background preloader

Startkit - BFL genom kollegialt lärande

Startkit - BFL genom kollegialt lärande
Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Arbetet kan antingen genomföras med ”matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden. Om ni väljer att träffas varje vecka kommer varje möte att motsvara ett moment (B eller D) i lärmodulerna. Intensiteten avgör huruvida upplägget i startkitet motsvarar en termins arbete eller om det istället innebär ett läsårs arbete. Lärmodulcykel Till varje lärmodul finns ett färdigt upplägg för innehåll och struktur för respektive moment och möte. Källa: Skolverket.

Dylan Wiliam Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framstegåstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifterge feedback som för lärandet framåtaktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandrasamt att äga sitt eget lärande.

Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Startkit – en termins arbete med BFL | Kvutis Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial Embedding Formative Assessment | SSAT 2014 Introduction to Embedding Formative Assessment Embedding formative assessment is a two-year professional development pack for schools and colleges that contains all the materials needed for a professional development day together with a complete set of materials for running eighteen monthly follow-up workshops. Changing teacher practice is complex and these training materials are designed to help you address this challenge. In preparing this pack our aim was to share with you what is known about the nature of expertise in teaching and why changing practice is so hard. This is why it is necessary to create a supportive environment for teachers to develop together. As well as providing lots of techniques for implementing formative assessment, this pack probes deeply into the issues surrounding teacher learning communities (TLCs) and includes films of classroom practice, as well as interviews with students and teachers. Content of Embedding Formative Assessment view sample: workshop 1.4 Price

Quizkampen | Mikael Bruér För de som flippar är ett sätt att kontrollera att elever har förstått eller, för all del, kontrollera att de faktiskt gjort den förberedelse som är nödvändig. Socrative: Ett av de första responsverktyg jag började arbeta med. Jag använder sällan Socrative som just quizverktyg, men det går och det är enkelt efter registrering. En stor fördel med Socrative, om man vill använda den som quizverktyg, är att den sammanställer resultat i en excelfil som man kan få mailad till sig. Det går även att köra en variant av gamification om man finner det lockande, i form av space race vilket brukar vara lika uppskattat som Kahoot. Quizstar: Ett relativt fullständigt system. Quizstar är förhållandevis heltäckande och även en del där man får rapporter om elevernas resultat finns. Quizworks: Vid en första anblick verkar quizworks både spännande och bra! Yaca paca: Verktyget är precis som flera andra fritt. Pollsnack: En långt större tjänst än bara quiz. Testmoz: En av de enklaste tjänster jag stött på.

Stöd för utveckling - Kvutis Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera på sin bästa förmåga. En lärmodul är ett ”utvecklingspaket” där artiklar, filmer och annat material sätts i ett sammanhang, diskuteras och prövas. Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Nedanstående lärmoduler vänder sig till lärare. Förbättra er praktik genom att utmanas av skolforskning Alla ska lyckas (KvUtiS) I lärmodulen får ni prova på och förbättra er praktik genom att att ta del och utmanas av några av skolforskningens framgångsfaktorer. Betyg och likvärdig bedömning Språkutvecklande arbetssätt Samtal om text Små barns matematik

Index | Bedömning för lärande Trend eller frälsning - syn på lärande, undervisning och kunskap? Varje dag läser jag om lärare som vittnar om hur de får eleverna att lyckas allt bättre i sitt lärande genom att läraren anammat strategier som synliggör elevernas lärande. De flesta talar om BFL likt en frälsare som omvänt stora delar av skolsverige. Namn som Lundahl, Wiliam, Black och Hattie samt Svanelid med Tb5 omnämns och exemplifieras i sociala medier där många samlas för att diskutera, fortbilda sig och dela material. För mig, och er som tycker att detta arbetssätt är så självklart, är det svårt att förstå varför det ibland möter motstånd och kallas för “trend”. Jag kan inte se att det skulle vara en trend utan menar bestämt att det grundar sig i synen på lärande, undervisning och kunskap. Efter mina 15 år i skolans värld som lärare i hem- och konsumentkunskap, engelska och svenska som andraspråk har jag eftersträvat elevengagemang, ökad kunskap för alla elever och att varje elev förstått VAD den ska göra samt VARFÖR och HUR den ska utveckla sitt lärande. Fatima Haga Bjäreland

Lärmodul "Samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet" - Kvutis Med samarbetsorienterat lärande menar vi aktiviteter där två eller flera elever lär tillsammans – med och av varandra. Vinsten med ett samarbetsorienterat lärande är att eleverna kan ta del av varandras idéer, erfarenheter och kunskaper, vilket ger fler och vidgade perspek­tiv. I ett samarbetsorienterat lärande kan varje individ ges möjlighet att visa sina styrkor genom att ta initiativ, ansvar och ibland vägleda sina kamrater. I SPSM:s skrift Lära tillsammans – samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet lyfts lärdomar och framgångsfaktorer från en studie om samarbetsorienterat lärande fram. Moment A - individuell förberedelse Moment B - kollegialt arbete DiskussionVilken identitet och vilka värderingar ska prägla vår skola? Planera Ni ska introducera ett samarbetsorienterat lärande i er undervisning. Under genomförandet skriver du kortfattat ner dina noteringar. Moment C - aktivitet Genomför aktivitet och notera enligt plan. Moment D - gemensam uppföljning Loading ...

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen Texxtyper i skolan enligt Lgr11

Related: