Vad är blandad inlärning? | Connys blogg Varför blanda? Sex skäl att börja arbeta med ett blandat lärande redan idag. Blended learning handlar om att blanda traditionell utbildning med instruktioner och utbildning via internet, och det är många människor som tror att det kan vara nästa stora grej inom utbildning. Här är sex skäl varför: 1. Dagens elever behöver lära sig hur man arbetar, studerar och samarbetar online. 2. Dagens elever håller kontakten med sina vänner på Facebook, pratar med världen genom Twitter och lägger upp videor på YouTube. 3. Genom att flytta traditionella klassrumsaktiviteter till internet kan du frigöra tid i klassrummet. 4. Eftersom de flesta eleverna utför arbetet på internet hemma ökar möjligheten för deras föräldrar att delta eller hjälpa till. 5. Det finns inga studier som är helt klara ännu men det finns gott om exempel på att elever når bättre resultat med blended learning. 6. Källa:
Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder. Reflektion fortfarande alltför individuell Artikelförfattarna är dock kritiska till de sätt många skotska lärare reflekterar kring sin undervisning. Text: Vanja Lozic
Lärarna måste leda Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat. Det är i det didaktiska rummet som lärare leder lärandet för både den enskilda eleven och elevgruppen. Didaktikens tre aspekter tydliggör komplexiteten i lärares ledarskap: samspelet lärare—elev, relationen lärare —ämnet och relationen elev—ämnet. Lärare — elev.
Ledarskap nyckeln till skolors framgång Smedshagsskolan i Stockholm, Kälarne skola i Bräcke och Långbergsskolan i Nyköping har minst en sak gemensamt: de hör till de 30 skolor i landet där andelen godkända elever har ökat mest. Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Moderaterna i utbildningsutskottet listat de skolor i landet som mellan åren 2008 och 2012 mest har ökat andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Vid de skolor som förbättrat sig allra mest i listan har andelen godkända elever ökat med runt 36 procentenheter, från 63 procent 2008 till 100 procent av eleverna fyra år senare. Skolorna är spridda i landet och är både fristående och kommunala – men visade sig ha väldigt mycket gemensamt, enligt Betty Malmberg (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet som drivit projektet och varit med på de skolbesök där lärare och rektorer intervjuats. – Det skolorna lyfte som framgångsfaktorer handlade till stor del om ledarskap, både från rektor men också lärarens ledarskap i klassrummet, säger Betty Malmberg.
Barn gör rätt om de kan I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving. Ross W Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan som beskriver hans metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden har mött stort intresse, inte minst bland specialpedagoger och speciallärare. Ross W Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i usa. Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. När Ross W Greene besökte och föreläste i Malmö för drygt ett år sedan fick alla pedagoger på fritidshem och skolor i Kirseberg möjlighet att lyssna när han förklarade metoden. – Jag föll direkt för hans sympatiska sätt att se på barn! Barn med sociala, känslomässiga och beteendemässiga svårigheter saknar, enligt Ross W Greene, viktiga tankefärdigheter.
Forskning i korthet - Kommunförbundet Skånes startsida I FoU Skolas skriftserie Forskning i korthet sammanfattas resultat av relevans för skolutveckling. Serien består dels av kunskapsöversikter, vars syfte är att ge en snabb inblick i forskningsläget inom skilda fält, dels sammanfattningar på svenska av intressanta internationella forskningspublikationer. Det handlar om rapporter som endast finns tillgängliga på engelska och som därför ofta fått begränsad spridning i vårt land. Nedan finns även särtryck som tagits fram i samarbete med andra aktörer. Förändringens sex hemligheter – vad goda ledare gör för att deras organisationer ska utvecklas och överleva I detta nummer görs en sammanfattning av Michael Fullans bok "The six secrets of change". Rektorers pedagogiska ledarskap – en kunskapsöversikt I denna kunskapsöversikt behandlar fil dr Ulf Leo frågan om rektors pedagogiska ledarskap - ett både svårfångat och mångtydigt begrepp. Lärandets natur – forskningsresultat av betydelse för skolutveckling Videoklipp
”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Arbetsspecialisering behövs i skolan. Risken är att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet. I stället måste vi söka lösningar där lärarna får mer tid för sin profession, som man exempelvis gjort i Frankrike, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård. Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Förslagen på förklaringar är många och varierade. Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild. Idén med att ha lärare anställda är att de skall undervisa, men denna aktivitet har blivit till en av många andra. Inom organisationsteorin har de senaste årens utveckling inom läraryrket ett väletablerat namn: avprofessionalisering. När nu ropen skalla efter ordning och reda i skolan är lösningen att lärarna måste återvinna sin förlorade auktoritet.
Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan Hur kan ny kunskap fångas upp, anpassas och integreras i skolan? Det har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen studerat. Resultaten i rapporten presenteras idag vid en öppen utfrågning i riksdagshuset. På uppdrag av utbildningsutskottet har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen genomfört studien ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan”. Syftet är att öka förutsättningarna för ett välgrundat politiskt beslutsfattande. Rapporten handlar om hur ny kunskap kan fångas upp, anpassas och integreras i skolan. Istället för att fokusera på vad som inte fungerar bra har rapportens författare valt att finna faktorer som underlättar kunskapsimplementering. – Målet med rapporten har varit att lyfta fram olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man bygger upp en organisation som på ett effektivt sätt kan ta till sig ny kunskap, säger han. John Miller
"Stöket är inte bara lärares ansvar" Marcus Samuelssons svar, i förra numret av Skolvärlden, till en lärare som har problem med störande elever, är symptomatiskt för mycket av det som gått snett i svensk skola. Jag vill ingalunda bestrida att Samuelsson har kloka råd att förmedla – givet förutsättningarna i våra klassrum. Såsom framgår av hans resonemang förväntas lärare ta alla problem med arbetsro som ett personligt misslyckande; följaktligen är det också ett personligt ansvar för läraren att lösa problemen. ”Lärare som misslyckas med sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till.” Marcus Samuelssons inställning visar på något jag ser som ett fundamentalt systemfel: att vi alltid diskuterar denna problematik utan att med ett ord nämna elefanten i rummet. Vi har alltså att göra med orsakssamband som ligger långt utanför den enskilde lärarens räckvidd. Beror alltså våra disciplinproblem på att svenska lärare är mer benägna till aggressivitet och bestraffningar än lärare i andra länder?