Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.
Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken.
En läsande klass Läsförståelsestrategier i praktiken: Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth
Att lära tillsammans: Läs och redovisningsuppdrag - Stormaktstiden Nu är vi i full gång med historiatemat och just nu stormaktstiden. Det här uppdraget till onsdag vecka 4 innehåller: repetera lässtrategier, läsa och sedan redovisa. Du behöver ha med dig ett häfte hem. Starta med att se filmen som repeterar strategier som man kan använda när man läser svår text: Därefter: 1. - Träna på att berätta om det du läst. - Berätta gärna för någon där hemma. 2. 3. Fundera och diskutera med någon vuxen; - Hur kan man veta så mycket om något som hände på 1600-talet? Vad tror du? Glöm inte att använda dig av lässtrategierna när du läser dina texter! Ser fram emot att lyssna på redovisningar och få prata om de frågor som finns!