Att bygga broar mellan tal och skrift Jag har under denna termin haft en grupp där elevernas läsförmåga varierat stort. En del elever har precis påbörjat sin läsresa, på svenska ska tilläggas, och att lära sig läsa på ett, för eleven, nytt språk är oerhört krävande. För de elever som redan kan läsa på sitt modersmål är det oftast inga som helst problem att "överföra" läsförmågan på ett nytt språk, även om det är ett nytt alfabet, men för de elever som inte fått chansen att lära sig läsa på sitt modersmål kan det vara svårt att lära sig läsa på ett språk man inte behärskar. Jag har fokuserat mycket på att bygga broar mellan tal och skrift i min undervisning och jag har arbetat mycket med olika läsrelaterade aktiviteter som jag bloggat om tidigare. Vi har medvetet arbetat med att gå från det muntliga till det skriftliga. Ibland har vi endast fokuserat på sagans coda, dvs vad kan man lära sig av att läsa denna saga? Eleverna har även tyckt mycket om att fundera över sagornas olika problem.
Skolstil – skriva ut i Printer Pro I det här inlägget ska jag beskriva hur man kan skriva ut från Skolstil genom att använda appen Printer pro. Hur Printer Pro fungerar kan du läsa i ett inlägg längre ner här på sidan. Efter den senaste uppdateringen av Skolstil är det enkelt att skriva ut med hjälp av Printer pro appen. När du har skrivit klart ditt dokument så klickar du på rektangeln med pil i det gröna fältet högst upp till höger. Välj Dela PDF. Om man väljer Dela Textfil så blir det ett annat teckensnitt än Skolstil när man ska skriva ut det. Du får då upp en ruta där du kan göra olika val. När du väljer den hamnar du direkt i Printer Pro. En ny ruta kommer upp. Om du inte vill skriva ut det med en gång klickar du på Back uppe i vänstra hörnet.
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Detta gäller även barn med språkstörning, som kanske aldrig lyckas lära sig att rimma, men som mycket väl kan lära sig att dela upp ord i språkljud och knäcka den alfabetiska koden (det är inte alla elever med språkstörning som också får avkodningssvårigheter/dyslexi, men läsutvecklingen är ofta något långsammare än för barn utan språkliga svårigheter - läs här för mer om skillnaden mellan dyslexi och språkstörning). Att förbättra fonemisk medvetenhet - vad ska man tänka på? Mycket forskning visar att fonemisk medvetenhet kan förbättras med träning och att detta kan leda till förbättrad ordavkodningsförmåga och stavningsförmåga (se National Reading Panel, 2000; SBU, 2014). Schuele & Bodreau (2008) menar att evidensen de har gått igenom visar på följande punkter (för fördjupad information och referenser, se artikeln!). När och hur mycket? Vad och vilken ordning? Hur? I artikeln så finns många steg-för-steg praktiska exempel på principerna nedan! Logopedens roll Varför är detta intressant? SBU.
Ordlistor som skrivuppgift i ASL Under en handledningsdag i Malmö lyfter ArneTrageton fram ordlistor som en ypperlig form för barnens skrivande. "De är bra, för ordlistor kan man göra på många olika sätt. Det kan vara ord som ingår i ett gemensamt temaord inom ett intresseområde som ett individuellt barn harord som börjar på en viss bokstavord som slutar på en viss bokstavord som har en viss bokstav inuti Temaordlistor har med fördel föregåtts av erfarenheter från upplevelser utanför klassrummet, genom högläsningstexter, experiment och laborationer. Ett annat alternativ är att att låta skrivparet välja vilken bokstav som ska vara temat för ordlistan. Trageton uppmanar att barnen ska skriva med stora teckensnitt. När barnen har skrivit sina ord får de rita en illustration till ordlistan. Ordlistan kan också klippas sönder för att klistras fast på teckningar. Litteratur: Trageton, Arne. Foto: LotteCh Texter från Augustenborgsskolan och Bulltoftaskolan
ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. Den 26-27 februari hade Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Malmö-Utbildning fått möjlighet att låna Rehn-Lindberg för att ge lärare i Malmö kom-igång-hjälp i ASL. ASL möter barnet där den är Varför är det bra att först lära sig skriva? Arne Trageton, som står bakom strategin ASL, har utgått från att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. -Fast då tänkte man på pennan som skrivredskap. Avkodning och inkodning 1. 2. 3.
ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva?
Homonymer Jag hade lagt undan H schemat. Var lite fundersam på det här med Homonymer. Hur skulle dessa ettor förstå och kunna arbeta med dessa ord. Underskatta aldrig dina elever Christer. Eller underskatta är kanske inte helt rätt. Jag trodde uppgiften skulle skjuta över huvudet på dem. För ungefär två veckor sedan skrev vi ordet HOMONYMER stort på tavlan. Uppgiften om homonymer som jag läst om i Erica Lövgrens bok, som hon gjort med sina elever, som jag själv trodde var lite svårbegriplig, visade sig väcka ett intresse för hur ord och vad de betyder, hur samma sorts ord kan betyda två helt skilda saker. Idag, två veckor sedan, på våra morgonsamlingar … kommer det fortfarande, varje dag. – Christer, jag har en homonym. – Åh, låt höra! Vi fortsätter fylla på våra homonym tavla. Gör egna tolkningar av homonymer i ord och bild. Arbeta med homonymer i årskurs ett. Helt galet roligt! Grundskollärare Sv/So 1-7 Har arbetat som mellanstadielärare i över tio år, men är numera på lågstadiet.
Tangentdansen | ASL inspirerat arbete och mycket mer Förmågor Efter att ha skrivit om mina förmågetrappor, som jag använt tidigare med mina elever, på Instagram var det fler som ville ta del av dem. För att få alla, hittills delade, på samma ställe har jag nu lagt dem i detta inlägg. Klicka på bilden så får du upp dem i pdf. Om du vill veta mer om hur jag startade med mina elever för sex år sedan hittar du det vi jobbat med här (Där hittar du även samma trappor som i detta inlägg men då ligger de en och en). Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner.
Om bokstavsräckor Bokstavsräckor är rader med slumpmässigt skrivna bokstäver som kommer till genom ett par minuters lek med alla fingrar på datorns tangentbord. Det är främst de barn som ännu inte kan bokstäverna (grafem & fonem) som arbetar med bokstavsräckor. Bokstavsräckor kan varieras med andra skrivuppgifter på datorn såsom ordlistor och spökskrift i samband med teman och gemensamma upplevelser. Syftet med fingerlek på datorns tangentbord är - att lära sig se skillnaderna på bokstävernas utseende - att eleverna ska öva sig på att använda alla fingrarna vid skrivande på tangentbord - att eleverna ska börja lära sig hitta bokstäverna på tangentbordet - att eleverna ska bli medveten om att man skriver - och läser - från vänster till höger. - att eleverna ges möjlighet att göra kopplingen mellan tangentbordets versaler och skärmens tecken skrivna med gemener. - att eleverna skapar ett material för att vidare bekanta sig med bokstäver och andra förekomster i text. Pappersutskrifter för efterarbete LotteCh
VillMer -Att skriva sig till läsning