background preloader

Motivation och motivationsarbete i skola och behandling (Fif nr 19)

Motivation och motivationsarbete i skola och behandling (Fif nr 19)
Syftet med den här skriften är att ge en bild av forskning om motivation och lyfta fram praktiska implikationer för motivationsarbete inom skola och behandling, i ett pedagogiskt perspektiv. MOTIVATION OCH MOTIVATIONSARBETE I SKOLA OCH BEHANDLING Vad är "vilja att lära" och "vilja till förändring"? Hur kan man motivera "omotiverade" elever och klienter? I skriften ges en bild av forskning om motivation, med fokus på de frågor som är speciellt viktiga för motivationsarbete i praktiken. Människors förklaringar till framgångar och misslyckanden och förväntningars betydelse ägnas särskilt intresse. En utgångspunkt för resonemangen är att pedagogik handlar om utveckling och förändring, hur människor kan bli delaktiga i sitt eget liv och det omgivande livet. LyssnaLadda ner som PDF (263 KB)

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1839

Related:  StrukturFramgångsfaktorerNPFUtomhuspedStudie- Minnestekniker

»Arbeta inte mer — men smartare« »Svenska lärare ger för mycket återkoppling.«Foto: Jim Varney Applåden verkar aldrig ta slut. Att Norrtälje kommuns samlade lärarkår gillar professor emeritus Dylan Wiliam är uppenbart. Att förändra matematikundervisningen Just nu håller man på förändrar matematikundervisningen på en grundskola i Sverige som jag har insyn i. Bakgrunden är att många elever inte får med sig tillräckliga kunskaper i matematik och det syns på resultaten de nationella proven i år 9. På de nationella proven är det många elever som inte når samma resultat som det betyg de har i matematik (på riksnivå är det drygt 30% av eleverna i år 9 i Sverige som har ett högre betyg i matematik än det betyg de får på de nationella proven; målet är inte att resultaten ska vara identiska, men 30% är väldigt många elever).

50 enkla och formativa bedömningstekniker Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning. Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån. Därför är det önskvärt att med ganska enkla medel kunna avläsa elevernas kunskapsnivå. Vi är inte alltid på topp, även om vi kan sträva efter en bedömningssituation eller en utvärdering som är 100 % effektiv. En bild som exakt berättar vad en elev förstår är vad vi strävar efter.

London-skolan som gick från botten till toppen Med vitnande knogar och skrivstil skriver han sitt namn. Omar. Han är fyra år. – Nu ska jag skriva ditt! Grundskolan Kingsmead Primarys frukostklubb är i full gång. PP matte år 3. Första PP:n är igång och eleverna har sagt sitt. Jag startar PP-arbetet med en alignmentmall. Där ser jag till att få med kunskapskrav och centralt innehåll och gör sedan den konkretiserade målen utifrån dem. Titta på länken om du vill se hur jag gjort. Sedan går jag över till att börja med själva pedagogiska planeringen. Jag får dock lämna några fält tomma där eleverna får vara med och tycka till.

Så kan du bemöta barn som bråkar |Barns raseriutbrott är en utmaning för vuxna. En metod från bland annat psykiatrin kan minska vardagsbråken även för alldeles vanliga barn. – Det här sättet att jobba med beteendeproblem är väldigt effektivt. Det är lite korkat att det bara ska vara för professionella. Det säger psykologen Bo Hejlskov Elvén. Han har tidigare lärt ut sin metod ”lågaffektivt bemötande” till personal i psykiatrin, demensvården och skol­an. Intresset för att använda applikationer och pekplatta som stöd i lärandet växer Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar och digitala verktyg ger stora möjligheter. Mycket tyder på att användningen av digitala verktyg i skolan fortsätter att växa och efterfrågas. Elevernas individuella behov en utmaning På Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, är alternativa lärverktyg ett prioriterat område.

Låt förtesten guida dig… Efter att under många år ha undervisat äldre elever såväl på gymnasiet som senare delen av högstadiet har jag under detta läsår fått bekanta mig med årskurs 6 i både engelska och svenska. Det är roligt och spännande att se den progression som sker under tiden på högstadiet och att man blir en del av denna resa med förhoppning att både inspirera och motivera. Att eleverna har olika förkunskaper med sig är dock uppenbart. Frågan är hur vi som pedagoger använder oss av elevens förkunskaper för att synliggöra lärandet. Även om vi vet att en utveckling sker kan utvecklingskurvan från en elev till en annan onekligen skilja sig åt.I samband med skolans modularbete kring utvecklingsområdet ”Lektion som engagerar” beskriver James Nottingham i sin TED-talk betydelsen av att undersöka elevernas förkunskaper i samband med ett nytt arbetsområde eller moment som ska arbetas med i klassrummet. All

Att utveckla ett talmanus – formativ retorikundervisning i Svenska 3 I det här inlägget tänkte jag berätta om en övning som i all sin enkelhet stöttar eleverna i att vidareutveckla en första version av ett talmanus till en ännu bättre slutversion. Jag försöker hela tiden hitta olika sätt att engagera eleverna i att ge respons till varandra och själva få syn på hur texterna de skriver kan utvecklas. Givetvis är min riktade och specifika respons till den enskilda eleven också väldigt viktig – men som komplement till detta, menar jag. Bakgrunden: Litteraturvetenskap och retorik Lärare lär lärare lära I skrivande stund ger en googling på kollegialt lärande 84 000 träffar. Det är ett trendande begrepp som enkelt uttryckt kan sägas vara en form av kompetensutveckling där kollegor på ett strukturerat sätt, genom observation och feedback, utvecklar och förbättrar sitt yrkeskunnande. Enligt OECD leder det till bättre elevresultat och är en av de allra viktigaste framgångsfaktorerna för skolan. Men för detta krävs att lärarna utmanas i sina invanda föreställningar om undervisning.

Related: