background preloader

Vad gör en skicklig lärare? Avhandling

Vad gör en skicklig lärare? Avhandling

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34853/1/gupea_2077_34853_1.pdf

Related:  Särskilt yrkesskicklig lärareForskning, handledning, kollegialt lärandeLedarskap

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. Ett syfte har varit att se om handledning kan vara ett bra sätt att skapa ett pedagogiskt forum där praktiska undervisningsfrågor kan dryftas.

Goda relationer förutsättning för ordning och reda Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten. Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler. Jesper Juul om respekt, relationer och vikten av olydnad att debatten om skolan handlar om fel saker. Vi fokuserar på struktur och om det ska vara fler undervisningstimmar i matematik eller språk. Men det vi egentligen borde lägga kraft på är att utveckla lärarnas relationella kompetens. – Det bästa vi kan göra är att använda tio år till att skämma bort lärarna. Och det vi ska skämma bort dem med är vidareutbildning. Han räknar upp fyra teman som många lärare har problem med: Det är deras förmåga till meningsfull dialog med enskilda barn, meningsfull dialog med grupper av barn, meningsfull dialog med föräldrar – och ledarskapet.

Lärarna måste leda Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor.

Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt? Sofia har varit yrkesverksam i 14 år. Hon undervisar i sex ämnen från år 6 till 9. Trots sin erfarenhet var hon nyfiken på att få individuell coachning när skolan fick ett er­bjudande från Skol­verket att delta (se faktaruta). — Kvällen innan min coach skulle komma på besök i klassrummet kände jag mig lite nervös. Det var läskigt men samtidigt spännande, berättar Sofia. Sofia och coachen träffades några gånger innan den första av de två klassrumsobservationerna skulle ske.

"Positiva förväntningar ger motiverade elever" Håkan Jenner, vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar, har länge forskat på frågor kring pedagogik och motivation. Det viktigaste avstampet tar han i det faktum att motivation inte handlar om en elevs vilja eller ovilja att lära sig. Motivation är nämligen inte en egenskap utan ett resultat av erfarenheter som man har gjort tidigare i livet. Medkänsla i ledarskapet lönar sig – mer än du tror Det är lönsamt att vara snäll som chef. Både väl­befinnandet och effektiviteten ökar. Det menar forskaren Daniel E Martin, professor på Stanfords center för altruism och medkänsla, och som just nu reser världen över och föreläser om ”compassion leadership”. Det är en ständig stress att flyga för Ryanair och det finns en skrämselkultur inom bolaget.

Tydligare definition av yrkesskicklighet önskas Karriärlärartjänsterna ska gå till särskilt yrkesskickliga lärare och det ligger på rektorns bord att utse vem eller vilka som har rätt kvalifikationer. Ett antal formella krav måste vara uppfyllda som legitimation och ett visst antal år i yrket men exakt vad det innebär att vara särskilt yrkesskicklig är inte definierat. – Det är synd, för nu blir det upp till den enskilda rektorn att tolka. Jag tycker att man lämnar rektorerna ensamma med att lösa någonting som är ganska problematiskt.

Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder. Reflektion fortfarande alltför individuell

Att skapa relationer och lita på elevernas förmågor: hur gör man? – Pedagog Malmö Fredrik tillsammans med sin dotter Fredrik Ljungberg, SO- och engelskalärare på Västra hamnens skola, har insett att det är bra relationer med eleverna som skapar arbetsro i klassrummet. Genom att lita på att de tar ansvar för sitt eget lärande höjs också motivationen hos alla.

Related: