Elevledda utvecklingssamtal Jag arbetar på en 6 – 9 skola i Stockholm. För ett par år sedan introducerade ett arbetslag på min skola tanken om elevledda utvecklingssamtal. De blev ett pilotlag för att testa modellen. Då var jag mycket skeptisk. Jag tänkte att utvecklingssamtalen var en tid då jag byggde relationen till föräldrarna och att detta möte skulle bli mer opersonligt. En annan farhåga var att de känsligare samtalsämnena som föräldrar och elever kanske vill anförtro mentorn, inte kommer fram i detta forum. Nu är jag inne på min andra vända elevledda utvecklingssamtal och jag är mycket positiv. Som mentor slipper jag tolka andra lärares omdömen. Utvecklingssamtalen som tidigare var ett ensamarbete, är nu ett lagarbete och det känns toppen. Våra utvärderingar visar att majoriteten av föräldrarna är mycket nöjda med denna modell. I stort går de elevledda utvecklingssamtalen till så här: Eleverna läser och arbetar med sina omdömen och individuella utvecklingsplaner i skolan. Emma Rosengren
Elevernas egna utvecklingsamtal | Årstaskolan Elevledda utvecklingssamtal gör samtalet till barnens. De får träna sig att reflektera och lär sig att se sina styrkor och utvecklingsområden inom skolämnena. När barnen själva berättar för sin föräldrar om sin kunskapsutveckling, blir de delaktiga och växer med ansvaret. Här kan ni läsa lite reflektioner från eleverna i 2B på Tegelbo "Jag tycker att det är mysigt att ha utvecklingssamtal. "När vi ska ha utvecklingssamtal börjar vi med att fylla i vad man kan och inte, sen får man träna två och två. "Innan vi ska ha utvecklingssamtal får vi fylla i ett papper där det står om vad jag kan och vad jag behöver träna på i alla ämnen.
Våga stanna i faktatexten ”Faktatext – sånt som är sant, såklart! Det vet väl alla? Texter som handlar om djur, platser eller människor. Om man vill veta något typ..” Så beskriver en elev i årskurs vad faktatext är. Det är många delar som behöver medvetandegöras och tränas när elever introduceras för faktatexter. Kanske låter det tjatigt men igenkänning ger så mycket – speciellt till våra elever som behöver extra anpassningar. Vi har tillbringat många veckor för att bekanta oss med faktagenren. Titta och jämförEleverna har två och två fått titta på en faktabok och en skönlitterär bok. När eleverna suttit i par gör vi ett dokument via projektorn där vi sorterar in de olika egenskaperna under rubrikerna fakta och skönlitteratur. Läs och sortera Vi har högläst den underbara boken ”krama aldrig en humla”. Citat ur boken: Krama aldrig en humla Läsläxa kopplad till fakta – förberedande för skrivuppgiftFör att bli en hejare på faktatexter krävs mycket bekantskap med just faktatexter. VENN-diagram Begreppskarta
Checklista-vt-14-åk-1.pdf Flippat föräldramöte – 100% positivt Under ganska lång tid har jag funderat på hur jag ska göra föräldramötena mer intressanta och värda den tiden som det innebär både för mig och för föräldrarna. Det har inneburit att jag har haft föräldramötena med en del information och en del genomgång av något slag. Förmågorna i läroplanen, betyg, matematikstrategier eller något annat som passat. Men ändå har jag inte varit helt nöjd. I somras, när tankarna fick vandra fritt, slog det mig att jag ska prova att flippa föräldramötet! När terminen startade förstod jag att fler hade funderat på att flippa föräldramöten. Nu är mitt första flippade föräldramöte genomfört och responsen blev 100% positiv. Jag började med att skicka ut en enkät med frågor som till exempel innehöll frågor om vad de skulle vilja ha för information, vilken fråga de skulle vilja fördjupa sig i och en fråga om ett beslut som behövde fattas. När vi sedan träffades hade vi drygt en timme till förfogande. Fantastiskt roligt.
Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt. Jag hoppas och tror att det idag är mer vanligt att man har den formen av utvecklingssamtal än det var då. Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Jag har haft elever i åk 1-3 som gjort detta galant. Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den. De har även sin målbok till hjälp där de har alla planeringar med matriser samt tidigare utvecklingsmål. Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest. /Ullis
Om läsning, del 6: LUS (del 2) De flesta läsare på den här bloggen vet nog att jag är förtjust i Läsutvecklingsschemat. Anledningen är enkel. Det är ett lättarbetat verktyg som fokuserar på var jag ska sätta in mina insatser, oavsett om jag är lärare eller rektor. I hela mitt yrkesverksamma liv inom skolan, vikariat när jag pluggade undantaget, har jag arbetat med LUS. Dock är inte alla i Sverige lika övertygade om. Innan jag går in på punkterna vill jag poängtera att Läsutvecklingsschemat bygger på att eleven alltid förstår det den läser. Väldigt kortfattat kan man säga att en läsares kunskaper och erfarenheter ligger utanför själva läsprocessen, men påverkar förförståelsen till texten. Fas 1 UTFORSKANDE Barnet håller successivt på att tillägna sig läsförmågan i texter med få ord på varje sida, oftast med innehållsbärande bilder. LUS-punkt 1: ”Läser” (hittar) och skriver (avbildar) sitt namn.Min kommentar: Jag tror att alla någon gång har sett hur barn i förskolan känner igen sitt namn på sin egen klädhängare.
Förutsättningar för läsningen — LukiMat Läsning är en sammansatt färdighet vilken bygger på olika avkodnings- och förståelseprocesser. Avkodning innebär att läsaren känner igen, kan uttala och får tillgång till ordets mening. Denna färdighet byggs upp över tid. Varje gång läsaren möter ett specifikt ord stärks minnesbilden av ordet och småningom kan ordet snabbt och säkert kännas igen. Ordavkodningen är då automatiserad och förståelseprocessen kan inledas. Läsförståelsen möjliggör att läsaren kan hitta en betydelse i texten, reflektera över den och dra slutsatser. Läsning = avkodning X förståelse X motivation Såväl förutsättningar för läsningen som allmänna förutsättningar för inlärning påverkar själva läsningen. Förutsättningar för läsningen o Fonologisk medvetenheto Bokstavskännedomo Korttidsminneo Benämningo Ordförrådo Förståelse av språkliga grundbegreppo Förståelse av ord, tal och instruktioner Förutsättningar för inlärningen Förutsättningar för läsningen Fonologisk medvetenhet Bokstavskännedom Korttidsminne Benämning Motivation
Elevledda utvecklingssamtal Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt. Jag hoppas och tror att det idag är mer vanligt att man har den formen av utvecklingssamtal än det var då. Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Jag har haft elever i åk 1-3 som gjort detta galant. Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den. De har även sin målbok till hjälp där de har alla planeringar med matriser samt tidigare utvecklingsmål. Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest. /Ullis
Elevledda utvecklingssamtal | skolfröken fräken För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Vad gör då jag under pågående samtal? Vad tycker eleverna? Vad tycker föräldrarna? Vad tycker jag?