background preloader

Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare

Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare
För sex år sedan, 2008, deltog jag i en så kallad rekryteringsutbildning för blivande skolledare. En av uppgifterna som jag fick var att skriva en Lärardeklaration och jag passade på att få ner alla de tankar om undervisning och lärande som jag hade då. Den tänkta mottagaren var mina elevers föräldrar. Jag var mycket inspirerad av Vygotskij och hade tillsammans med mina kollegor både i skolan och kommunen arbetat och fördjupat mina kunskaper om kunskapssyn och elevsyn i läroplanen, Lpo94. Min deklaration har egentligen aldrig publicerats och då jag i stora drag tycker att den forfarande kan vara intressant att läsa så väljer jag därför att publicera den här. Nu i VM-tider är det kanske extra passande att jag valde att likna elevernas utbildning med just "att spela fotboll". Hej förälder! Vad är pedagogens uppgift? ”En fotbollstränare behöver inte vara bäst i världen på att spela fotboll för att kunna lära andra att bli bäst i världen på fotboll. Hur ser framtiden ut? Får alla vara med?

http://malimun.blogspot.com/2014/06/hej-foralder-det-ar-jag-som-ar-ditt.html

Related:  SvedalaPedagogisktLärande,Utvecklingssamtal och föräldramötenLäsvärt

Klassrummet speglar min vision och min undervisning Hur tänker du kring klassrummets utformning? Jag funderar mycket kring hur jag ska utforma klassrumsmiljön på bästa sätt. Jag prövar och omprövar. Klassrumsmiljön är en viktig del för mig som pedagog och jag arbetar alltid med att förbättra den, så den fyller de syften jag vill. Klassrummet speglar min vision och tanke med min undervisning tycker jag. Litteraturtips inom kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning av en itteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet. Hej! Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande.

Utvecklingssamtal Jag har jobbat med elevledda utvecklingssamtal i åk 1-3 i ca 8 år. Det var något som vi tog ett gemensamt beslut om på min dåvarande skola (tjl därifrån detta läsår). Vi startade första året med åk 3-6 för att sedan övergå att alla elever i åk 1-6 hade sådana samtal. Det var en hit redan första gången vi genomförde det. Digitala läromedel ger mer undervisningstid Digitala läromedel är på stark frammarsch. I Danmark är 35 procent av läromedlen som säljs digitala. I Sverige är siffran endast 5 procent. Rollspel konfliktlösning kriget i Syrien För att kriget ska ta slut måste alla länder samarbeta. Länderna måste öppna sina gränser och ta in så mycket flyktingar som möjligt och hjälpa dem att börja om medans tränade män och kvinnor kan ta hand om IS och Assad i Syrien. Så inleder en fjortonårig elev sina reflektioner kring möjligheterna att nå fred i Syrien, en annan skriver: Folket vill vara en demokrati vilket jag förstår till 100% jag tror personligen att det bästa för ett land och befolkningen är demokrati.

Bloggen Läsambassaden - Läsambassadören 1438934880Publicerad igår kl. 11:08 Min man och min tolvåriga son är duktiga fotbollsläsare. Och nu talar jag inte om att läsa böcker eller artiklar om fotboll. Jag tänker på hur de gör när de ser en match och läser själva spelet. Kollegialt lärande - hur får vi till det? Forskningen visar att när lärare har ett systematiskt samarbete där nya metoder utvecklas, prövas i klassrummet, utvärderas och utvecklas, så leder det till bättre resultat för eleverna. Kollegialt lärande är en beskrivning av ett sådant samarbete och skolforskare, OECD och andra utredare är eniga om att det är vad skolan behöver. Frågan är hur vi ska lyckas med det? På Katedralskolan i Uppsala genomförde vi hösten 2013 en förändring av organisationen som skulle skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande och ett systematiskt kvalitetsarbete för bättre elevresultat. Fram tills hösten 2013 träffades lärarna varje vecka i programlagsmöten.

Elevledda utvecklingssamtal Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare. Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet

Att ta fram förhållningsregler för att lyckas med terminens lärande är min ingång i höst Första lektionen med eleverna och du vet inte vad du ska göra? Det kanske t o m är nya elever du möter som du inte har någon relation till. Själv möter jag i höst fyra nya nior och en av dem är jag mentor för. Jag tänkte börja skapa spelregler vid något av de första tillfällena vi har lektion. Förstelärare i Svedala Enligt Pauline Gibbons är stöttning den temporära framåtsyftande hjälp som stöttar eleven att utveckla kunskaper, förståelse och färdigheter som de kan tillämpa i nya sammanhang. Stöttning ska fungera så att den hjälper eleverna att kunna arbeta i sin närmaste utvecklingszon. Detta innebär att stöttning är något som man som lärare behöver planera för utifrån sina elevers behov så att undervisningen blir kunskapsutvecklande och leder till att alla elever når så långt som möjligt. Det finns olika typer av stöttning: den planerade stöttningen som innebär att stöttningen utformas i förväg samt den interaktiva stöttningen som uppstår spontant mellan lärare och elever eller mellan elever.

Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum! Vi har jobbat en hel del med En läsande klass-materialet och tycker vi haft stor hjälp av läsfixarna för att förstå och bearbeta texter. Eleverna har tyckt det varit roligt och snappar snart upp de olika arbetssätten. Vi jobbar också mycket med att skriva texter då Att skriva sig till läsning varit vår läsinlärningsmetod under ettan. Dessa två olika momenten har fungerat mycket väl var och en för sig, men nu var det läge att ta arbetssätten ett steg längre. För några veckor sedan fick eleverna i uppgift att skriva en berättelse till en bild. Instruktionen ni ser nedan, var i stort sett den enda instruktionen de fick.

Coachning i Östersund I samband med att De Nya Moderaterna har nu lagt fram ett förslag om nationella lärarcoacher (här kan du läsa om hur DN beskriver förslaget) ökar nyfikenheten och funderingarna kring vad coachning i skolan kan vara. Ni som har följt mig ett tag vet att jag själv är legitimerad lärare, diplomerad coach och under två år arbetat som just lärarcoach i Stockholm. Jag har talat väldigt gott om coachning som en metod för utveckling av undervisning och lärande. Sedan hösten 2013 arbetar jag som utvecklingsledare i Östersund och vi har här igång tre stycken lärarcoacher (med försteläraruppdrag) och erbjuder även sedan i år coachning för våra rektorer och förskolechefer.

Från information till samtal Är man inte nöjd med föräldramöten kan det sprida en misstro över skolan som helhet. På motsvarande sätt ger lyckade möten mellan föräldrar och lärare positiva signaler. Med denna utgångspunkt har Örebro kommun i samarbete med universitetet tagit fram ett inspirations- och arbetsmaterial för pedagoger, ”Tematiska föräldramöten”, som ska vara en hjälp i arbetet att bygga tillitsfulla relationer mellan skola och hem. Fler och fler pedagoger inser vikten av att upprätthålla goda och meningsfulla relationer till sina elevers föräldrar. Så kan fler inbegripas i skolan Malmö högskola har ansvarat för forskningsdelen i projektet som totalt 12 kommuner och 31 skolor deltagit iFrån politiskt håll hävdas ofta att resultaten i skolan måste höjas. Samtidigt vet de som jobbar i skolan att det inte är någon ”quick fix” att få alla elever att lyckas lära sig. Forsknings- och utvecklingsprojektet heter Inkluderande lärmiljöer och rör både elever i svårigheter och elever som behöver utmanas i skolan. Projektet har pågått i tre år, är omfattande och har inbegripit alla nivåer i skolan; förvaltningschefer, inkluderingskoordinatorer, skolledare, skolteam, lärare och eleverna själva. —Syftet har varit att skapa en inkluderande lärmiljö för alla elever, säger universitetslektor Lisbeth Ohlsson. Hur hanterar skolor att elever har olika förutsättningar att lära och att eleverna kommer från olika sociala och kulturella miljöer?

Related: