background preloader

Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter?

Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter?
Långt ifrån alla lässvårigheter är dyslexi. Att ha lässvårigheter innebär problem i förmågan att ta till sig information genom text; till exempel via böcker, tidningar, läromedel, reklam, internatbaserad information. Vid flera sjukdomar och funktionshinder följer läs- och skrivsvårigheter. Självklart vid synskador men också vid hörselskador och dövhet. ADHD, autism och Aspbergers syndrom är diagnoser som ofta medför läs- och skrivsvårigheter. Förståndshandikapp är ett annat exempel samt komplikationer efter en stroke. När det handlar om medfött nedsatt funktionsnedsättning utan påverkan på begåvning eller annan funktionsnedsättning, brukar läs- och skrivsvårigheten diagnostiseras som dyslexi. Man räknar idag med att cirka fem procent av Sveriges befolkning lider av dyslexi. Man kan delat upp den dyslektiska problematiken i tre grupper: Det vanligaste problemet bland dyslektiker är den bristande fonologiska medvetenheten. Det finns en stark ärftlighetsfaktor för utveckling av dyslexi.

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorochsvar/hurstottarmanelevermeddyslexiochandralasochskrivsvarigheter.5.14ed700e12c61167c5180002739.html

Related:  DyslexiEXAMENSARBETE om Tidiga intensiva läsinsatsermaer0913

3 steg « Så löser du läs och skrivsvårigheter Att det inte skulle vara naturligt för människan att läsa och skriva och därför skulle strävanden att lära sig läsa och skriva, vara förenade med presumtiva svårigheter, är naturligtvis inget annat än dumheter. Kommunikation är något av det mest grundläggande och naturliga som finns hos människan. Läsa och skriva är bara ett annat sätt att kommunicera. Skriv ut PublikationerVetenskapliga artiklar: Fälth, L., Gustafson, S., Tjus, T. Heimann, M., & Svensson, I. (2013). Computer-assisted interventions targeting reading skills of children with reading disabilities – A longitudinal study. Dyslexia, 19, 37-53.

Undantagsbestämmelsen Ja, i skollagen finns bestämmelser som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven som eleven ska ha uppnått vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. I det följande finner ni några exempel på funktionsnedsättningar och situationer där det i det enskilda fallet kan finnas skäl att undanta enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen: • En elev med Aspergers syndrom kan ha svårt för att samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter, vilket det i flera ämnen förutsätts att eleven ska kunna.

Stort intresse för intensivträning vid läs- och skrivsvårigheter Ulrika Wolff har lett en interventionsstudie som visar på lovande resultat för elever med fonologiska svårigheter. Eleverna fick arbeta 40 minuter per dag under en intensivperiod på tolv veckor enligt ett strukturerat program. De jämfördes med en kontrollgrupp som fick traditionell specialundervisning. Eleverna i interventionsgruppen presterade bättre på lästester, och ett år efter interventionen så kunde man fortfarande se kvarstående effekter. Dyslexi-hjälp saknar ofta forskningsstöd 21 augusti kl 12:10 - Vetandets värld Det finns en många läs och skrivinsatser som man prövar ute på skolorna. Men vid en genomlysning visade det sig att det finns bara en metod som har vetenskapligt stöd, enligt Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik vid Linköpings universitet. Linköpings universitet. Tillsammans med en grupp forskare har Stefan Samuelsson på uppdrag av SBU – statens beredning för medicinsk utvärdering- gått igenom över 12 000 studier om forskning om dyslexi.

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får ofta inte den likvärdiga utbildning som de har rätt till. Nästan alla granskade skolor behöver utveckla arbetet med att anpassa undervisningen. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan”. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en form av dold funktionsnedsättning som ofta ger stora problem att stava och läsa med flyt och förståelse.

Särskilt stöd utanför klassen Elever som är i stort behov av särskilt stöd kan bli placerade i särskild undervisningsgrupp eller få enskild undervisning, då får de undervisning utanför sin ordinarie klass. Skolinspektionens granskning av 16 skolor visar att detta ofta ger positivt resultat, men den visar också på flera svårigheter. I granskningsrapporten finns exempel på arbetssätt, som kan vara vägledande för dig som arbetar i skolans värld. Skolinspektionen har gått igenom hur 16 skolor i 8 kommuner arbetar med elever i särskild undervisningsgrupp. Sammanlagt 124 elever var placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning vid de verksamheter som ingått i granskningen. Resultatet speglar endast förhållandena på de granskade skolorna.

Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter? Vid flera sjukdomar och funktionshinder följer läs- och skrivsvårigheter. Självklart vid synskador men också vid hörselskador och dövhet. ADHD, autism och Aspbergers syndrom är diagnoser som ofta medför läs- och skrivsvårigheter. Förståndshandikapp är ett annat exempel samt komplikationer efter en stroke. Några exempel på forskning om läs- och skrivsvårigheter kopplat till medicinska faktorer är studier på barn som fötts med mycket för låga vikter (under 1500 g) samt beteendegenetiska studier av tvillingar. Nytt typsnitt lättare att läsa för dyslektiker Ett typsnitt som sätter läsbarhet före estetik var målet när Christian Boer formgav Dyslexie. Med olika långa staplar och kursiva drag är typsnittet lättare att läsa för dyslektiker. Den nederländske formgivaren Christian Boer har själv dyslexi. Ofta upplever han att bokstäverna ställer sig upp och ner eller vänder sig åt fel håll när han läser.

Varvad träning för bäst resultat Bild: Joanna Hellgren. – Jag trodde att eleverna som fick traditionell specialundervisning skulle bli svårslagna eftersom lärarna i den gruppen hade alla möjligheter att skräddarsy lektionerna, säger hon. Linda Fälth hade jobbat ett tiotal år som speciallärare innan hon började forska.

Related: