Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Skolverket utvecklar kontinuerligt stöd för huvudmäns, förskole- och skolenheters kvalitetsarbete. För huvudmannen BRUK - nu även med gymnasieskolan! BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet med BRUK är att synliggöra processer och resultat i verksamheten och därmed vara en del i ett kollegialt lärande. Här finns en presentation med kommentarer att använda om ni vill beskriva och introducera BRUK för andra. BRUK-presentation (371 kB) Allmänna råd
Note to self – den allra första tiden med nyanlända Nästa vecka tar jag och min kollega Kerstin emot fem nya elever i Hjärtat. För att de ska få en så bra start som möjligt i skolan, så påminner jag mig själv om följande: Prata, prata, prata Jag vill att de nya eleverna ska kunna presentera sig själva redan första dagen. De ska kunna berätta vad de heter, hur gamla de är och gärna något mer, kanske vilka språk de talar. Det är viktigt att de går hem från skolan och känner att de har lärt sig något och att de har lyckats. Varierad stöttning Eleverna ska få individanpassad, rik och varierad stöttning. Ett formativt förhållningssätt Det är viktigt att eleverna tidigt upplever att de kan fungera som lärresurser för varandra. Glädje Det är viktigt för mig att visa eleverna att jag tycker om dem. Höga förväntningar Jag visar eleverna tydligt att jag tror på dem och deras förmåga att lära. Modersmål och studiehandledning Jag värderar samarbetet med Eman och Mustafa mycket högt. Själva läsningen då?
Nya krav på snabbare stöd till elever Det är viktigt att tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samtidigt som lärare får mer tid till undervisning. Därför har Skolverket tagit fram nya allmänna råd som baseras på nya bestämmelser i skollagen som förtydligar vad som avses med stöd och särskilt stöd och dokumentationen kring dessa. – Varje elev som inte får det stöd den har rätt till är ett misslyckande för skolan. Viktigt att först se över organisationen runt eleven Skolan ska vara kompensatorisk, vilket innebär att den ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar. – Innan stödinsatser till elever sätts in är det viktigt att skolan ser över hur befintliga resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används och hur den aktuella elevgruppen fungerar. Extra anpassningar ska snabbt sättas in om det behövs Om man sett över organisationen runt eleven och skolan märker att det inte räcker ska man sätta in extra anpassningar.
Spridningskonferens Vi står inför stora utmaningar i våra skolor när det gäller att ta emot fler barn och ungdomar som kommer nya till vårt land. Eleverna kommer kontinuerligt under hela läsåret och har rätt att börja direkt, de har skolplikt. Hur gör man för att ta emot de nya eleverna på ett bra sätt? Hur organiserar man verksamheten? Hur ser familjens väg ut, in i vårt samhälle? Vilka villkor gäller för familjerna? Presentationer från dagen Gemensamt- Vår verksamhet, Perrongen- Ny familj in till Örebro, Arbetsförmedlingen - Vem gör vad? Årskurs 1-3 - Språkets betydelse, Sveaskolan- Studiehandledning, Vivallaskolan - Organisation och mottagande, Vivallaskolan - Arbetsbeskrivning ITK-lärare, Vivallaskolan Årskurs 4-6 - Rutiner för mottagande, Hagaskolan & Varbergaskolan Årskurs 7-9 - Att stödja nyanlända elevers lärande, Navets skola & Almby skolan - Introduktionsgruppen, Almby skolan Du kommer att få ta del av hur vi gör i några skolor i Örebro kommun. Anmälan: Pedagog Örebro, senast 17/10.
Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?” Ibland påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan. Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker: Bekräfta sig själv och bli bekräftad av andra Viktigt att utveckla elevens inre motivation
Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever | Språkforskningsinstitutet När Skolinspektionens dag arrangerades i Stockholm den 17 november var en av punkterna på programmet nyanlända elever. I sin granskning har inspektionen tagit fasta på vad som krävs av skolor och lärare som tar emot nyanlända elever. Även utbildningsminister Gustav Fridolin valde i sitt öppningsanförande att nämna nyanlända elever. Gustav Fridolin talade om bland annat ojämlikheten i skolan. Drygt 13 procent av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet samtidigt som föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse för hur det går i skolan. Skolinspektionens granskning En stund senare var det dags för Skolinspektionens utredare Andrés Brink att redogöra för den kvalitetsgranskning av utbildning för nyanlända, någon han gjorde med ett stort engagemang och kunnighet. – Nyanlända elever går att förstå på två sätt. Om man ändå ska säga vad som kännetecknar gruppen nyanlända elever finns det två saker alla har gemensamt: /Annelie Drewsen Mer att läsa:
Läsning handlar inte bara om svenskämnet Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet. Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000. Skolverket har sammanfattat resultaten från PISA 2009 i Rustad att möta framtiden? Sverige deltar också i PIRLS, en internationell studie av läsförmåga hos 10-åringar. Färre avancerade läsare och fler svaga I PISA OCH PIRLS undersöks läsförståelsen i relation till beskrivningar, berättelser, redogörelser och diagram, tabeller och kartor. Både PISA 2009 och PIRLS 2006 visar att andelen avancerade läsare har minskat och andelen svaga läsare har ökat. De elever som läser för att de har lust och på fritiden medför en bättre läsförståelse. Läsförmåga utvecklas inte bara inom svenskämnet Starka läsare kombinerar olika lässtrategier
2006_5_Lindberg.pdf Stödmaterial om övergångar När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risk att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial – ”Övergångar inom och mellan skolor och skolformer”. Stödmaterialet vänder sig till personal inom alla skolformer (med undantag för vuxenutbildning). Ladda ned eller beställ "Övergångar inom och mellan skolor och skolformer" Fokus på utsatta barn I stödmaterialet beskrivs hur olika parter kan arbeta för att ta ett gemensamt ansvar att skapa välfungerande övergångar. - Vår förhoppning är att materialet ska ge ökade kunskaper, inspiration och stöd, förklarar Gudrun Löwendahl Björkman, som är författare till stödmaterialet. Förtroende mellan skola och vårdnadshavare viktigast Del i förstärkt elevhälsa
BRUK - verktyg för självskattning BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Nu finns BRUK för alla skolformer BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Påbörja skattningen För att skatta kvaliteten i er verksamhet går ni in i BRUK via någon av länkarna på denna sida och skapar ett konto.
Läxor och läxhjälp För att läxan ska bli ett stöd för elevernas lärande är det viktigt att läxor, när de används, hänger ihop med undervisningen, förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen på ett bra sätt. Genom att tänka igenom hur läxorna förbereds, konstrueras och följs upp kan läraren se till att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra läxorna. En illa förberedd läxa riskerar att leda till att elevens hemförhållanden får större betydelse. Elever vars föräldrar har låg utbildning eller ont om tid får svårare att göra sådana läxor eftersom de har sämre möjligheter att få hjälp av sina föräldrar. Det är också viktigt att se att det finns elever som är trångbodda och kan ha svårt att få lugn och ro för läxläsning i hemmet. Att följa upp läxor Om inte läxan följs upp av läraren finns stor risk att läxan upplevs som meningslös att göra. Inga lagar eller regler Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. Frågor och synpunkter på läxorna Stödmaterial: Läxor i praktiken Läxor i praktiken