background preloader

”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola”

”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola”
Det tar 1.200 timmar bara att bedöma elevers provsvar i årskurs 3 och 6. Att bedömningarna är relativa är upprörande. Det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen och en gång för alla göra genomgripande förändringar av de nationella proven, skriver 17 skolledare i Haninge. Just nu är Sveriges skolor inne i slutskedet av nationella prov. Vi ifrågasätter inte existensen av nationella prov (NP) men menar att provgruppernas sätt att konstruera proven i dag hotar institutionen nationella prov. En uppskattning i Haninge kommun visade att bara att bedöma elevers provsvar av samtliga delprov av NP i årskurs 3 och 6 har tagit cirka 1 200 timmar. Utöver detta ska lärare ha förberedelsetid, inläsning av lärarhandledning, inmatning av resultat och genomförande av provet. Det finns även en annan aspekt på nationella proven som är mindre smickrande och det är dess innehåll och konstruktion. Så vad föreslår vi att Skolverket borde göra? Proven är omfattande och tar lång tid att genomföra. Related:  NPSkolan

Nationella prov ska bli digitala Lärare och elever har stora förändringar i de nationella proven att vänta. Redan nästa år blir upplägget delvis ett annat, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin. Det gick både bra och mindre bra för alla niondeklassare som skrev nationella prov i våras. Bäst gick det i engelska, där endast tre procent blev underkända och den genomsnittliga betygspoängen blev 15 av 20. Sämst gick det i svenska som andraspråk med 23 procent underkända. I matematik, kemi och historia var andelen underkända 13 procent, enligt Skolverket. Provresultatet visar precis som tidigare års prov och slutbetyg att nyinvandrade elever presterar sämre, tjejer klarar sig bättre än killar och att högutbildades barn klarar sig bättre än lågutbildades. Tidigareläggs De nationella proven ska stödja en rättvis betygssättning. – Det är vår tydliga målsättning att lärarna ska få ägna sig mer åt att lära ut, mindre åt att administrera och rätta nationella prov, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Digitala prov

Pisa urholkar skolan i tävlandets namn I början av maj fick Andreas Schleicher, som ansvarar för OECD:s utbildningsöversyn och därmed även för utbildningsstudien Pisa, ta emot ett öppet brev. ”Vi är djupt oroade över att försöken att mäta mycket olikartade pedagogiska traditioner och kulturer med hjälp av en enskild, snäv och oneutral mätsticka till slut kan komma att förorsaka irreparabla skador för våra skolor och våra elever.” Brevet var författat av Heinz-Dieter Meyer, professor i pedagogik vid State University of New York i Albany, och Katie Zahedi, rektor för en skola i Brooklyn. Efter att det publicerades i The Guardian har det på nätet undertecknats av fler än 1 700 professorer och lärare, framför allt i den engelskspråkiga världen. Det var på tiden. Vart tredje år sedan år 2000 har OECD anordnat den internationella Pisa-undersökningen (Programme for International Student Assessment) med tillhörande prov och rankning av nationerna. Men allvarligt talat: vad betyder dessa siffror? Varför finns då testet?

Vad är blandad inlärning? | Connys blogg Varför blanda? Sex skäl att börja arbeta med ett blandat lärande redan idag. Blended learning handlar om att blanda traditionell utbildning med instruktioner och utbildning via internet, och det är många människor som tror att det kan vara nästa stora grej inom utbildning. Här är sex skäl varför: 1. Dagens elever behöver lära sig hur man arbetar, studerar och samarbetar online. 2. Dagens elever håller kontakten med sina vänner på Facebook, pratar med världen genom Twitter och lägger upp videor på YouTube. 3. Genom att flytta traditionella klassrumsaktiviteter till internet kan du frigöra tid i klassrummet. 4. Eftersom de flesta eleverna utför arbetet på internet hemma ökar möjligheten för deras föräldrar att delta eller hjälpa till. 5. Det finns inga studier som är helt klara ännu men det finns gott om exempel på att elever når bättre resultat med blended learning. 6. Källa:

Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder. Reflektion fortfarande alltför individuell Artikelförfattarna är dock kritiska till de sätt många skotska lärare reflekterar kring sin undervisning. Text: Vanja Lozic

Nationella prov-kunskapen är hög Jag minns när jag kom till universitetet och några kursare inför en tenta började ansätta föreläsaren med frågor om vad som skulle komma på tentan. Behövde vi kunna innehållet i faktarutorna eller bara kapitlets brödtext? Bildtexterna då, skulle det komma frågor på det? Läraren svarade snällt. Lite samma känsla får man när man inser hur det här med nationella prov har utvecklats. För lärarens del är förberedelsen inte allt. Slutsatsen att de nationella proven i huvudsak bör rättas centralt stärks ju sannerligen. Men detta att timme efter timme ägnas åt att traggla gamla prov bara för att göra provets utformning så välbekant för eleverna att de svarar rätt av gammal vana snarare än av kunskap? Kan man då ens tala om att proven mäter nivån på ämneskunskapen? Det har han i grunden rätt i.

Inte lärarens ansvar om nationella proven inte hinns med | Lärarförbundet Under läsåret jobbar många lärare med nationella prov. Det leder ofta till att det blir mer arbete än vanligt. Men arbetet med nationella prov ska ske inom den reglerade arbetstiden. Vad betyder det och vilka krav kan du ställa på din rektor? – Arbetstiden kan variera över terminen och det är inte konstigt. Men de nationella proven är något som du som lärare måste göra och därför ska de också rymmas inom den reglerade arbetstiden, säger Cyrene Martinsson Waern, ombudsman på Lärarförbundet. Du som har ferieanställning har arbetstiden uppdelad i reglerad och oreglerad arbetstid. Planera din arbetstid över hela året – Därför är det viktigt att planera sin arbetstid så att du vissa veckor arbetar mer än andra, säger Cyrene Martinsson Waern. Det finns många olika sätt att planera sin arbetstid. Den planering du gör ska godkännas av rektor. Du ska inte lösa problemet själv Om problemet redan finns kan du ställa krav på din rektor att hjälpa till att lösa det. Vänd dig till din avdelning

Skolforskning del 6 Under vårterminen genomförs de nationella proven varje läsår. Mycket tid går åt till förberedelser, genomförande, rättande och att återkoppla resultaten till eleverna. De nationella proven har två huvudsyften: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättningge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå För ett år sedan skrev jag flera blogginlägg om de nationella proven (NP hjälp vid betygssättning? Jag kan konstatera att mycket är sig likt vid årets nationella prov jämfört med för ett år sedan. - Läroplanen har förmågor som är desamma i olika skolämnen (Jfr “Big five”), men de nationella proven har vattentäta skott mellan olika skolämnen. - De flesta delarna av de nationella proven genomförs skriftligt. - De nationella proven genomförs analogt (med papper och penna). Det övergår mitt förstånd både hur man kommit på detta system och hur skolverket tycker att det är okej att använda det?!? Källor:

Lärarna måste leda Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat. Det är i det didaktiska rummet som lärare leder lärandet för både den enskilda eleven och elevgruppen. Didaktikens tre aspekter tydliggör komplexiteten i lärares ledarskap: samspelet lärare—elev, relationen lärare —ämnet och relationen elev—ämnet. Lärare — elev.

Ledarskap nyckeln till skolors framgång Smedshagsskolan i Stockholm, Kälarne skola i Bräcke och Långbergsskolan i Nyköping har minst en sak gemensamt: de hör till de 30 skolor i landet där andelen godkända elever har ökat mest. Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Moderaterna i utbildningsutskottet listat de skolor i landet som mellan åren 2008 och 2012 mest har ökat andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Vid de skolor som förbättrat sig allra mest i listan har andelen godkända elever ökat med runt 36 procentenheter, från 63 procent 2008 till 100 procent av eleverna fyra år senare. Skolorna är spridda i landet och är både fristående och kommunala – men visade sig ha väldigt mycket gemensamt, enligt Betty Malmberg (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet som drivit projektet och varit med på de skolbesök där lärare och rektorer intervjuats. – Det skolorna lyfte som framgångsfaktorer handlade till stor del om ledarskap, både från rektor men också lärarens ledarskap i klassrummet, säger Betty Malmberg.

Related: