background preloader

Levla i läsning

Levla i läsning
30 Jan Att utveckla sin läsförmåga är viktigt. Eleven behöver “levla” i läsning som jag brukar säga och eleverna förstår direkt vad jag menar. “Levla” är ett uttryck lånat från TV-spelsvärlden och när man “levlar” i TV-spel innebär att man når en ny nivå där man antingen får åtkomst till nya banor eller att ens spelfigur blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills. För att “levla upp” behöver man ofta samla på sig den mängd med erfarenhetspoäng som levlingen kräver och besegra många fiender/monster. Precis som i läsning. Alla behöver levla i läsning och det finns nästan oändligt med nivåer. Related:  LäsutvecklingLäsförståelse och lässtrategierBloggar

Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken.

"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Istället för att eleverna ska ta fullt ansvar för sin förståelse av olika texter redan från början behöver de få vägledning av läraren, för att sedan successivt kunna ta ett allt större ansvar. – Att undervisa i läsförståelse innebär inte att eleverna ska lämnas åt sig själva och svara på frågor om en läst text. En av slutsatserna är att det inte räcker att som lärare säga att eleverna ska "läsa mellan raderna” eftersom de inte förstår vad det betyder.

Skolan och elevernas väg till digital kreativitet Idag är sista dagen på årets upplaga av Code Week, EU:s satsning på att väcka barns och ungdomars intresse för programmering och digitalt skapande. Det är särskilt viktigt att flickor, minoritetsgrupper och elever med sämre socioekonomiska förutsättningar inkluderas. Satsningen ingår i Digital agenda för Europa, som är en av de sju pelarna i Europa 2020, EU:s tillväxtstrategi fram till 2020. De digitala kreativa branscherna växer snabbt och behovet av yrkeskunniga kommer sannolikt att öka starkt under de kommande åren. Dessutom är det viktigt att alla lär sig att förstå och hantera de digitala möjligheterna, eftersom den här utvecklingen formar hela samhället och präglar såväl arbetsliv som vardag. I början av månaden presenterade Europeiska skoldatanätet en enkätundersökning bland Europas länder som visar att tolv har datorkunskap och programmering i läroplanen och att ytterligare nio planerar att införa det. Mapping Learner Progression in Digital Creativity föreslår fem åtgärder:

Förmågor Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Det har dock varit en del förvirring runt det då flera olika parat ihop förmåga och djur på olika sätt. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. Det är inga förmågor som vi bedömer utan de finns hela tiden med i vårt tänk och i våra diskussioner i klassen. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner. Här är en film om hur jag använder The Big 5.

Läsanalys I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys. Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: ”Kopiera en sida ur elevens självständiga läsning, eller en kopia av läxan, faktaboken. Då eleven läser sin text i boken följer läraren med i sin kopia. Notera varje sak du önskar samtala med eleven om. Notera korrekt läsning vid varje rad med ett ok. Ringa in ord som du vill undersöka hur eleven förstår. Skriv in de korrigeringar eleven gör under sin läsning – då eleven självkorrigerar sin läsning notera med SK. Utveckla din förmåga att anteckna under läsningen. Då du är klar med dina noteringar, samtal med eleven, låt eleven vara den som berättar om sin läsning. Betrakta dig själv som lärande; undersöka och upptäcka, utveckla och undra är dina lärande förutsättningar för att utveckla undervisning.” -Ja!

Svenska Barnboksakademin Foto: Ulrica Zwenger Martin Widmark Stol 4 Martin Widmark är lärare och populär och uppskattad barnboksförfattare. Han är mannen bakom böckerna om bland andra LasseMajas detektivbyrå, monsteragenten Nelly Rapp, Halvdan Viking samt David och Larissa. Martin har tagit initiativ till projektet En läsande klass som syftar till att förbättra läsförståelsen hos barn och unga. Martin Widmarks senaste bok är Kapten Blåskägg (Bonnier Carlsen 2014), den fjortonde boken i serien om monsteragenten Nelly Rapp med illustrationer av Christina Alvner Martins egen sida En läsande klass Stina Wirsén Stol nr 3 Stina Wirsén gör bilder till egna och andras texter. Stina Wirséns senaste bok är Titta! Stinas sida hos Bonnier Carlsen Ledamöternas krönikor Vecka 32 2014 I tillvarons hängmatta av Martin Widmark För inte så länge sedan flög jag just över Ukraina. Denna sommar deltog jag i en barnkulturfestival i sydöstra Polen. Jag säger till mina barn; läs. Bild: Stina Wirsén Dela

Undervisa lässtrategier by Cecilia Lind on Prezi Vem är då denna specialpedagog som brinner för det inkluderande klassrummet? Välkommen till min blogg! Jag heter Helena Wallberg och är gymnasielärare i engelska, franska och pedagogiskt ledarskap sedan drygt 20 år. Under flera år har jag undervisat samtidigt som jag också har haft en funktion som specialpedagog på Täby Enskilda Gymnasium. Mitt huvudsakliga uppdrag numera är att arbeta som konsult i skolutvecklingsfrågor. Jag skriver böcker, läroböcker i engelska för gymnasiet (Project X och Quest på N&K) och nu senast Formativ Bedömning i Praktiken – från förmedling till förståelse utgiven på Gothia förlag i november 2013. De uppdrag jag har som konsult handlar om formativ bedömning, likvärdig bedömning, inkludering, framgångsrik undervisning, kompetensutveckling om funktionsnedsättningar och hinder (en nedsättning hos individen men ett hinder i situationen), elevhälsans uppdrag, utredningar och åtgärdsprogram, anpassningar och extra anpassningar -det vill säga en undervisning som bygger på en acceptans för den variation vi möter i klassrummet.

Mr. Renwick's Bulldog Blog: Why Can't I Skip My Twenty Minutes of Reading Tonight? One of our teachers came across this infographic. It is from Perry Public Schools in Lecompton, Kansas (Source: The information presented is from a research study on independent reading and young students by Nagy and Herman in 1987. When it was shared with other staff members, both in the building and online, it receive quite a large response. A variety of things come to mind when I see this visual. First, it is very easy to accomplish what this study is suggesting. What also comes to mine is that schools cannot do it alone. As well, reading twenty minutes a day needs to start as soon as they are able to hold a book. If you haven't stressed the importance of daily reading with your child yet, today is a great day to start.

Molloy Gunilla Molloys bok skulle egentligen ha hetat Om pojkar som inte läser och skriver. Men efter tre år tillsammans med eleverna i en ”omöjlig” högstadieklass blev titeln en annan. Om man kan börja utifrån pojkarnas egen verklighet och berömma dem för vad de gör utifrån den, så går det att få pojkar att både läsa och skriva, menar Molloy. - Är det någon som inte har sett det här i sitt klassrum? Bilden på hennes powerpoint föreställer en pojke i skolåldern, tillsynes i dvala, lutad över sin bänk. Ingen i publiken räcker upp handen. Tre år som gratislärare Vad är då skälet till att många pojkar föredrar att sova sig igenom lektionen istället för att läsa en skönlitterär bok? - Jag började med Sandor slash Ida, en bok som handlar om ungdomar, hur de rör sig på nätet, om Bögen, föräldrakonflikter och så vidare. Men det första omdömet från klassens ledarkille blev skoningslöst: ”Jag tycker att Sandor/Ida sög hårt. I pojkens refuserande drapa såg emellertid Gunilla Molloy en ingång till dialog.

Related: