Systematiskt kvalitetsarbete
Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Skolverket utvecklar kontinuerligt stöd för huvudmäns, förskole- och skolenheters kvalitetsarbete. Några av dessa stöd är Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, Kvalitetsarbete i praktiken och självskattningsverktyget BRUK. Nu finns också ett särskilt material framtaget som stöd för huvudmannens kvalitetsarbete. För huvudmannen BRUK - nu även med gymnasieskolan! BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. BRUK-presentation (371 kB) Allmänna råd
Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång
Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?” Ibland påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan. Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker: Bekräfta sig själv och bli bekräftad av andra Viktigt att utveckla elevens inre motivation
Läsning handlar inte bara om svenskämnet
Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet. Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000. Skolverket har sammanfattat resultaten från PISA 2009 i Rustad att möta framtiden? PISA inriktas mot "elevernas förmåga att sätta in kunskaper i ett sammanhang" och att de ska "kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt problem" (2010, s. 6). I sammanfattningen presenteras också deltagande länder, upplägg och genomförande av PISA. Sverige deltar också i PIRLS, en internationell studie av läsförmåga hos 10-åringar. Färre avancerade läsare och fler svaga I PISA OCH PIRLS undersöks läsförståelsen i relation till beskrivningar, berättelser, redogörelser och diagram, tabeller och kartor.
Stödmaterial om övergångar
När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risk att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial – ”Övergångar inom och mellan skolor och skolformer”. Det ger stöd och idéer om hur förskola och skola kan arbeta för att ge barn och elever kontinuitet i sin skolgång oberoende av skolbyten. Stödmaterialet vänder sig till personal inom alla skolformer (med undantag för vuxenutbildning). Ladda ned eller beställ "Övergångar inom och mellan skolor och skolformer" Fokus på utsatta barn I stödmaterialet beskrivs hur olika parter kan arbeta för att ta ett gemensamt ansvar att skapa välfungerande övergångar. - Vår förhoppning är att materialet ska ge ökade kunskaper, inspiration och stöd, förklarar Gudrun Löwendahl Björkman, som är författare till stödmaterialet.
BRUK - verktyg för självskattning
BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Nu finns BRUK för alla skolformer BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Nu finns det populära verktyget för alla skolformer, även för fritidshem och förskoleklass. BRUK har anpassats till de nya styrdokumenten samt digitaliserats för en mer modern användning. Påbörja skattningen För att skatta kvaliteten i er verksamhet går ni in i BRUK via någon av länkarna på denna sida och skapar ett konto.
Läxor och läxhjälp
För att läxan ska bli ett stöd för elevernas lärande är det viktigt att läxor, när de används, hänger ihop med undervisningen, förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen på ett bra sätt. Genom att tänka igenom hur läxorna förbereds, konstrueras och följs upp kan läraren se till att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra läxorna. En illa förberedd läxa riskerar att leda till att elevens hemförhållanden får större betydelse. Elever vars föräldrar har låg utbildning eller ont om tid får svårare att göra sådana läxor eftersom de har sämre möjligheter att få hjälp av sina föräldrar. Att följa upp läxor Om inte läxan följs upp av läraren finns stor risk att läxan upplevs som meningslös att göra. Inga lagar eller regler Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. Eftersom det inte finns något skrivet i skollagen eller andra regler kan skolorna välja att ge läxor, men det är inte obligatoriskt. Frågor och synpunkter på läxorna Stödmaterial: Läxor i praktiken
