background preloader

Språket bär kunskapen: Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Språket bär kunskapen: Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd
Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan. Det är först när man ser och hör hur elever uttrycker sig som man kan ge den stöttning som ger en djupare förståelse av ämnet, menar Hajer. Hon redogör för den rådande situationen när det gäller språkutvecklande arbetssätt i Nederländerna och i Sverige samt beskriver Cirkelmodellen, ett sätt att handleda eleverna in i skolspråket.

http://www.ur.se/Produkter/182359-Spraket-bar-kunskapen-Maaike-Hajer-om-att-forsta-och-bli-forstadd

Related:  SVAnyanländaläs & skrivFöreläsningar

Intervjuad om textsamtal Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst? - Jag ser flera vinster med det. Utanförskolan som blev en kunskapsskola Att följa nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling är nödvändigt för att utvärdera hur väl undervisningen fungerar. På Dammhagskolan i Landskrona blev uppföljningen av de nyanlända elevernas färdigheter en modell för hela skolan. Lena Andersson är rektor på Dammhagskolan, en F–6-skola som ligger i centrala Landskrona.

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument?

Critical literacy – se filmen med Karin! Varsågoda! Här får du chansen att se föreläsningen med Karin Jönsson från igår måndag 15/12. Efter föreläsningen var vi en mindre grupp, forskningscirkeln, som hade förmånen att få samtala med Karin under en timma. Ett reflekterande samtal, kan jag lova! Karin underströk att texter aldrig är neutrala varför vi måste arbeta med frågor som ”Vem säger något i texten?”

Mitt språkutvecklande klassrum: Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Hur ska jag göra för att kunna bedöma och synliggöra deras förståelse och sedan få dem att bygga vidare på sina kunskaper? Detta är dessa frågor om lärandets komplexitet som vi lärare brottas med dagligen i vår praktik.Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Förslaget är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt av litteratur som behandlar formativ bedömning.

Att undervisa nyanlända elever Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever. Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Att utvecklas som skribent Det är inte för intet som kanadensiskan Alice Munro, nobelpristagare i litteratur 2013, brukar kallas för novellkonstens mästare. Jag läser novellsamlingen Nära hem och imponeras av hennes förmåga att med enkla medel mätta texten med innehåll och mening. Se till exempel inledningen till "Kärlekens vägar": Typiskt för novellen är det "in medias res" som gäller. Med 36 ord lyckas Munro spränga in mängder av faktauppgifter i texten:

Britt Johansson – genrepedagogik del 1 Första delen av Britt Johanssons föreläsning om genrepedagogik. Föreläsningen handlar om hur man arbetar i klassrummet med genrepedagogik och hur man lär barnen skolspråket. Britt Johansson utgår från cykeln för undervisning och lärande, det som brukar kallas cirkelmodellen. Här finns presentationen till föreläsningen. Föreläsningen arrangerades av Skriv- och läsnätverket i Värmland (SOL i Värmland) i samarbete med NCS (Skolverket), CSL och RUC på Karlstads universitet. Del 2 av föreläsningen om genrepedagogik finns här

Textkopplingar Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Vad finns det för tester i svenska som andraspråk? Bedömningsstöd Det finns nationella prov i svenska/svenska som andraspråk för årskurs 3, 6 och för skolår 9. Proven är obligatoriska och är avsedda att vara ett stöd för läraren inför betygssättningen. Förutom nationella prov finns Nya Språket lyfter, ett stöd för lärarens bedömning i ämnena svenska och svenska som andraspråk som kan användas för grundskolans årskurs 1-6.

Related: