background preloader

Lektionsstruktur från Svedala

Lektionsstruktur från Svedala

http://webb2.svedala.se/kvutis/wp-content/uploads/2014/06/studiedagen-del-2.pdf

Related:  lektioners strukturDiverseLektioners strukturundervisningDidaktiska tips

Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling! Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen. Ska tilläggas att vi på vår skola har lektioner som är 3 timmar långa men har man kortare pass är det bara att dela upp strukturen i två delar. Så här ser min grovstruktur ut och den är likadan varje vecka: Ritualer: veckans ord och idiom, nyheter eller annan hörförståelse, kommunikationslek (rollspel eller historieberättande utifrån bilder eller återberätta tecknad film – Mordillo på Youtube är kul!).

Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass.

Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum?Hur ska många kunna vara här samtidigt?Från hur många platser undervisar jag som lärare?Hur ser eleven från olika platser i rummet? Mitt Flippade Klassrum I dagens DN publiceras följande artikel: Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag Det som förvånar mig mest är att folk fortfarande blir förvånade av att ”tuffa tag” inte hjälper för att strukturera och skapa ordning i klassrummen. När man försöker lösa ett problem i klassrummet genom att använda sig av metoder som kanske fungerade för 50 år sedan på dagens unga och morgondagens vuxna, ja snacka om att använda ”fel” metoder. Forskningen inom pedagogiken går framåt. Utvecklingen av alla de verktyg som finns tillgängliga i klassrummet går framåt. Hur kommer det sig då att vårat tänk kring hur vi skapar struktur och ordning i klassen går helt plötsligt 50, om inte 100, år tillbaka i tiden?

Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. Här tänker jag berätta om hur jag arbetar med de två sista teknikerna. NO HANDS UP innebär att ordet i klassrummet fördelas med hjälp av slumpen och inte genom handuppräckning.

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Elevledda utvecklingssamtal m förmågor och mål. Då var det dags för utvecklingssamtal! Eleverna har fått träna sig på att leda sitt eget samtal. Här under finns dagordningen de följer. Dagordning De har inför samtalet fått fylla i blanketten Inför utvecklingssamtalet. Hur de trivs i skolan.

Rutinernas lov eller hur jag planerar livet Jag fick lite frågor kring hur jag själv lägger upp planeringen så jag tänkte snabbt visa några exempel på hur det kan se ut när jag planerar för mig själv, inte bara för barnen (som ju har mycket av sin planering i form av bildscheman). Först kommer en massa text, men sen kommer bilderna, så bläddra nedåt bara om du har svårt att läsa så långt! Min pappa brukar säga att när jag blir stressad, då börjar jag sortera livet, och det är nog sant. Jag har ett behov av överblick och struktur, och ungefär på samma sätt som jag helst vill börja laga mat med en tom och avtorkad köksbänk vill jag helst ha helheten och grundplanen klar för mig innan jag funderar över vad jag ska göra just nu, idag eller den här veckan.

Psykologilexikon - lexikon - ordbok i psykologi - hitta förklaringen till ordet här Eng: Socratic question [sɒˈkrætɪk ˈkwestʃən, səʊˈkrætɪk ˈkwestʃən]. Fråga av den typ som används i sokratisk frågeteknik (eng: Socratic questioning, Socratic questioning technique), sokratisk samtalsstil, sokratisk metod (eng: Socratic method, Socratic dialogue, method of elenchus, elenctic method, Socratic irony), uppkallad efter den grekiske filosofen Sokrates (470-399 f Kr). Sokratisk frågeteknik består enligt en vanlig missuppfattning i konsten att ställa frågor av typen: "Varför säger du det?"

Related: