background preloader

Läsandet bland pojkar ökar kraftigt

Läsandet bland pojkar ökar kraftigt
Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Sämst är den hos pojkar. I den senaste Pisaundersökningen hade svenska pojkar i snitt 51 poäng lägre resultat än flickor. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/lasandet-bland-pojkar-okar-kraftigt/

Related:  läsa, skrivalite av varjeLäsa

ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Det är hårt arbete att lära sig läsa" Baserat på den undersökning som Lärarnas Riksförbund låtit göra, där drygt 2 000 lärare har skattat elevernas läsförmåga i olika åldrar, diskuterades åtgärder och orsaker under en läsdag i Almedalen. Undersökningen visar bland annat att nästan hälften av högstadielärarna anser att eleverna inte kan läsa tillräckligt bra när de börjar i årskurs 7. Den visar också att lärarna saknar stödinsatser till elever som har svårt med läsinlärningen, liksom att stödet från hemmet minskar ju äldre eleverna blir. Under ett av läsdagens seminarier samlades politiska representanter från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, som hade avböjt, för att diskutera orsaker till den sjunkande läsförståelsen och vad som krävs för att byta utvecklingen. Senare samma dag samlades representanter från lärarfackförbunden, skolledarförbundet och en lärare för att diskutera samma frågeställningar.

Tidiga läsare blir smarta tonåringar Den som lär sig att läsa tidigt har längre fram i livet både bättre ordförråd och vassare logiskt tänkande. Den som däremot har det tufft med läsningen vid sju års ålder gör senare sämre ifrån sig på olika intelligenstester. Det skriver brittiska forskare i en studie publicerad i tidskriften Child Development. Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden.

Läslyftet - Utveckla din undervisning tillsammans med kollegor- Sätt ditt eget lärande i fokus- Pröva aktiviteter direkt i undervisningen Det här är Läslyftet Vad Kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs- och skrivdidaktik. För vem Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen.

Att arbeta med faktatexter När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. De skrev hela meningar i tankekartan och när de skrev sin egen faktatext såg den ungefär ut som i boken de läst. När det var dags att skriva faktatexter igen i årskurs 2 introducerade jag VÖL-strategin med förhoppningen att eleverna genom att utgå från sina förkunskaper skulle äga sin kunskap och text bättre.

Related: