background preloader

Levla i läsning

Levla i läsning
30 Jan Att utveckla sin läsförmåga är viktigt. Eleven behöver “levla” i läsning som jag brukar säga och eleverna förstår direkt vad jag menar. “Levla” är ett uttryck lånat från TV-spelsvärlden och när man “levlar” i TV-spel innebär att man når en ny nivå där man antingen får åtkomst till nya banor eller att ens spelfigur blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills. För att “levla upp” behöver man ofta samla på sig den mängd med erfarenhetspoäng som levlingen kräver och besegra många fiender/monster. Precis som i läsning. Alla behöver levla i läsning och det finns nästan oändligt med nivåer. Related:  LäsutvecklingLäsförståelse och lässtrategierBloggar

Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken.

"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Istället för att eleverna ska ta fullt ansvar för sin förståelse av olika texter redan från början behöver de få vägledning av läraren, för att sedan successivt kunna ta ett allt större ansvar. – Att undervisa i läsförståelse innebär inte att eleverna ska lämnas åt sig själva och svara på frågor om en läst text. En av slutsatserna är att det inte räcker att som lärare säga att eleverna ska "läsa mellan raderna” eftersom de inte förstår vad det betyder.

Skolan och elevernas väg till digital kreativitet Idag är sista dagen på årets upplaga av Code Week, EU:s satsning på att väcka barns och ungdomars intresse för programmering och digitalt skapande. Det är särskilt viktigt att flickor, minoritetsgrupper och elever med sämre socioekonomiska förutsättningar inkluderas. Satsningen ingår i Digital agenda för Europa, som är en av de sju pelarna i Europa 2020, EU:s tillväxtstrategi fram till 2020. De digitala kreativa branscherna växer snabbt och behovet av yrkeskunniga kommer sannolikt att öka starkt under de kommande åren. Dessutom är det viktigt att alla lär sig att förstå och hantera de digitala möjligheterna, eftersom den här utvecklingen formar hela samhället och präglar såväl arbetsliv som vardag. I början av månaden presenterade Europeiska skoldatanätet en enkätundersökning bland Europas länder som visar att tolv har datorkunskap och programmering i läroplanen och att ytterligare nio planerar att införa det. Mapping Learner Progression in Digital Creativity föreslår fem åtgärder:

Svenska Barnboksakademin Foto: Ulrica Zwenger Martin Widmark Stol 4 Martin Widmark är lärare och populär och uppskattad barnboksförfattare. Han är mannen bakom böckerna om bland andra LasseMajas detektivbyrå, monsteragenten Nelly Rapp, Halvdan Viking samt David och Larissa. Martin har tagit initiativ till projektet En läsande klass som syftar till att förbättra läsförståelsen hos barn och unga. Martin Widmarks senaste bok är Kapten Blåskägg (Bonnier Carlsen 2014), den fjortonde boken i serien om monsteragenten Nelly Rapp med illustrationer av Christina Alvner Martins egen sida En läsande klass Stina Wirsén Stol nr 3 Stina Wirsén gör bilder till egna och andras texter. Stina Wirséns senaste bok är Titta! Stinas sida hos Bonnier Carlsen Ledamöternas krönikor Vecka 32 2014 I tillvarons hängmatta av Martin Widmark För inte så länge sedan flög jag just över Ukraina. Denna sommar deltog jag i en barnkulturfestival i sydöstra Polen. Jag säger till mina barn; läs. Bild: Stina Wirsén Dela

Undervisa lässtrategier by Cecilia Lind on Prezi Vem är då denna specialpedagog som brinner för det inkluderande klassrummet? Välkommen till min blogg! Jag heter Helena Wallberg och är gymnasielärare i engelska, franska och pedagogiskt ledarskap sedan drygt 20 år. Under flera år har jag undervisat samtidigt som jag också har haft en funktion som specialpedagog på Täby Enskilda Gymnasium. Mitt huvudsakliga uppdrag numera är att arbeta som konsult i skolutvecklingsfrågor. Jag skriver böcker, läroböcker i engelska för gymnasiet (Project X och Quest på N&K) och nu senast Formativ Bedömning i Praktiken – från förmedling till förståelse utgiven på Gothia förlag i november 2013. De uppdrag jag har som konsult handlar om formativ bedömning, likvärdig bedömning, inkludering, framgångsrik undervisning, kompetensutveckling om funktionsnedsättningar och hinder (en nedsättning hos individen men ett hinder i situationen), elevhälsans uppdrag, utredningar och åtgärdsprogram, anpassningar och extra anpassningar -det vill säga en undervisning som bygger på en acceptans för den variation vi möter i klassrummet.

Molloy Gunilla Molloys bok skulle egentligen ha hetat Om pojkar som inte läser och skriver. Men efter tre år tillsammans med eleverna i en ”omöjlig” högstadieklass blev titeln en annan. Om man kan börja utifrån pojkarnas egen verklighet och berömma dem för vad de gör utifrån den, så går det att få pojkar att både läsa och skriva, menar Molloy. - Är det någon som inte har sett det här i sitt klassrum? Bilden på hennes powerpoint föreställer en pojke i skolåldern, tillsynes i dvala, lutad över sin bänk. Ingen i publiken räcker upp handen. Tre år som gratislärare Vad är då skälet till att många pojkar föredrar att sova sig igenom lektionen istället för att läsa en skönlitterär bok? - Jag började med Sandor slash Ida, en bok som handlar om ungdomar, hur de rör sig på nätet, om Bögen, föräldrakonflikter och så vidare. Men det första omdömet från klassens ledarkille blev skoningslöst: ”Jag tycker att Sandor/Ida sög hårt. I pojkens refuserande drapa såg emellertid Gunilla Molloy en ingång till dialog.

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. Gemensam läsning ger resultat – ett steg i taget I min ena samtvåa läser vi just nu Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Lektionsupplägget

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor | Jag heter Johan Lindst... Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna

Related: