstam berör dessa frågor i denna föreläsning. Kenneth Hyltenstam är professor i tvåspråkighet och verksam på Centrum för tvåspråkighet vid Stockholms universitet. Denna föreläsning spelades in på Kulturhuset, i samarbete med Rum för barn, i Stockholm 28 november 2012 och Kenneth Hyltenstam behandlar interaktionen mellan svenska som andraspråk och modersmål utifrån ett helhetsperspektiv på tvåspråkiga elever. SLnr42013sid24_75671282.pdf Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar: www.undervisaengelska.blogg.se www.undervisasvenska.blogg.se Plus och minus med formativ bedömning ”Det underlättar vid betygssättning.

Related: