background preloader

Fem_steg_for_planering

Fem_steg_for_planering

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.216315!/Menu/article/attachment/Fem_steg_for_planering.pdf

Related:  SVAkonferens om språkmål o ämnesmålBFL - Bedömning För Lärande

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa.

En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. "Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang. Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne.

Lär dig mer Du får dig tilldelat en hand – eleverna, föräldrarna, resurserna – och du kan och ska öka värdet. Och de som åstadkommer detta är lärarna. Lärare med höga förväntningar, som uppmuntrar elever att nå utmanande och värdefulla mål, och som gör det på ett omtänksamt och respektfullt sätt. Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som påverkar det där huret.

Hur bör sva bedrivas, inom svenskundervisningen eller separat? Hur bör svenska som andraspråksundervisningen bedrivas, inom klassens ram eller som separat undervisning? Vi kan börja med att omformulera frågan till: Hur ska undervisning utformas för att de elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk har störst möjligheter att få stöttning i sin andraspråksutveckling? Eller: Vad har betydelse för att elever som har svenska som andraspråk genom undervisning ska kunna få maximal stöttning i sin andraspråksutveckling?

Här presenterar grundsärskolan åk 1-3 sitt arbete. Detta galleri innehåller 4 bilder. Detta galleri innehåller 7 bilder. Den här veckan har vi arbetat vidare med våra NTA-uppdrag. Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet:

Vad innebär tvåspråkighet, andraspråksinlärning och tvåspråkig undervisning? Hur utvecklar barn tvåspråkighet och vad innebär det? Hur lär man sig ett nytt språk, vad krävs för att lära sig att lära ny kunskap på ett nytt språk och hur lång tid tar det? Kenneth Hyltenstam berör dessa frågor i denna föreläsning. Kenneth Hyltenstam är professor i tvåspråkighet och verksam på Centrum för tvåspråkighet vid Stockholms universitet. Denna föreläsning spelades in på Kulturhuset, i samarbete med Rum för barn, i Stockholm 28 november 2012 och Kenneth Hyltenstam behandlar interaktionen mellan svenska som andraspråk och modersmål utifrån ett helhetsperspektiv på tvåspråkiga elever. Ett exempel på språkutvecklande arbete i mitt klassrum Jag går under detta läsår en väldigt intressant kursledarutbildning (i regi av Nationellt centrum för svenska som andraspråk) som heter "Vägar till skolframgång -språk, text och lärande i ett mångfaldsperspektiv". Som kursdeltagare är det en del inlämningsuppgifter som ska göras, lämnas in och redovisas och under vår senaste träff var det en av mina kursledarkollegor som frågade om hon fick låna, och använda, en av mina inlämningsuppgifter för att tydliggöra hur man kan arbeta språkutvecklande kring ett ämnesområde tillsammans med nyanlända. Det fick hon självklart göra och då slog det mig att det kanske finns fler av er som skulle uppskatta att få läsa och ta del av hur jag arbetade med känslan "Ilska" med mina elever, alltså blir det nu även ett blogginlägg. Gemensam läsing Vi började med att titta på ett bokomslag till den bok jag valt ut om ”ilska”.

elevexempel tydliggör kvalitet Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning, en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…? Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga? Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel.

Related: