Responsark krönika.doc Petter vill peppa unga till läsning – Nöjesbloggen Att Petter skulle bli en av Sveriges största rappare var nog inget han trodde när han satt i skolbänken med orden som sin största fiende. Än mindre att hans namn skulle pryda en bokrygg som en av författarna. I dag släpps ”Goda dagars magi” – den första bok om svensk hiphop skapad av de som själva var med när kulturen fick fäste i vårt land. Petter vill peppa alla unga till att läsa mer. Foto: Tobias Andersson Petter Alexis Askergren gjorde sin debut på bokmässan för några veckor sedan. Dyslexin ställde till problem under skolgången och intresset av att läsa fanns inte ens på kartan. - Det var skittufft. Men till skillnad från vad många tror, läser Petter regelbundet. - Jag läste min första bok då. Kombinationen av svenska och litteraturhistoria väckte ett intresse. - När jag förstod motivet bakom varför boken skrevs, eller fick veta mer om tiden författarna levde i, då blev det ju en helt annan grej. Läsandet hjälpte Petter att nagla sina rapptexter. Linn Dupont Nöjesredaktionen noje@hd.se
Att arbeta med noveller Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera. När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Novellrecept texten är kortkoncentrerad till en händelse med tillbakablickar för perspektivfå personerskrivs ofta i tredje-personkortfattad beskriven miljöutspelas under kort tidparallellhandling förekommer oftainre monolog är vanligthandlingen börjar ofta mitt i handligen – in medias resslutet innehåller en knorr eller poäng En snap-shot novell är Dublinbor av James Joyce.
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre
untitled Petter om sin bok 16 rader Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på svt.se Babel <div class="svtplayerCB svtPlayer-z-top svtplayerCenter-Outer"><input class="svtVisuallyhidden svtplayerStartButton" type="button" name="spela" value="Spela video" accesskey="p"><div class="svtplayerCBContainer svtplayerCenter-Inner"><span class="svtplayerSprite-Play"></span><span class="svtplayerTime"><time>10 min</time></span></div></div> Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Petter om sin bok 16 rader Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Rapparen Petter Alexis Askergren pratar om sin nya bok "16 rader". Längd: 10 min Tillgänglig till: Publicerades: Rättigheter: Kan ses i hela världen. Kan ses i mobilen. Facebook19 Twitter1 Google+0 E-post Bädda in klippet på din sajt: I Babel samlas litteraturens viktigaste röster. Du kan se alla avsnitt 30 dagar efter seriens slut Läs mer Babel
Skrivarskola - Mediekompass Publicerad: 10 december 2018 Medie- och informationskunnighet – MIK – är centrala frågor i Skolverkets styrdokument och avgörande för vår förmåga och möjlighet att orientera oss i en komplex och föränderlig omvärld. Förståelse för och kunskap om det journalistiska uppdraget och arbetssättet är därför av stor betydelse i undervisningen för våra barn och ungdomar. Mediekompass Skrivarskola syftar till att underlätta för lärare som vill använda sig av det journalistiska arbetet som metod i sin undervisning. Centralt i Skrivarskolan är Publicistguiden som Mediekompass utvecklat tillsammans med Statens Medieråd. Här finner du Publicistguiden som nedladdningsbar PDF. Publicistguiden 2018 i helhet Inledning Press- & nyhetshistoria Tryck- & yttrandefrihet Upphovsrätt Vem gör vad på en redaktion? Texter i tidningen Medieordlista Vad blir en nyhet? Journalistiskt skrivande: fakta- och opinionstexter från notisen till recensionen Att intervjua Bilder som journalistik Informationssökning Källkritik Publicering
Vad du vill Nominalfraser - NP Vi har redan konstaterat att en fras består av ett huvudord och eventuellt en eller flera bestämningar. När ett substantiv (eller pronomen) är huvudord i en fras, kallas frasennominalfras. I litteraturen förkortas nominalfrasen NP efter engelskans Noun Phrase. Speciellt med NP är att den kan byggas ut på olika sätt med många olika bestämningar till huvudordet. I följande tabell finner du exempel på NP:n med olika attribut.Själva huvudordet är markerat med fetstil och attributen omarkerade: Attributtyper Nominalfraser Vi ser att bestämningarna ibland är framförställda huvudordet som i en liten kattKalles kaviar och ibland efterställda huvudordet som i trädet därbortadamen med hundenkatter med rivet skinn Placeringen av bestämningen varierar med typ av attribut; adjektiv- och genitivattribut är framförställda medan prepositionsattribut m fl är efterställda huvudordet. Observera! Katter bör bo på landet. Katter är förstås huvudord i subjektsNP trots att det saknar bestämningar 1.
Jag ger lektioner, förklarar funktioner för personer som missat poängen, dissat hela svängen... Petter och 16 RADER, ett försök att entusiasmera till läsning och skrivande.Jag ger lektioner, förklarar funktioner för personersom missat poängen, dissat hela svängenstylar på klubbar som den värsta mannekängenhar Hip Hop i fodret, yo jag har Hip Hop i blodet …..Musiken fyller klassrummet, det är Petters låt Vinden har vänt och på whiteboardstavlan visas Petters hemsida: Elevernas bänkar bildar en ring i klassrummet. Mitt i ringen står ett bord och två stolar. Där ska Kerstin, svensklärare, sitta och läsa högt för eleverna. Jag börjar med att hälsa eleverna välkomna och samtalar om den intervju med Petter som vi hade visat i tisdags (lektion 1: Jessika Gedin intervjuar Petter i kulturprogrammet Babel). En Spotify spellista till boken finns på Petters hemsida och listan matchar boken låt för låt. Vi lyssnar på första låten: FÄLLER EN TÅRKerstin läser om låten som handlar om Petters känslor som ung man och den hopplöshet han kände inför samhället. lärare, utforska din egen praktik! Nike
Jenny på Wendes: Att skriva poesi är skoj "Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?" "Vad då, menar du?" "Jo, det där med bilderna." Så lät det på min lektion i förra veckan. Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Varför gillade då mina elever detta? 1. Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning.
Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
US State Department Creates Illustrations Depicting Differences Between British And American English People in America and the UK both speak English, and while most words remain the same there are a few differences that could potentially create a misunderstanding. To help English speakers from all over the world better communicate, the US State Department created these useful illustrations that highlight key differences between British and American English. English originated as early as the mid-5th century, and has since been brought to a number of countries. 1. americanenglish.state.gov 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Två skrivuppgifter till skönlitterära texter Varje läsare går in i en bok med sin förförståelse och sina erfarenheter. Det gör att det finns lika många läsare som det finns elever i ett klassrum. När man tillsammans i en klass läser en bok fastnar eleverna för olika saker. Så är det och det är något som jag tycker är mycket spännande (jag har bland annat skrivit om det i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning, om du skulle vilja läsare mer). I sin läsundervisning kan man göra eleverna uppmärksamma på att vi alla fastnar för olika saker när vi läser en och samma text. De två skrivuppgifterna är båda dikt-uppgifter och de kallas "Jag-är-dikt" och "Miljö-dikt". Jag valde att utveckla Boglinds idé och la till uppgiften "Miljö-dikt". När eleverna skrivit sina dikter kan man dela in klassen i grupper. Skrivuppgifterna är enkla och kan användas till noveller och romaner. Du ska få ta del av en "Jag-är-dikt" och en "Miljö-dikt", som jag själv skrivit efter att jag läst en ungdomsroman. Jag-är-dikt Jag är en olus Miljö-dikt