background preloader

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal
Blev uppringd av en reporter på en tidning idag som ville intervjua mig om elevledda utvecklingssamtal. Hon hade tydligen googlat och då kom det jag skrivit om elevledda samtal på min hemsida upp först. Har i ca 8 års tid haft elevledda utvecklingssamtal med mina elever i åk 1-3 och jag måste bara säga att det är en av de bästa saker jag gjort under min 25 år som lärare. Reportern hade skrivit om det för ett antal år sedan och då var det inte alls så vanligt. Jag hoppas och tror att det idag är mer vanligt att man har den formen av utvecklingssamtal än det var då. Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på olika frågor. Jag har haft elever i åk 1-3 som gjort detta galant. Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför samtalet utifrån den. De har även sin målbok till hjälp där de har alla planeringar med matriser samt tidigare utvecklingsmål. Vid själva samtalet är det eleven som är i centrum och pratar mest. /Ullis

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Elevledda utvecklingssamtal Jag arbetar på en 6 – 9 skola i Stockholm. För ett par år sedan introducerade ett arbetslag på min skola tanken om elevledda utvecklingssamtal. De blev ett pilotlag för att testa modellen. Då var jag mycket skeptisk. Jag tänkte att utvecklingssamtalen var en tid då jag byggde relationen till föräldrarna och att detta möte skulle bli mer opersonligt. En annan farhåga var att de känsligare samtalsämnena som föräldrar och elever kanske vill anförtro mentorn, inte kommer fram i detta forum. Nu är jag inne på min andra vända elevledda utvecklingssamtal och jag är mycket positiv. Som mentor slipper jag tolka andra lärares omdömen. Utvecklingssamtalen som tidigare var ett ensamarbete, är nu ett lagarbete och det känns toppen. Våra utvärderingar visar att majoriteten av föräldrarna är mycket nöjda med denna modell. I stort går de elevledda utvecklingssamtalen till så här: Eleverna läser och arbetar med sina omdömen och individuella utvecklingsplaner i skolan. Emma Rosengren

Hem och expertgrupper- en modell för grupparbete Det här med grupparbete är en utmaning att jobba med eftersom det inte alltid är lätt att få alla att vara delaktiga i arbetet tycker jag. Det är lätt att det slutar med att någon står helt ensam med hela arbetet. Jag har genom åren på alla sätt och vis försökt hitta former som göra att alla är med och tränar på att samarbeta i en grupp. Jag läste boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbon i somras. Det här har vi nu testat vid två tillfällen. Vi kombinerade arbetet med att fundera på hur vi kunde gå till väga för att hitta svar på den här typen av frågor. Jag valde att organisera det genom att göra lite större hemgrupper där det fanns två experter till varje fördjupningsområde. När vi nu jobbade med det för andra gången så hade vi alla med oss erfarenheten från första gången.

Elevernas egna utvecklingsamtal | Årstaskolan Elevledda utvecklingssamtal gör samtalet till barnens. De får träna sig att reflektera och lär sig att se sina styrkor och utvecklingsområden inom skolämnena. När barnen själva berättar för sin föräldrar om sin kunskapsutveckling, blir de delaktiga och växer med ansvaret. Här kan ni läsa lite reflektioner från eleverna i 2B på Tegelbo "Jag tycker att det är mysigt att ha utvecklingssamtal. "När vi ska ha utvecklingssamtal börjar vi med att fylla i vad man kan och inte, sen får man träna två och två. "Innan vi ska ha utvecklingssamtal får vi fylla i ett papper där det står om vad jag kan och vad jag behöver träna på i alla ämnen.

Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Elevstyrda utvecklingssamtal i år 1 Efter önskemål av Twänner (andra lärare på Twitter) tänkte jag berätta om hur jag och min kollega Jeanette, @Jonna333, jobbar med elevstyrda utvecklingssamtal i åk 1. Vi började med att prata om vad ett utvecklingssamtal är och varför man har det. Det var inga konstigheter, eleverna var ju vana sedan förskoleklassen. Sedan berättade vi att de skulle få ta hand om sitt möte själv, att det var de som skulle visa och berätta. Detta rönte inte några särskilda reaktioner mer än; Visa för mamma eller pappa – kul! Nästa steg var att eleverna fick skriva en egen inbjudning till utvecklingssamtalet. Efter detta var det dags att skriva dagordning för utvecklingssamtalet. När det bara var några få dagar kvar tills de första eleverna skulle ha sina samtal körde jag ett litet rollspel med en elev inför de andra där jag låtsades att vara elev och eleven min förälder. Elever och vårdnadshavare kommer in efter hand och sätter sig och börjar. Ja, så gör vi alltså just nu.

Cirkelmodellens fyra faser Cirkelmodellen har påverkat både elever och lärare i de klasser som utvecklingspedagogen Sonja Dahlqvist arbetat. Elevernas arbete blir både bättre och roligare när de gått igenom modellens fyra faser - och lärarna tycker att modellen förändrat deras sätt att vara som pedagoger. Det började med att Sonja Dahlqvist, utvecklingspedagog med ansvar för skriv- och språkutveckling inom Vänersborgs kommuns grundskolor, och lärarkollegorna funderade kring vad en faktatext egentligen är och vad som skiljer den från en berättande text. För att eleverna skulle bli bättre på att läsa och skriva texter, och lärarna på att lära ut hur man gör, började man arbete enligt cirkelmodellens fyra faser: bygga upp kunskap om ämnesområdet, studera texter i genren för att få förebilder, skriva en gemensam text och skriva en individuell text. Tankekartor till hjälp I fas ett får eleverna göra en tankekarta, då ser lärarna elevernas förförståelse och kunskap. Skaffar förebilder Text och foto: Sofia Ax

Elevaktiva utvecklingssamtal - Wikiskola 1 Inledning Lägg ett bokmärke på denna sida presentation av hur elevaktiva utvecklingssamtal kan gå till Arbetsformerna. hur ska vi arbeta med att förbereda oss för utvecklingssamtalen? Tidsplan. Du har två halvdagar plus en timme till genrepet. 2: Ordlistan Det förekommer många nya ord när vi pratar om elevaktiva utvecklingssamtal. 3: Dagordningen Av Felicia_Ohlin vad är en dagordning? 4. Hur ser man omdömena i Infomentor Exempel 1. 5. Hur väljer man ut ett arbete att visa upp? 6. Mall för manus. Regn och sol, av Elin Varverud 7. Ta tid Utvärdera hur det gick Skriv om manus om det behövs 8. En IUP är en individuell utvecklingsplan. Tre mål är lagom. 9. I så fall ska du ha: lämnat inbjudan till dina föräldrar fått svar från dian föräldrar att de kommer fått tillbaka ett kryssblad där dina föräldrar berättar vad de vill veta mera om. Du har också : valt ut tre arbeten att visa dina föräldrar gjort en dagordning tränat med en kompis. Gå gärna igenom denna lista med din mentor.

Sagoprojekt Höstterminen 2011 läste jag svenska på lärarlyftet i Borås. Denna kurs var mycket inriktad på läsförståelse och skrivprocessen. Lgr 11 var ny och det som vi jobbade mycket med när det gäller skrivandet var genrepedagogiken. Jag gjorde då ett arbete runt sagor med min klass. Detta var innan vi hade iPads och endast tillgång till några datorer. Vi började med att läsa olika sagor högt i klasserna för att eleverna ska få veta hur en saga kan vara uppbyggd och för att ge dem en förförståelse. Efter detta så delades klassen in i fem grupper. När de var klara med sina utkast på datorn gick vi igenom hur man bearbetar texten. Sedan var det dags för grupperna att sätta sig igen med sina egna sagor för att titta igenom hur de skulle kunna bearbeta sina texter på samma sätt som vi gjort med min saga. Därefter så delade de upp sagan i tre delar, för att de skulle få en del var att illustrera. När illustrationerna var färdiga scannade vi in dem för att kunna jobba vidare med sagan i Photo Story.

Flippat föräldramöte – 100% positivt Under ganska lång tid har jag funderat på hur jag ska göra föräldramötena mer intressanta och värda den tiden som det innebär både för mig och för föräldrarna. Det har inneburit att jag har haft föräldramötena med en del information och en del genomgång av något slag. Förmågorna i läroplanen, betyg, matematikstrategier eller något annat som passat. Men ändå har jag inte varit helt nöjd. I somras, när tankarna fick vandra fritt, slog det mig att jag ska prova att flippa föräldramötet! När terminen startade förstod jag att fler hade funderat på att flippa föräldramöten. Nu är mitt första flippade föräldramöte genomfört och responsen blev 100% positiv. Jag började med att skicka ut en enkät med frågor som till exempel innehöll frågor om vad de skulle vilja ha för information, vilken fråga de skulle vilja fördjupa sig i och en fråga om ett beslut som behövde fattas. När vi sedan träffades hade vi drygt en timme till förfogande. Fantastiskt roligt.

Nya riktlinjer kring utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Igår var jag och fick de senaste riktlinjerna av skolverket kring samtal, omdömen mm. Kommer här försöka att skriva en kort sammanfattning över vad som sades. Man ska ha utvecklingssamtal två gånger per läsår, ett varje termin. Samtalet har fått en utvidgad roll eftersom mer information nu ges muntligt. Den Skriftliga individuella utvecklingsplanen används i årskurser där betyg ej ges. Den framåtsyftande delen kan dock användas för övriga årskurser om man önskar. I följande dokument kan du läsa mer om detta: Även skriften om planering och genomförande hänger ihop med detta.

Related: