background preloader

Provfri matematik – bedömning i praktiken

Provfri matematik – bedömning i praktiken
Detta blogginlägg handlar om regler för arbetsro baserade på inlärning istället för på disciplin. Jag kommer visa hur mina ordningsregler för eleverna är formulerade och Malin Larssons utveckling av dem, samt länkar till hennes blogg och radioprogrammet som var upprinnelsen till det hela. Men först vill jag visa ordningsregler för LÄRAREN: Upprinnelsen är att jag medverkade i Sveriges Radio P1. Studio Ett hade en specialsändning om skolan som avslutning på en reportageserie om skolan med rubriken och hashtagen Kaosklass. Mitt mål var att ändra fokus för den offentliga skoldebatten. Ska vi skapa ordning och reda i klassrummet, måste vi skapa regler som är baserade på det som forskningen säger främjar inlärning. En fråga till dig, kära läsare: Hur skulle du själv formulera ordningsregler i ett klassrum, om de ska utgå ifrån att främja inlärning? Här är en bild på reglerna i mitt klassrum, fula som stryk, men innehållet är vackert: Efter radioprogrammet hände något härligt. Related:  Skola

Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Klassrumsregler Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Jag har nu gjort ett lektionsupplägg där vi i klassen gjort reglerna mer till våra. Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler fritt tolkat från Phoster Ljudkort fritt tolkat från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!

Bo Hejlskov Elvéns blogg Senaste åren har jag flera gångar stött på skolor och andra verksamheter som säger sig ha nolltolerans mot problembeteende. När jag frågar vad det innebär säger de att de polisanmäler alla hot och allt våld. När jag sedan frågar varför har de inte riktigt något bra svar. Man har bara valt att göra så. Jag tycker det är ganska konstigt. Det finns ingen forskning som tyder på att människor blir mindre våldsamma eller hotfulla om polisanmäler dem. Jag pratade med en representant för danska kontorsfacket. Facket ville i stället att arbetsgivaren skulle ta hotet som ett arbetsmiljöproblem, där det helt klart är arbetsgivaren som måste vidta åtgärder för att det inte händer igen. Om vi flyttar det tänket till skolan skulle det innebära att om ett barn hotas eller är våldsam måste skolan, för att klara sina åtaganden kring elevernas och lärarnas arbetsmiljö, vidta relevanta åtgärder så att det inte hände igen. Då är det mera effektivt att låtsas att skolan är en bilverkstad!

Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk Den senaste tiden har jag allt oftare stött på begreppet lärstil när jag läst skolrelaterade texter. Det är inte heller var som helst som begreppet lyfts utan myndigheter som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Skolinspektionen och Skolverket har publicerat artiklar (t.ex. här, här, här, här och här) i ämnet och det kan för många lärare betraktas som vägledning. Lärstilar är, för er som inte minns, ett begrepp som framförallt var i ropet under första halvan av 2000-talet men sedan stötte på kritik och sedan på de flesta håll försvann ur rampljuset. När nu myndigheter som Skolinspektionen, i sitt bedömningsunderlag (s. 2) då de kartlägger undervisningen vid inspektioner, använder parametern lärstilar som något läraren ska anpassa undervisningen till funderar jag givetvis om detta på senare tid fått stöd i någon forskning som är accepterad? Jag ställde frågan via Twitter till Skolinspektionen och blev hänvisad enligt bilden nedan: Ytterligare läsning om lärstilar:

Why App Smash? Inspired by the last #1to1iPadChat , I thought it was time to post on the world craze that is App Smashing. The term App Smash was coined by the great Greg Kulowiec (@gregkulowiec) from EdTech Teacher fame. It is a hot topic in EdTech and obviously has its own Hashtag – #AppSmash. What is an App Smash? Content created in one app transferred to and enhanced by a second app and sometimes third. Preferably the final product is then published to the web – remember, digital presence is the new résumé (CV). Reasons to App Smash: It demands creative thinkingIt demands more from the technology (value for money)It turns the issue of not having a ‘wonder app’ into a positiveIt removes any restrictions to take a topic as far as it can be taken.It often results in more engaging learning productsIt’s a fun challenge for ‘digital natives’ Key rules for successful App Smashing: Key Apps when App Smashing: Examples I’ve used: Watch me here chatting about App Smashing Final thought Other links: Like this: Related

App Smashing: Combining Apps for Innovative Student Projects At this month's CUE conference in Palm Springs, California, a lot of people were geeking out about "app smashing": the process of using -- or "smashing" -- different apps together to complete tasks and create rich student projects. In the session "App Smashing: Using Several Different Apps to Do Richer Student Projects," Jon Corippo introduced the concept to an eager audience of educators. (You can see his slides here). Corippo, Director of Curriculum and Instruction at Mariposa County Office of Education, attributes the concept to Greg Kulowiec. App smashing involves these steps: Create content with one app. Corippo notes that app smashing can help maximize the potential of digital tools by combining their features and functions. Google Docs: Use their book review to script a storyboard. For example, Donna Young's fifth graders did an app smash as a way to analyze characters in a book they read. To learn more about app smashing, watch Greg Kulowiec’s video, "What is App Smashing?"

Klassrumsregler | Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!

Hjärngym Kattegattgymnasiet | Hjältebolaget Hjärngymmet ska fungera som en arena, en plattform där neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi kopplas samman. Vi vill använda forskares resultat om hjärnans förmågor och utvecklingsmöjligheter och omsätta detta till praktisk pedagogik. Detta tror vi kommer att ge positiva konsekvenser för den pedagogiska verksamheten och skapa inspiration till framtidens skola. FÖR ELEVERNA på Kattegattsgymnasiet kommer Hjärngymmet att användas för att öka deras kunskaper om hjärnan samt att skapa en förståelse för att hjärnan är ett fantastiskt verktyg som är formbart och utvecklingsbenäget genom hela livet! För pedagogen innebär Hjärngymmet nya möjligheter till lärandesituationer med en vetenskaplig grund och en verkstad för kreativ pedagogik. MED HJÄLP AV EU-MEDEL från SMILE-projektet, får vi möjlighet att utforma Hjärngymmet tillsammans med stöd av forskare och andra experter.

Sustainability: the card game At TED2013, Leyla Acaroglu pondered the question: Paper or plastic? Below, play her sustainability card game. Photo: James Duncan Davidson Leyla Acaroglu aims to make people think about how the choices they make on a daily basis affect the environment. Leyla Acaroglu: Paper beats plastic? This week, Eco Innovators held an “E-Waste Autopsy” at the National Gallery of Victoria in Australia, where passerbys dissected keyboards and computer mice to see what’s inside and think about how the parts could be better designed for recycling. Want to play? Challenge 1: How can you encourage cell phone users to keep their phones for longer than the usual 15 months before getting a new one? Challenge 2: What kind of design tweaks could give our laptops a longer lifespan? Challenge 3: Is there a tea kettle tweak that will lead users to only boil the amount of water that they need? Challenge 4: Could the design of a refrigerator influence users to throw out less food?

Related: