background preloader

Teorier blir praktik

Teorier blir praktik
I mitt klassrum ska det synas att kunskap är viktigt alla elever kan påverka sina liv om vi hjälps åt kommer vi längre För att komma till detta klassrumsklimat, nå högre måluppfyllelse och öka elevernas ansvar för sitt lärande är det självklart för mig att jag ska kunna anpassa undervisningen till elevernas olika kunskapsnivåer, utmana samtliga elever samt veta vilka undervisningsstrategier som ligger till grund för mina val av pedagogiska verktyg. Grundtesen för mitt liv är att alla människor är olika men lika värda och att skolan är ett kraftfullt verktyg när det gäller att förändra människors liv. Ett vardagsexempel. (lyckades inte bädda in, tyvärr) Eleverna får vid flera tillfällen bygga med brickorna i par medan jag lyssnar och antecknar. Ett annat sätt jag använder för att möta eleverna på deras nivå är så kallade fyrfältare. Detta är ett arbetssätt som väl är anpassat för samtliga elever eftersom vi arbetar på 4 olika abstraktionsnivåer samtidigt. Lite av min vardag. /Susanne

http://lararavtryck.moobis.se/2014/06/02/teorier-blir-praktik/

Related:  Matteläsa, skrivaför diskussion

Prinskorvar, häxor, chiffer och qr-koder…allt är matematik! Visst är det ljuvligt med inspiration!? Kors och tvärs får jag inspiration av härliga pedagoger på twitter, facebook etc…och det gör att jag orkar lite till…och ändå lite till…fast detta inlägg kommer inte bara vara en lovsång till det utvidgade kollegiet utan kanske inspiration till någon av er som läser detta inlägg. Under veckan som gått har min etta haft elevens val i ämnet matematik. Valen eleverna kunde välja mellan var:

I Rinkeby fördubblades antalet godkända – Vad är det första som händer i fjärilens liv? Läraren Anna Imlands fråga får händerna i klass 3b vid Knutbyskolan i Rinkeby, att flyga i luften. – Den lägger ägg! svarar någon. – Vem lägger ägg? – Fjärilen lägger ägg! Samtiden - Framtidens skolpolitik: Integrationsfrågor och framtidens skola Jag är kvinna, född i Mexiko och snart 41 år, men jag kan inte tala spanska och jag har knappt varit i Mexiko, berättar författaren och idéutvecklaren Edna Eriksson. Vi måste förstå att utsidan inte berättar hela sanningen om oss själva eller andra. Jag hoppas att vi i framtiden kan skapa en ny förståelse för kompetens, identitet och motivation och se att utsidan inte alltid speglar insidan, fortsätter hon. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Skrivande lektion om magiska tallinjer Den här gången tänkte jag kort och gott dela med mig av en lektion. Inte om upplevelsen eller mina reflektioner utan jag delar med mig av strukturen – planering, genomförande och efterarbete. Vi har med vår klass jobbat med STL/Ma (Att skriva sig till läsning kopplat till matematik) sedan årskurs 1, eleverna går nu vårterminen i årskurs 2. Jag har större delen av matematikundervisningen med vår klass och i varje ”lärområde” försöker jag ta in ett skrivande moment. I årskurs 1 handlade det främst om att vi ville att våra elever skulle skriva ofta.

Våga välja svåra texter! Många elever har stora svårigheter att läsa långa informationstäta faktatexter och försöker därför undvika dessa texter, samtidigt som lärarna inte sällan väljer att använda mer lättlästa texter för att underlätta för eleverna. Läromedelsförlagen har uppmärksammat problemet med faktatäta ”svårlästa” läroböcker och har därför oftast en ”lättläst” eller en ”lightserie” som komplement till en mer omfattande lärobok. Det är särskilt märkbart i de samhällsorienterande och naturvetenskapliga ämnena vilket också PISA-resultatet påvisar.

Organisation av undervisningen betyder mest för skolresultaten – Sveriges Skolledarforbund Nr 7/14 2014-09-16 Debatt: Det är skolors sätt att organisera undervisningen som har störst betydelse för resultaten. Men de behöver stöd av sina huvudmän, skriver Jonas Österberg, utredare och författare. Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Att utvärdera sin undervisning Med hjälp av en tankestruktur I ett tidigare inlägg, Historien om det skrynkliga papperet, berättade jag om hur misslyckanden kan leda fram till en insikt och i bästa fall en utveckling av den egna undervisningen. För några år sedan ifrågasatte jag sällan den egna undervisningen utan var tämligen övertygad att den var helt okej och stundtals till och med bra. Den som fick mig att börja fundera kring mitt sätt att undervisa var min kollega Staffan. Vi började, mest på skoj, att utvärdera skoldagen med att sätta betyg (en tiogradig skola) på våra egna lektioner. – Hur har din dag varit? – Jag började med 5-5 och sedan 5-7, 3-3, 6-8, 5-5… Du då?

Barnsidan. Matte, klockan, svenska och engelska. Tycker ditt barn att det är tråkigt att träna på multiplikationstabellen och de andra räknesätten? Här hittar du massor av roliga länkar, till övningar och roliga mattespel! Klicka nedan på den blåfärgade texten för att komma till önskat område. Du och ditt barn kommer inte att bli besvikna! Det finns även lite länkar till spel och övningar om klockan. Matematik

Skolarbetet blir ”på riktigt” när fler läser elevernas bloggar Dan Åkerlund – Det blir extra tydligt att multimodala texter och nya mottagare för elevers arbete inte går att studera som helt olika aspekter av textproduktion – de hör ihop, säger Dan Åkerlund. Läraren var inte mottagaren I studien har Dan Åkerlund undersökt hur elever i årskurserna 4-6 med hjälp av datorer och kameror skapat och kommunicerat så kallade multimodala texter – i det här fallet främst fotografier i kombination med skriven text. – När eleverna bloggade fanns det för många en tydlig mottagare som inte var läraren, både utanför klassrummet i form av vänner och föräldrar, men också de andra klasskamraterna.

Inkludering utan att specialanpassa för enskilda elevers särskilda behov: Minska mängden intryck, öka strukturen och minska stressen i klassrummet.Liten insats, stor skillnad Diskussionen poppar upp hela tiden, om hur vi tidigt ska hitta eleverna i behov av särskilt stöd. Det är en fin tanke, men kanske en tankevurpa. Tidiga insatser. Jättebra. Men varför inte ta det ett steg till. Ska vi utgå från att särskilt stöd behövs till så många? Matematik - goeasy Hoppa till innehåll På denna sida har vi samlat mängder med live länkar till både spel och sidor där eleverna kan träna på matte och lärare kan få idéer till nya lektioner och övningar. Surfa runt och hitta din favorit. Du får gärna hjälpa till och bidra med material, läs mer här. Web 2.0 scientific calculator AddThis Sharing

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? Modern teknik Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Men vad innebär det och var börjar man? Hülya Basaran, lärare för nyanlända elever i Trollhättan, skriver så här: "Som lärare kan det kännas svårt att hänga med i utvecklingen av det digitala samhället och finna kraft och tid för att inte bara ta till sig allt nytt utan också utgå från pedagogiska idéer för att utveckla lärprocesser.

Related: