background preloader

Årstiderna årstidväxlingar

Årstiderna årstidväxlingar

http://www.youtube.com/watch?v=LFCoM5XEESY

Related:  Årstider, natt, dag, månader och månenNo

Bilder och material - ekosystemtjänster Med mer kunskap om ekosystemtjänsternas värden kan politiker, organisationer och individer sluta ta tjänsterna för givna och fatta beslut som är mer långsiktigt hållbara. Använd materialet här och berätta för dina kollegor. Förklara ekosystemtjänster med illustrationer Regeringen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram informationsgrafik som förklarar ekosystemtjänster.

Totalt finns det svindlande 1 400 miljoner kubik­kilo­meter vatten på jorden. Av dessa är ungefär 35 miljoner kubik­kilo­meter, eller 2,5 procent, färsk­­vatten. Mer än två tredje­delar av färsk­vattnet är bundet i is och snö vid polerna eller i form av exempelvis mark­fukt och perma­frost. Kvar finns endast 200 000 kubik­kilo­meter, som kan användas av människor. Det är mindre än en procent av färsk­vattnet i jordens totala färsk­­vatten­­förråd. Det stora problemet är dock att vattnet är ojämnt fördelat i världen. Grundskola 1-3 Vi vill stödja elevernas upptäckarglädje och fascination för det som finns i naturen, från det minsta kryp till universums oändlighet, vi vill uppmuntra elevernas egen förmåga att lösa problem och bidra till ett hållbart samhällsbygge. Vi vill bygga vidare på upptäckter och innovationer och glänta på dörren som leder till framtida utveckling av naturvetenskap och teknik. Förmågan att se variationer och förändringar i naturen eller i det som människor skapat och lära sig tolka och förstå konsekvenserna av det man ser är grundläggande för naturvetenskap och teknik. Iakttagelseförmågan är utgångspunkten. Att bli medveten om vad man ser är det första steget.

Barnens Hav - läromedel med saltvattenstänk Materialet är ämnesövergripande och ger dig som lärare underlag och praktiskt stöd för att arbeta med Östersjön, Västerhavet och deras miljöer, både i klassrummet och på stranden. Barnens Hav består av flera olika delar: Lärarhandledningarna Barnens Hav – Östersjön och Barnens Hav – Västerhavet,Elevböckerna Under Ytan i Östersjön och Under Ytan i Västerhavet,Växter och Djur i Östersjön utgiven av Stockholms Universitets Östersjöentrum,Naturskyddsföreningens filmer om fiske. Du hittar alla delarna härunder. Allt material finns i länklistan. Lärarhandledningen Barnens Hav

Människors olika förutsättningar Välkomna till nästa kurs som tillhör ämnet Geografi. Men denna gång handlar det inte om att lära sig städer, länder, bergarter eller om olika vulkaner, nej denna gång ska vi lära oss mer om människors olika förutsättningar i världen vi lever i. Varför är förutsättningarna så olika? Vad innebär det att leva i ett ”rikt” land? Vad kan konsekvenserna bli om du föds i ett ”fattigt” land? Vilka orsaker ligger bakom dessa skillnader? Argumenterande texter Rymden fortsätter På dagens lektion kring rymden så har vi, istället för faktatexter som vi gjort tidigare, jobbat med argumenterande texter. I rymd-temat handlade det den här gången om ÅRSTIDER. Målen för dagen var: Men även då språkligt att eleverna: Vi läste, tittade på bilder och pratade om de olika årstiderna.

Science Center - Navet & Borås Tidning Senaste BT-sidan med spännande experiment och klurigheter hittar du här: Experimentsida Navets Experiment i Advent Förklaringar, tips mm "Navets experiment i advent" Om du har missat några av Navets sidor i BT är det här du ska leta. Foliegubbar De här foliegubbarna var riktigt roliga att göra. Med relativt enkla medel kan man få till figurer som kan vara utgångspunkt till diskussioner i många olika riktningar. När man gör gubbarna är det lätt att tankarna går till Giacomettis verk. Skolkemi - experiment Tillhör kategori: aggregationsformer, syror och baser, urval gammal version av experiment Författare: Anna Åström IntroduktionRiktlinjerSäkerhetMaterielFörarbeteUtförandeFörklaringKemisk bakgrundFördjupningLitteraturFler experiment Tid för förberedelse: 10 minuter

Skalor för vindhastighet  I början av 1800-talet utformade den brittiske amiralen Sir Francis Beaufort en skala för att beskriva vindens styrka utifrån segelföring på örlogsfartyg och vindens verkningar. Beauforts skala antogs som standard i engelska flottan 1838, och växte sedan fram som en internationell standard. Senare har man gjort motsvarande beskrivning av vindens verkningar på land. När de lägsta effekterna med knappt märkbar vind har passerats börjar det bli intressant (jämför Beaufort-värdet med andra skalor i tabellerna nedan). 2 Beaufort: En vindflöjel (i gott skick) visar vindens riktning.3 Beaufort: Vinden sträcker en vimpel, sätter blad och tunna kvistar i oavbruten rörelse.4 Beaufort: Kvistar och tunna grenar rör sig.

Related: