background preloader

Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk?

Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk?
Jag får ofta frågor som handlar om undervisning av nyanlända elever och eftersom jag kan tänka mig att många undrar samma sak kan jag ju lika väl svara i form av ett blogginlägg i stället för i ett mejl. Denna gång handlar frågan om nyanlända elever och den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Läraren som skriver till mig är orolig för att deras metoder inte räcker till när det gäller elever som har ett modersmål med ett, från svenska språket, avvikande ljudsystem. Läraren skriver: Barnen ska i det fallet lära ett nytt skriftspråk samtidigt som de lär sig svenska och de kan inte lika självklart koppla bokstäverna till ljud och kända ord. Det är här jag tror att vi misslyckas. Något av det mest komplexa i arbetet med att undervisa nyanlända elever är just detta att många elever inte bara ska lära sig svenska, de ska även lära sig läsa och skriva på svenska. Läsinlärning på modersmålet Vikten av förförståelse Från det muntliga till det skriftliga Fonologisk medvetenhet Skriva i skrivarpar

http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2014/07/hur-kan-vi-undervisa-elever-som-ska.html

Related:  SVAspråkutvecklande arbetssättDigitala kollegoraslrNyanlända

Digitala resurser för SvA Att tiden går snabbt är ingen nyhet och när man har mycket att göra så går det ännu fortare. Men jag tänkte nu ta mig tiden att uppdatera er lite grann. Höstterminen är nu avslutad även om jag inte har fått resultaten på de sista två tentorna ännu. Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Till exempel står att eleverna skall kunna föra resonemang om olika typer av innehåll.

Att få använda alla sina språk Taim och Ibrahim har varit i skolan i tre veckor. De har just lyssnat på sagan Grodan och främlingen på UR.se. De lyssnade på sitt modersmål arabiska och följde samtidigt med i boken. Efteråt samtalar vi om boken, som handlar om vänskap, att hjälpa andra och att få höra till. Pojkarna berättar om personerna och handlingen med hjälp av kodväxling mellan engelska, arabiska och svenska. ”Stort behov av kunskap om nyanlända elever” – Det är jätteroligt och hedrande förstås. Och det är en bekräftelse på att de som nominerat mig, min rektor och utvecklingschefen i kommunen, faktiskt ser mitt arbete och uppskattar det. Det känns bra, säger Sara Persson. Guldäpplet delas ut varje år på Skolforum och går till en lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkluderande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter. Sara Persson, som är lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik, är en av omkring 80 nominerade. – Inkluderingstanken genomsyrar hela skolans arbete.

Hur blir man klok på sitt andraspråk? Inger Lindberg är professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Stockholms universitet och har i sin forskning särskilt intresserat sig för andraspråksperspektiv på lärande liksom för samtalets och interaktionens roll på utvecklingen av ett andaspråk i olika åldrar. Föreläsningen är inspelad i Kulturhuset, i samarbete med Rum för barn, 5 december 2012. I dagens skola har en av fem elever ett annat modersmål än svenska och i många skolor i flerspråkiga områden gäller det nästan alla elever. Många elever har därför begränsade språkfärdigheter i svenska när de börjar skolan, oavsett om de börjar i svensk skola direkt från första klass eller senare under skoltiden. Då handlar det inte bara om att lära sig ett nytt språk utan även om att långt innan andraspråket svenska är fullt utvecklat vara hänvisad till att använda detta språk som huvudsakligt instrument för allt lärande i skolan och också för att visa vad man kan.

Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. Nytt kapitel – nytt läsår Då är det snart dags! Dags att starta ett nytt kapitel i mitt yrke som lärare. Jag ska byta arbetsplats. Hitta olikheter- utveckla svenskan! En populär uppgift som är språkutvecklande är att arbeta med nästan snarlika bilder som har några olikheter. Att arbeta med nyanlända elever som är nybörjare i svenska kräver att man planerar in övningar där eleven uppmuntras till att tala svenska. Det här är en övning som kräver att eleven ska uttrycka sig på svenska. Svenska som andraspråk ur ett digitalt perspektiv - Väsby Lärlabb Den digitala utvecklingen sträcker sig över hela samhället och är relevant för alla ämnen i skolan. Det gäller förstås även för svenska som andraspråk, där it och digitala medier kan fungera som kraftfulla hjälpmedel för lärandet. Men det handlar inte om att tekniken ska ersätta läraren. Den ska användas för att förbättra undervisningen och för att utveckla elevernas förståelse för hur digitaliseringen förändrar samhälle och vardag.

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild:

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa.

Related: