Länkskafferiet Betyg - Så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Många har tyckt att det varit svårt att förstå kunskapskraven – det eleverna ska lära sig i skolan. Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg? Filmen avslutas med principerna för betygssättning.
Why so many kids can’t sit still in school today The Centers for Disease Control tells us that in recent years there has been a jump in the percentage of young people diagnosed with Attention Deficit and Hyperactivity Disorder, commonly known as ADHD: 7.8 percent in 2003 to 9.5 percent in 2007 and to 11 percent in 2011. The reasons for the rise are multiple, and include changes in diagnostic criteria, medication treatment and more awareness of the condition. In the following post, Angela Hanscom, a pediatric occupational therapist and the founder of TimberNook, a nature-based development program designed to foster creativity and independent play outdoors in New England, suggests yet another reason more children are being diagnosed with ADHD, whether or not they really have it: the amount of time kids are forced to sit while they are in school. State-based Prevalence Data of ADHD Diagnosis (2011-2012): Children CURRENTLY diagnosed with ADHD (Centers for Disease Control) By Angela Hanscom The mother starts crying. More from Answer Sheet:
32 Maps That Will Teach You Something New About the World Our world is a complex network of people, places and things. Maps are a great tool and can help us understand how we are all connected. Below you will find a collection of informative maps that will hopefully teach you something new and give you a fresh perspective of our amazing planet and those that inhabit it. 1. If You’re on the Beach, This is What’s Across the Ocean The map above shows the countries that are due east and west from points along the coasts of North and South America. 2. The oceanic pole of inaccessibility (48°52.6′S 123°23.6′W) is the place in the ocean that is farthest from land. 3. 4. 6. 7. 9. 11. 12. 13. 14. 16. 17. The longest distance you can travel between two points in straight line without crossing any ocean or any major water bodies goes from Liberia to China. 18. 19. This map points out the highly uneven spatial distribution of (geotagged) Wikipedia articles in 44 language versions of the encyclopaedia. 20. 21. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 32.
Stjärnhuset Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Stjärnhuset gav 24 träffar Avsnitt 1 av 24: Orion - himlajägaren Visa mer information Avsnitt 2 av 24: Skorpionen griper in Avsnitt 3 av 24: Tjuvarnas gud Avsnitt 4 av 24: Orfeus och lyran Avsnitt 5 av 24: Herakles räddas Avsnitt 6 av 24: Herakles och lejonet Avsnitt 7 av 24: Herakles, kräftan och hydran Avsnitt 8 av 24: Herakles, gyllene hinden och vildsvinet Avsnitt 9 av 24: Herakles gör rent i Augeias stall Avsnitt 10 av 24: Herakles, fåglarna och tjuren Avsnitt 11 av 24: Herakles, hästarna och den gyllene gördeln Avsnitt 12 av 24: Herakles och solgudarnas boskap Avsnitt 13 av 24: Herakles och de gyllene äpplena Avsnitt 14 av 24: Herakles i underjorden Avsnitt 15 av 24: Herakles och olympen Avsnitt 16 av 24: Kistan i havet Avsnitt 17 av 24: Perseus får ett farlig uppdrag Avsnitt 18 av 24: Den skrytsamma drottningen Visa fler
Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp Vid valet av klass för att undersöka inkludering var elevsammansättningen viktig. Det fanns redan tidigt i förskolan farhågor om att flera barn i gruppen inte skulle ha en chans att lyckas i skolan. Att se elevers olikheter som något positivt Hur vet man att ett klassrum är inkluderande? Referens
What If All 7.1 Billion People Moved To Tunisia? I’ve always been interested in the distribution of the human population across the globe. It’s far from an even spread—this map shows where people are most squished in (dark colors) and where they’re spread out (light colors): And the East Asian countries in particular are so jam-packed with people that there’s this insane fact: (Parts of Malaysia and Indonesia have been intentionally left out—without them, the red regions still contain more than 50.2% of the world’s population.) To gain perspective on just how differently people are living on this planet, I looked up the average population density of a particular city, state, or country, and imagined all humans living at that density. (While we’re here—if all the habitable land on Earth were as dense as Manhattan, you could fit 1.73 trillion people on the planet.
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning The Big Five
The factlab - Where facts become your knowledge Trivia att använda för spännande diskussioner Nya notiser varje vecka Halva befolkningen! Halva jordens befolkning, 3,5 miljard, bor i 6 länder! 1960 bodde det 1,5 miljard och det kommer troligen bo 4,2 miljarder i dessa 6 länder 2050. Svenskarsuper mer! Alkoholdrickandet i världen har ökat med 45 %, 2 liter mer per person, sedan 1962. Flickor mot Pojkar, 1-0! Betygen är högst i Danderyd med ett snitt på 245,8. Vi levererar sanning och kunskap om vår gemensamma omvärld… …Din Kunskap, Din Sanning… Män lever 5 år kortare! I Danderyd lever man 84,6 år i snitt, längst i Sverige. Klok, klokare, klokast med källhänvisad fakta! Factlab skola är en unik sammanställning och paketering av digitalt lektionsmaterial och videolektioner baserat på 20 miljoner fakta från mer än 130 källor samlade på en sajt. 5 gånger mer vin i Sverige! I Sverige dricker vi idag 5 gånger mer vin jämfört med vad vi gjorde 1962.
Dags att sparka föräldrarna ur skolan? Samma dag som vår skolavslutning var jag inbjuden att prata under rubriken "Föräldrar - stjälp eller hjälp" på ett lunchmöte hos Rotary i Söderköping. Jag blev glad både över ämne och forum. Rotary är en organisation som på ett genialiskt sätt kombinerar egennytta med allmännytta – ett professionellt nätverk till gagn för den egna karriären i kombination med ett målmedvetet och effektivt arbete för en bättre värld. ... Tänk om vi kunde använda det receptet för föräldraengagemang i skolan? Något okomplicerat ämne är inte relationen föräldrar - skola. När jag gick i skolan hade föräldrar en högst undanskymd roll, och en roll som var helt på skolans villkor. Om en lärare ringde hem, om en förälder blev kallad på möte hos rektor – ja då var man som elev alltid i trubbel. Idag då? Det vi behöver ägna tankeverksamhet åt är inte föräldrarna som sådana utan vilken föräldraroll vårt samhälle genererar. En tydlig trend är att föräldraengagemanget idag handlar om det egna barnet. 1.
Musikquiz och geografilek | Gränslöst digitalt lärande Vad ska man hitta på de första och sista dagarna på terminen? Många lärare brukar göra någon lek eller frågesport med sina elever. När man har jobbat ett tag så brukar man ha några olika alternativ som man vet fungerar bra. Ibland är det dock roligt att få pröva något nytt och då är det roligt att kunna hjälpas åt. Alla har inte förmånen att ha så många kollegor som jag har. Då är det så fantastiskt att vi har varandra på sociala medier. Jobbhjärnan satte igång direkt hos många och frågeställaren överöstes med tips på låtar. Vilka är geografiorden i låten? Musikquizet går ut på att läraren spelar en låt och eleverna ska lista ut vilka geografiord och platser som döljer sig i låtarna. Markera platserna som nämns på en världskarta Själv förfinade jag quizet med att lägga till en världskarta som eleverna kunde sätta ut platserna på. Tillsammans gör vi det bättre.
Läsandet bland pojkar ökar kraftigt Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan. Föreningen Läsrörelsen ligger bakom flera projekt för att få fler barn att läsa. – Det finns en stor press från skolan på att man ska läsa.