background preloader

Nyanländas lärande - startsida

Nyanländas lärande - startsida
Skolverket ebjuder stöd och kompetensutveckling för att skapa bättre förutsättningar för att ge nyanlända barn och ungdomar en skolgång av hög kvalitet och likvärdighet. Vi ger stöd och rådgivning för att organisera verksamhet, kartlägga, undervisa, bedöma och betygsätta nyanlända elever. Stöd för arbete med nyanlända barn och elever Fram till och med 2019 genomför Skolverket ett flertal insatser med fokus på nyanlända elever. Med start under våren 2016 genomförs riktade insatser som vänder sig till de skolhuvudmän, som tagit emot en stor andel nyanlända elever i förhållande till sin folkmängd. Läs om våra riktade insatser Arbetar du med nyanlända elever och vill fortbilda dig? Till utbildningar och kurser om nyanlända elevers lärande, Bygg på din kompetens Aktuellt Nytt kunskapskrav och obligatoriska bedömningsstöd Bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk NCS höstkonferenser Temat i år är språk- och kunskapsutvecklande arbete. Träffa andra sfi-lärare i december Stödlinje för frågor Related:  SvA och nyanländaförsta tiden med nyanländaNyanlända

Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever.

Information till nyanlända Nyanlända elever och deras föräldrar behöver information om hur skolväsendet fungerar i Sverige. Dessa broschyrer och filmer är framtagna för att skolor, kommuner, gode män och andra som kommer i kontakt med nyanlända ska kunna presentera en grundläggande bild av svenska skolan. I serien ingår: Förskola och förskoleklass Grundskola och fritidshem Gymnasieskola Grundsär- och gymnasiesärskola Broschyrerna finns på arabiska, persiska, polska, somaliska och thailändska. Förskola och förskoleklass Ålder 1–6 år Från det att ditt barn fyller 1 år kan det gå i förskola. Förskola och förskoleklass, svenska Förskola och förskoleklass, arabiska Förskola och förskoleklass, persiska Förskola och förskoleklass, polska Förskola och förskoleklass, somaliska Förskola och förskoleklass, thailändska Grundskola och fritidshem Ålder 7–15 år Alla barn går i grundskolan från ungefär 7 års ålder och den är obligatorisk. Gymnasieskola Ålder 16–20 år De flesta ungdomar går tre år i gymnasieskolan. Ålder 7–20 år

Svenska som andraspråk ur ett digitalt perspektiv - Väsby Lärlabb Den digitala utvecklingen sträcker sig över hela samhället och är relevant för alla ämnen i skolan. Det gäller förstås även för svenska som andraspråk, där it och digitala medier kan fungera som kraftfulla hjälpmedel för lärandet. Men det handlar inte om att tekniken ska ersätta läraren. Projektet Teacherhack visar med tydliga exempel hur detta kan göras i grundskolans olika ämnen. Eleverna ska inte sitta och träna på egen hand framför skärmen, utan resonera, reflektera gemensamt och lära av varandra. Hülya Basaran är förstelärare i svenska som andraspråk i Trollhättan. Elevernas modersmål fungerar som hjälp och resurs i lärandet, och talspråket blir en bro som leder över till skriftspråket. Sara Persson, som är lärare i svenska som andraspråk i Västervik, har under de senaste åren börjat använda många olika digitala verktyg och hjälpmedel i sin undervisning.

Resultat för "svenska som andraspråk" Ämne - Svenska som andraspråk (Gymnasiesärskola) Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ... Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i ... . Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att Ämne - Svenska som andraspråk (Gymnasieskolan) Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin ... svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att kommunicera i ... reflektera över den egna språkinlärningen. Kurser i ämnet Svenska som andraspråk 1, 100 poäng som bygger på Kursplan - Svenska som andraspråk (Grundsärskolan) Kursplan - Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera ...

Digitala verktyg för språkutveckling - Wikiversity Wikins syfte är att vara en inspirationskälla och en plattform för språklärare att dela sina tips, tricks och förslag för att främja språkutveckling. Här hittar du massor av digitala verktyg. Under flera av de digitala verktygen finns även länkar till guider/tutorials och till videos där Sara Lövestamoch Jonas Lindahlvisar hur de använder verktygen på sina lektioner. Du är självklart välkommen att bidra med dina egna lektionsupplägg med digitala verktyg. LyssnaLäsSkrivSamtalaTala

Nyanlända elever: Frågor för reflektion Nyanlända elever är elever som nyligen flyttat till Sverige, och de har mycket varierande bakgrund. Det är viktigt att skolan tar reda på vilka kunskaper eleverna har, för att kunna anpassa undervisningen efter vars och ens behov. Här finns några extra frågor för reflektion, som kan vara bra att ha med sig då man utvärderar individanpassning av undervisningen för nyanlända elever. Kartläggning Tar skolan reda på de nyanlända elevernas kunskaper och erfarenheter när de börjar? Undervisningens innehåll och genomförande Finns det något innehåll eller några moment som förutsätter förtrogenhet med specifikt svenska förhållanden eller ett svenskt kulturarv?

Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk? Jag får ofta frågor som handlar om undervisning av nyanlända elever och eftersom jag kan tänka mig att många undrar samma sak kan jag ju lika väl svara i form av ett blogginlägg i stället för i ett mejl. Denna gång handlar frågan om nyanlända elever och den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Läraren som skriver till mig är orolig för att deras metoder inte räcker till när det gäller elever som har ett modersmål med ett, från svenska språket, avvikande ljudsystem. Läraren skriver: Barnen ska i det fallet lära ett nytt skriftspråk samtidigt som de lär sig svenska och de kan inte lika självklart koppla bokstäverna till ljud och kända ord. Det är här jag tror att vi misslyckas. Något av det mest komplexa i arbetet med att undervisa nyanlända elever är just detta att många elever inte bara ska lära sig svenska, de ska även lära sig läsa och skriva på svenska. Läsinlärning på modersmålet Vikten av förförståelse Från det muntliga till det skriftliga Fonologisk medvetenhet Skriva i skrivarpar

Remiss: Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever Från och med den 1 januari 2016 kommer vissa bestämmelser om utbildning för nyanlända elever i skollag och förordningar att ändras, det har riksdagen beslutat. Därför har Skolverket arbetat fram förslag till nya allmänna råd. Vi är medvetna om att många kommuner och skolor idag arbetar hårt med stora utmaningar för att kunna ta emot många nyanlända elever och se till att de får utbildning inom en rimlig tid. Förslag till nya allmänna råd De allmänna råden är tänkta att fungera som ett stöd i arbetet med nyanlända elever och för att hjälpa kommuner och skolor att leva upp till de krav bestämmelserna i lag och förordningar ställer. Observera att förslaget kan komma att ändras efter remissförfarandet. Remissversion: Allmänna råd om utbildning för nyanlända (369 kB)

Parallell lese- og skriveopplæring Kontaktlærere Rukhsana Arshad og Ada Jynge Tøyen skole, Oslo Det er mye som tyder på at barn og unge lettest knekker lesekoden når de bruker et språk de mestrer muntlig, det vil si morsmålet. På Tøyen skole tar de konsekvensen av dette. Svært mange av elevene får derfor leseopplæring på morsmålet i tillegg til leseopplæring på norsk. Når elevene får mulighet til å knytte ord de forstår til arbeidet med å finne grafem og fonem som korresponderer, vil de lettere knekke lesekoden og ikke minst vil de forstå at lesing er en jakt etter mening. Skolen har ansatt flere lærere med den nødvendige språkkompetansen, så rundt halve lærerpersonalet er tospråklige. I filmen følger vi begynnende lese-og skriveopplæringen i norsk og urdu. Parallell lese-og skriveopplæring i norsk og på morsmål krever godt samarbeid mellom lærerne. Der språklydene er ulike, fokuserer lærerne på dette, og elevene deltar i en sammenlikning mellom språkene. Spørsmål til diskusjon Ressurser Nettstedet Tema morsmål

Viktigt att tänka på vid skolstarten för nyanlända elever Uppföljningsenhetens har tagit fram ett antal förslag på åtgärder som kan bidra till en bättre skolstart för nyanlända elever. Läs även intervjun med grundskoleutvärderarna Gunnel Eriksson och Viktor Engström. Viktigt att tänka på vid skolstarten för nyanlända elever: • Se till att det finns kompetens i aktuella modersmål på skolan, samt en flexibel organisation som kan anpassas till de språkgrupper eleverna kommer från. • Överväg tvålärarsystem för att tillmötesgå elevers behov av undervisning på såväl svenska som på modersmålet. • Ha beredskap att anordna nybörjarengelska. • Utse en fadderelev i klassen eller skolan, om möjligt med samma modersmål som den nyanlända eleven. • Ge lärarna tid att kartlägga och se till att kartläggningen alltid görs utifrån kunskapskraven. • Modersmålslärare och studiehandledare måste få ta del av kartläggningsmaterialet. • Gör ett individuellt schema utifrån kartläggningen, med anpassad studiegång om kartläggningen har visat behov av detta.

”Stort behov av kunskap om nyanlända elever” – Det är jätteroligt och hedrande förstås. Och det är en bekräftelse på att de som nominerat mig, min rektor och utvecklingschefen i kommunen, faktiskt ser mitt arbete och uppskattar det. Det känns bra, säger Sara Persson. Guldäpplet delas ut varje år på Skolforum och går till en lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkluderande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter. Sara Persson, som är lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik, är en av omkring 80 nominerade. – Inkluderingstanken genomsyrar hela skolans arbete. Efter ett par veckor kan eleven börja gå ut i klass, lite beroende på vad kartläggningen visar. – Även det är olika beroende på hur behoven ser ut. När det gäller digitala verktyg berättar Sara Persson att hon gjort enorm resa de senaste åren då hon tagit in allt fler verktyg i sin undervisning. – Vi växlar mellan digitala och andra verktyg hela tiden.

Kartlegging av språklige ferdigheter på norsk og morsmål Lærere: Linda Andersen, Sevim Gözet og Elisabeth Futsæter SolbergFjell skole, Drammen Lengd: 8.46 Last ned: film / infoark Filmen viser leseopplæring og kartlegging av leseferdigheter på norsk og morsmål. Leseopplæringen er sammenlignende (kontrastiv). Det innebærer at man sammenlikner bokstaver, lyder og alfabet i de ulike språkene som leseopplæringen foregår på. I denne filmen ser vi en sekvens der språklyder og bokstaver som brukes i norsk og tyrkisk sammenlignes. Norsktimene på Fjell skole er delt slik at elevene med norsk som morsmål har leseopplæring for seg mens de minoritetsspråklige elevene får leseopplæring i grunnleggende norsk og morsmål på samme tid. I lese- og skriveopplæringen starter en med språklyder som har felles lyd og bokstav. Når det gjelder kartlegging av lese- og skriveferdigheter, er det viktig å legge vekt på at en kartlegging ikke er en eksamen, men et redskap for skolen til å sette inn ekstra tiltak der det trengs.

Related: