Betygssättning

ENGELSKA full matris.docx Begriplighet Språket kan vara tidvis oförståeligt. Kommunikationen fungerar inte. Kommunikationen fungerar. Förtjänster i innehåll kan uppväga brister i språkriktighet. En engelsktalande förstår budskapet. Det är lätt förstå dig och att höra vad du säger. En engelsktalande förstår budskapet klart och tydligt. Språkriktigheten är säker. skriver med målande detaljer och tydlig struktur. verbfel förekommer men stör inte förståelsen av läsningen. Ordförråd och idiomatik Du använder svenska ord och uttryck för ofta. Ordförrådet räcker för det du vill säga, men är något enformigt, med upprepningar. Du använder ibland svengelska och icke idiomatiska uttryck. Ordförrådet är ganska varierat. Ordvalsfel förekommer men stör inte förståelsen. Ordförrådet är varierat med synonymer. Enstaka ordvalsfel förekommer men stör inte förståelsen av Uttal och flyt Det är svårt att förstå vad du säger när du uttalar ord fel. i stora drag vad du säger. Du har i stort sett ett korrekt uttal. intonation underlättar förståelsen. gott flyt. Uttal och intonation

Bedömning viktig men stressande för eleverna Elevers berättelser om hur de upplever bedömning har varit utgångspunkten för Jennie Sivenbrings avhandling I den betraktades ögon: ungdomar om bedömning i skolan. Studien handlar om hur bedömning på olika sätt inverkar på elevers vardag. Vad gör bedömningen med eleverna? I sitt arbete som specialpedagog upplevde Jennie hur intresset alltmer riktades mot dokumentation i relation till kunskapsbedömning, en dokumentation som ofta präglades av bristfokus och information om elevers egenskaper och beteende. Detta ledde till funderingar över hur den vedertagna praktiken i skolan formar eleverna. – Jag ville ta reda på hur denna formella och ständigt närvarande bedömning inverkar på elevers möjligheter och villkor i skolvardagen och vad de själva säger om hur det påverkar på deras sätt att vara och agera i skolan. Hon har genomfört intervjuer med 28 elever i årskurs 9 från tre skolor. Elevernas strategier – Berättelserna om detta är många. Ökad tydlighet och delaktighet Text: Agneta Grönlund

Det är nu arbetet med terminens betygssättning börjar! Lgr11 med tillhörande kunskapskrav och betygssystem har nu gällt i sju år. De flesta slöjdlärare som undervisar elever i åk 6 och på högstadiet har därmed satt betyg enligt nuvarande system och regelverk 14 gånger. Intrycken från möten med verksamma och blivande slöjdlärare, frågor från slöjdlärare, och genom att följa diskussioner på olika sociala medier är mycket blandade. Många lärare utvecklar kontinuerligt sina kunskaper och sin säkerhet gällande bedömning och betygssättning, många delar också med sig av kunskaper ”om vad som gäller” i olika betygsdiskussioner. Något förenklat kan problemet i grunden uppfattas som tvådelat. Om man ensidigt planerar sin undervisning i termer av vad eleverna ska framställa för slöjdföremål, eller vilka hantverkstekniker eleverna ska arbeta med – då blir det svårigheter när det i slutet av terminen är dags att sätta betyg genom att relatera varje elevs visade kunskaper och förmågor till kursplanens kunskapskrav. Terminsbetyg Text av: Peter Hasselskog

Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne? Man kan säga att bedömningsaspekterna försöker definiera vad kvalitet är i förhållande till ett kunskapskrav.

Bedömning kan stärka självreglerat lärande Självreglerat lärande innebär att den lärande själv sätter upp mål och styr sin egen process mot målen. Det självreglerande lärandet har beskrivits som en process som består av att definiera uppgiften, sätta upp mål, arbeta med uppgiften och utvärdera arbetet för att därefter revidera. Denna process har stora likheter med de faser som kan urskiljas i bedömning. Den första fasen i en bedömningscykel består av att sätta upp mål, i den andra fasen övervakas framstegen via feedback och i den tredje fasen sker revidering. Att sätta upp mål Forskning om både bedömning och självreglering framhäver vikten av tydliga mål. Att arbeta mot målen I arbetet mot målen är återkoppling central. Elever som utvecklat självreglerande förmågor kan ge sig själva återkoppling men många elever behöver öva på detta. Elevens mottagande av återkoppling viktig I artikelns förs även ett resonemang om elevernas mottagande av återkopplingen. Att omarbeta och anpassa lärstrategi Text: Agneta Grönlund

Vad talar för och emot betyg? Valet närmar sig och frågor om betyg och uppföljning av elevers kunskaper är som brukligt en viktig del av de skolpolitiska program som läggs fram. Ett antagande som ligger bakom betygens centrala roll är att de kan fungera som verktyg för att öka kvalitet och måluppfyllelse i ett skolsystem. Men vad vet vi egentligen om betygens effekter på undervisningen? På vilka grunder är det rimligt att anta att betyg förbättrar kvaliteten på arbetet i skolan och ökar chanserna att elever når målen? Vad säger forskningen? Med anledning av att det utförts flera litteraturöversikter på området betyg och summativa bedömningar, varav ett par systematiska, så föll mitt val på att inte göra ytterligare en sådan översikt utan istället ta utgångspunkt i ett urval av dessa översikter i syfte att såväl fördjupa som problematisera de argument som framförs för och emot betyg (i avsnitt 2.1.1 behandlar jag studier som argumenterar för att betyg är bra, framför allt i relation till lärande och motivation).

PM - Betyg och stöd från årskurs 6 till 9 De elever som lämnade årskurs 9 våren 2016 är den första elevkullen som också fick betyg i årskurs 6. I den här promemorian följer vi upp elevernas resultatutveckling och tittar även på skolornas insatser i form av särskilt stöd. De allra flesta uppnår godkända betyg (A–E) både i årskurs 6 och 9. LyssnaLadda ner som PDF (236 KB) ”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs” Det finns några ytterst goda anvisningar i Betyg och betygssättning, Skolverkets allmänna råd med kommentarer från 2018, som rektorer och lärare hittills inte verkar ha snappat upp. En förklaring kan vara att man ännu inte nåtts av insikten att dessa råd i betydande utsträckning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna. 1) Använd aldrig betyg för enskilda uppgifter på prov, på det sammanlagda provresultatet eller på inlämningsuppgifter. 2) Flera betyg under terminens eller kursens gång bakbinder dessutom lärarens möjligheter att sätta det mest rättvisande slutbetyget på eleven. Eleven har av läraren fått tre ytterst svaga C på tre olika prov, samt ett svagt D på ett annat. 3) Det är inte möjligt för läraren att avgöra till vilket betyg som en viss enskild prestation hör. 4) Betygssättning på enskilda uppgifter och prov leder vissa elever till att göra så lite som möjligt. Gunnar Hyltegren, disputerad senior lärare

Bedömning av språklig kompetens I den här aktuella analysen presenteras hur den Internationella språkstudien 2011, som mäter språkliga färdigheter hos elever mot en gemensam europeisk referensram, kan förväntas fungera för svenska elever. Studien får en noggrann genomlysning, där dess för- och nackdelar diskuteras. Här presenteras en kort beskrivning av det europeiska arbetet med Internationella språkstudien och hur det har försökt att mäta språkliga färdigheter hos elever mot en gemensam europeisk referensram. Vi får en orientering i hur bedömning görs, hur språklig kompetens prövas och hur uppgifter ser ut, både internationellt och i Sverige beroende på olika bedömningars skilda syften. Den Internationella språkstudiens olika uppgifter får nu en noggrann genomlysning, där deras föroch nackdelar diskuteras samt hur svenska elever kan förväntas reagera på dem. LyssnaLadda ner som PDF (370 KB)

Betygsforskaren: Inget pekar på att ordningsomdömen är en bra idé Skolvärlden har tidigare skrivit om olika reaktioner från lärare på det politiska förslaget att införa ordningsomdömen i skolan, och även om skepsis från forskarvärlden. Christian Lundahl är professor i pedagogik och forskar bland annat på betyg och bedömning. Enligt honom finns det flera problem med förslaget. Det första menar han är att ingen egentligen har en sammantagen bild av hur stort problem oordningen i skolan är, och det är inte heller tydligt vad folk menar när de pratar om oordning och stök. – Det är otydligt vad man pratar om. Vill man komma åt medelklassens barn som pillar med sina mobiler och pratar för mycket, eller handlar det om mer utsatta grupper med svårare problematik? Enligt honom är alltså pratet om ordningsomdömen ett fall av att presentera lösningen innan man riktigt vet vad problemet är. Sverige hade ordningsbetyg och uppförandebetyg fram till 1960- och 1970-talen. – Man kommer kanske åt de som pratar lite för mycket, men knappast de som har stora utmaningar.