Tips och trix Här kommer bilder från ett Bamsekalas. Så här såg inbjudningarna till kalaset ut: Själva honungsburken är dubbel och honungen sitter nerstucken emellan. Man drar alltså upp honungen som sitter fast i locket från burken. Gästerna välkomnades av bamsesången och Häxan Hia Hia's magiska bål. Krusbärsläsk med godisormar och godisspindlar. Kalasets färger gick i bamsefärgerna blått, gult, rött och vitt. På muggarna fäste vi bamsebokmärken som vi skrev namn på så alla kunde hålla reda på vilken mugg som var vems. Till fikat bjöds det på Lille Skutts morotskakor (drömmar med riven morot), Skalmans experimentkakor (recept schackrutor), Häxan Hia Hia's trollstavar (cake pops), Bamses honungskakor (kolakakor med honung istället för sirap) och Farmors köttbullar (chokladbollar rullade i kakao, chokladströssel funkar också). Skalmans XYZ-saft att dricka. Barnen fick leta efter gömda pusselbitar från ett bamsepussel. En röd plastmugg, ett runt pappersark, vit eltejp och etikett.
Jätevoimala - uuden ajan energiaa / Vantaan Energia Vantaan Energia näyttää suuntaa suomalaiselle energiamarkkinalle Video jätevoimalan toiminnasta >>Video jätevoimalan rakentamisesta >>Video jätevoimalan ensitulista >> Vantaan Energia kantaa kortensa kekoon yhteiskunnan kestävien energiavalintojen puolesta. Jätevoimalan polttoaine sekajäte korvaa vastaavan määrän fossiilisia tuontipolttoaineita, kuten kivihiiltä ja maakaasua ja siten parantaa kotimaista huoltovarmuutta. Lähinnä kotitalouksilta kerättyä sekajätettä voimalaan toimittavat Helsingin seudun ympäristöpalvelut HSY pääkaupunkiseudulta ja Rosk’n Roll Oy Uudeltamaalta. Jätevoimala tuottaa vuodessa 920 gigawattituntia (GWh) kaukolämpöä ja 600 GWh sähköä. Määrä vastaa noin puolta Vantaan tarvitsemasta kaukolämmöstä ja noin 30 prosenttia Vantaan vuotuisesta sähköntarpeesta. Jätevoimalan käyttöönotto vähentää Vantaan Energian fossiilisten polttoaineiden käyttöä energiantuotannossa noin 30 %, ja yhtiön hiilidioksidipäästöt Vantaalla vähenevät noin 20 % vuodessa.
Svenska träd Två tredjedelar av Sveriges landyta är täckt av skog av olika slag. Och denna skog betyder mycket för många människor - både av ekonomiska, ekologiska och sociala skäl. Skogen och allt det vi får av skogen är av stor betydelse i arbetet för ett hållbart samhälle. Trädskiktet är det som tydligast karaktäriserar en skog. De vanligaste svenska trädslagen är gran, tall och björk. Och hur mycket träd har vi då i Sverige? Sedan mitten av 1920-talet har också virkesförrådet ökat kraftigt. Al (Gråal) Al (Klibbal) Alm Ask Asp Avenbok Björk (Glasbjörk) Björk (Vårtbjörk) Bok Brakved Ek (Druvek) Ek (Stjälkek) En Fågelbär Gran Hassel Hägg Hästkastanj Lind Lärk Lönn Oxel Rönn Sälg Tall Tall (Contortatall) Tall (Contortatall): läs mer Knoppisar | Mårdfelt Det är galet många som Googlar på ”Knoppisar” varje dag som kommer in på min blogg. Gissar att det har med årstiden att göra… Om du är en av dom som är på jakt efter bilder på knoppisar och vill ha bilderna lite mindre pixliga, är det bara att du skickar mig ett meddelande nedan så mailar jag dom till dig. Det kostar ingenting, men du får gärna lämna ett meddelande här i gästboken. :-) Knoppisar ritade 2005 av Nina Mårdfelt Knoppisarnas namn är påhittade av Anders Rapp. Aska Svart Asken har svartbruna knoppar, formen påminner lite om en hov.
Varför ändrar trädens löv färg på hösten? Min klass har en björk på skolgården som vi har utsett till vårt träd. Vi följer trädet under hela åk 1. Den här veckan har vi observerat att löven har ändrat färg och har tagit reda på varför och sedan skrivit gemensamma förklaringar till det. Vi började med att läsa fyra olika texter tillsammans på smartboarden om varför trädens löv ändrar färg på hösten. Vi läste varje text två gånger och såg även en kort film. Dagen därpå hade jag en halvklass i taget.
Låt barnen uppfinna - Mia Kempe Ett ämne som lätt hamnar i skymundan på lågstadiet är teknik. Ämnet har centralt innehåll i Lgr 11 men det finns inga kunskapskrav för åk. 3. Eftersom det på många skolor inte ingår i timplanen kan det hända att ämnet försvinner bland de andra No-ämnena. Jag tänkte därför i denna blogg tipsa om ett lyckat teknikprojekt som jag och några av mina kollegor på lågstadiet gjorde i våras. På min skola, liksom på många andra skolor, arbetar vi med kollegialt lärande. Det första vi gjorde var att ge eleverna i läxa att titta på en Youtubefilm hemma och sedan utföra samma försök som de visar i filmen. Under det första lektionstillfälle fick eleverna sedan berätta hur de använt hävstångsprincipen hemma: Nästa steg var att visa eleverna vad de skulle arbeta med, vilket vi valde att göra med en PowerPoint. Det här ska du arbeta med: -Du ska få lära dig några enkla mekanismer i teknik. -Du ska få skissa en egen uppfinning tillsammans med några andra elever. Så här visar du att du har lärt dig:
Fråga Chans Lägg sju sorters blommor på minnet Midsommarbuketten brukar innehålla sju sorters blommor, men blommande ängar blir allt ovanligare. Bara en bråkdel – ungefär en tusendel! – av den ängsmark som fanns för hundra år sedan finns kvar idag. Fjärilar och bin behöver ängsblommor Mängder av fjärilar, bin och humlor är beroende av ängarnas blommor. Vi vill att så många som möjligt ska se, uppleva och engagera sig för att hjälpa mångfalden på de ängsmarker som finns kvar. Så spana in eller plocka sju sorters blommor, tippa och håll blomsterkunskapen levande! Sju sorter, från vänster: Natt och dag (Melampyrum nemorosum), humleblomster (Geum rivale), ängsklocka (Campanula patula), prästkrage (Leucanthemum vulgare), skogsklöver (Trifolium medium) (liknar rödklöver men har litet blomskaft)rödblära (Silene dioica) och käringtand (Lotus corniculatus). Varför växer ängarna igen? Ängarna växer igen när inga djur lägre betar och ingen slår med lie, räfsar och torkar örter och gräs för att spara som vintermat till djuren. 1. 2. 3. 4. 5.
När Tor förlorade sin hammare Mjölner - Nordisk mytologi Tor var den starkaste av asagudarna. Ett av hans hjälpmedel i kampen mot jättarna var hans hammare Mjölner. Tor vaknade upp i Asgård och upptäckte att hans hammare var borta. Han visste inte vad han skulle göra. Han drog sig i sitt skägg och ruskade sitt hår. Loke kom förbi och Tor berättade för honom om stölden av Mjölner. Loke flög bortåt jätten Trym. Trym frågade: ”Hur är det med asarna? Loke svarade ”Det är illa med asarna, och det är illa med alverna. Trym bekräftade att han gömt hammaren och berättade att den var gömd åtta mil under jorden och att ingen skulle få hämta den om han inte fick Freja till sin hustru. Loke flög tillbaka till asarnas gårdar och mötte Tor som stod mitt på gården och väntade och undrade om Loke hade lyckats med sitt mål. ”Jag har haft stor möda men har nått målet”, sa Loke. ”Trym har din hammare. Tor tänkte att då måste Freja gifta sig med Trym så han fick tillbaka den viktiga hammaren. Freja blev jättearg. Loke, Lauveyds son, sa: ”Bäst du är tyst Tor.
Experimentskafferiet Nationellt resurscentrum för fysik | Lekplatsen som fysiklaboratorium Aktuellt: 8 oktober 2015: Lekplatssäkerhet och riskhantering Oktober 2014: LMNT-nytt: Friktion - experiment med klossar och rutschbanor ... (artikel från NRCF i samarbete med Byskolan i Södra Sandby) Om fysik på lekplatsen Redan i förskolan skall barn få möjlighet att uppleva "enkla fysikaliska fenomen".Lekplatsen erbjuder många möjligheter att studera fysik med hela kroppen och själv undersöka några av fysikens grundläggande principer - från förskola till universitetsnivå. För skolår 1-3 finns lekplatsen med i det centrala innehåll Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor. För skolår 4-6 nämns Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, och för skolår 7-9 Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer ... På gymnasiet ingår t.ex. Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Se också: Lekplatsfysik, Ann-Marie Pendrill, NRCF.
Biologi årkurs 1-3 - undervisningsstöd I övningen får eleverna fundera över, diskutera och lära sig mer om hur deras vardagskonsumtion hänger samman med enkla näringskedjor och samband i naturen. Övningen återkommer i en mer komplex form i de högre årskurserna. Fler övningar för årskurserna 1-3 hittar du i vänstermenyn. En av utgångspunkterna och även slutsatserna i den här övningen är att ingenting försvinner. Innehållet (materian) i föremålet eller varan som eleverna fått fundera över kretsar runt i kretslopp. Vi lånar materian för att bygga upp vår kropp, men när vi använt den en tid återgår den till andra delar av kretsloppet. Gör så här Eleverna delas in i mindre grupper. Steg 1 Låt eleverna fundera över och diskutera följande: Vad har det mesta av den sak ni fick varit innan den kom hit till oss? Steg 2 Låt eleverna i ord och bild skapa en berättelse om varans kretslopp som de senare redovisar för varandra: Rita och berätta om var saken ni fått kommer ifrån och vart den tar vägen i ett kretslopp. Steg 3