background preloader

VENN-diagram

VENN-diagram
Under hela höstterminen har jag haft förmånen att vara med i klass 2B´s klassrum. Nu under våren har det inte blivit lika ofta men fredagen den 7 mars var jag på plats igen. Rebecca har tillsammans med eleverna skapat en jättefin morgonrutin med öppen dörr, ljus och en "Godmorgon-hälsning" på tavlan. Efter samlingen var det dags för mig att visa klassen ett nytt verktyg - Venn diagrammet. När jag visat på hur man använder detta verktyg var det dags för eleverna att pröva själva tillsammans med en läskompis. Eleverna var motiverade och skrev jättefina små texter. Syftet med lektionen var att med hjälp av ett "Venn-diagram" jämföra texter ur olika genrer. Före lektionen hade jag förberett med att rita upp ett Wenn-diagram på whiteboarden och två staplar där nyckelord från de olika texterna skulle skrivas. Före läsningenJag bad dem att titta på rubrik, bilder och e v bildtexter och fundera över vilken typ av text detta kan tänkas vara och vad den kan tänkas handla om/berätta. Related:  skrivExtra anpassningarLäscirkeln vt-15

Berättar-10:an Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Ett boklöv rullar ut ur sitt skal.Snabbt och lätt.Ett riktigt löv - ett riktigt träd, redan från början. En riktig berättelse - redan från början Svara på 10 frågor och strax finns berättelsen där.Den duger precis som den är,hel och vacker i sin form, just så som det nyutslagna trädet. Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse. Berättar-10:an Berättar-10:an är ett fristående kopieringsunderlag till skrivhandledningen Pennvässaren. © Veronica Grönte och Argument Förlag 2002 & 2005 • Berättar-10:an hjälper dig att skriva en dramatisk berättelse utan ansträngning.• Berättar-10:an låter dig förstå att en berättelse kan vara intressant trots att den är kort.• Berättar-10:an gör det enkelt att gestalta karaktär och miljö.• Berättar-10:an fungerar som inspiration när idéerna tryter. Undertext - att läsa mellan raderna 4. Berättelse skapad i Berättar-10:an Början

VÖL – mycket mer än en modell för att träna läsförståelse av faktatext Jag går just nu en kurs i RU, Reciprokal Undervisning i läsförståelsestrategier och har där kommit i kontakt med en forskare som heter Jim Cummins. Han presenterar det vi lärare har hört många gånger, nämligen att man som lärare måste utgå från det som eleven känner till och successivt öka svårighetsgraden för att inlärning och språkutveckling ska ske. Samma tanke förmedlar Pauline Gibbon som dessutom menar att vi måste undervisa hjärnan så som den vill ha det; att gissa och vara nyfiken driver hjärnan och underlättar inlärningen. VÖL är en konkret arbetsmodell som används för att träna läsförståelse av faktatext och baseras bl a på den forskning jag nämner ovan. Genom att använda modellen gör man eleverna medvetna om vad de redan kan om ett ämne (V=vet), deras nyfikenhet aktiveras (Ö=önskar veta) och de får träna på att formulera vad de har lärt sig (L= Lärt mig). Däremot kan jag redan se flera andra fördelar: Lektionerna får en naturlig struktur.

Vägledd läsning – jag provar mig fram Parallellt med att jag provar cirkelmodellen för första gången den här terminen, undersöker jag och testar mig fram med den undervisningsform som kallas vägledd läsning. Jag har ända sedan jag såg Anne-Marie Körling (filmen går tyvärr inte att få tag på på nätet) ha vägledd läsning med en grupp elever, varit nyfiken på att prova detta arbetssätt. Och eftersom mina 3:or och 4:or inte har slöjd tillsammans detta läsår, har jag fått en en möjlighet att arbeta med varje grupp var för sig, en gång i veckan i ca 80 minuter. I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling om vägledd läsning. I boken ”Lyckas med läsning – läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland” finns ett kapitel som beskriver utförligt hur och varför det är viktigt att arbeta med vägledd läsning. Vägledd läsning är själva hjärtat i ett väl avvägt läs- och skrivprogram. Min planering för min nästa lektion i vägledd läsning ser ut ungefär så här: För att öva strategin sammanfatta ska jag ge eleverna en ”börja”.

Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Nu är det inte långt kvar!

Läsa och skriva hör ihop. En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet. Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. Detta var en skrivuppgift som engagerade och då vi läst många nyhetsartiklar tidigare kände eleverna igen texttypen och det blev inte så svårt att skriva en artikel med en skrivkompis. LÄSA och SKRIVA hör ihop Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna.

Anders & S rens skriv vningar Om du har läst våra skrivtips så vet du att vi ofta iakttar andra människor. Som författare har man alltid ögon och öron öppna för att se vad som inträffar, eller som nästan råkar hända. Det finns oändligt många händelser i böckerna som har hänt oss själva, någon vi känner eller som vi hört talas om. Att alltid ha en anteckningsbok till hands för att skriva ner idéer är vårt bästa tips. Ett annat väldigt bra sätt att träna på ditt eget skrivande är att läsa andras berättelser. Läs hur andra har gjort när de har beskrivit känslor, dofter, färger eller smaker. Därför är det bra att läsa samma bok flera gånger. Det alltså bra att öva på sitt berättande. Här hittar du skrivövningar och ett arbetsblad att skriva ut (pdf).

Att starta en lektion på effektivt sätt | Min undervisning Att ha startuppgift i början som är skriftlig är ett bra sätt att starta en lektion på, men ibland hinner jag inte med det. Jag vill hinna med andra förmågor och upplever ibland att skrivuppgiften kan ta hela lektionen i anspråk. Vi har som mål att ha startuppgifterna skriftliga kanske jag ska tillägga. När jag var på kurs i Bedömning FÖR och AV lärande fick jag höra ett förslag av en specialpedagog på hur man kan starta en lektion på effektivt sätt och få med sig så många som möjligt att man hinner med att instruera de som behöver ha mer hjälp medan de andra hjälper varandra. Specialpedagogen heter Emelie Britse, och jobbar på Älvkvarnsskolan i Ursvik och är även utvecklingsledare i Solna stad. Tack för det tipset! Jag har gjort en canva till den strukturen och den ser ut enligt nedan. Först ger man en instruerade uppgift – antingen muntligt, i filmform eller i skrift eller annan form för den delen. Sedan har man som lärare en återkoppling på det.

Vägar in i läsningen Det är rubriken på en av modulerna i Läslyftet. Här hittar vi förslag på arbetsgångar och moment, artiklar skrivna av forskare samt filmer. I avsnittet Texten och kontexten finns en film med rubriken Samtal och skrivande – vägar in i läsningen. Jag har just blivit uppmärksammad på att det är en av ”våra” lärare som guidar oss in i hur hon och hennes klass använder samtalet i textbearbetningen för att den lästa texten ska bli en källa till kunskap. Filmen har anknytning till critical literacy och forskaren Karin Jönsson som några av oss har förmånen att få lyssna på i en föreläsning den 15e december; Critical literacy – att få tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap. Det betyder att filmen karaktäriseras av ett ”critical literacy” perspektiv. Vill du möta Susanne Dahlgren och hennes klass i årskurs 3 så kan du antingen se filmen i Läs- & skrivportalen (Läslyftet, Skolverket) eller här: Källa: Läslyftets Läs- & skrivportalen, Skolverket, 141206. OBS!

Stjärnläsaren När läsaren låter dessa fem läsförståelsestrategier samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse kallar vi honom/henne för en "Stjärnläsare". Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när han/hon inte förstår och använder sig då av en eller flera strategier. Våra läsloggar Stjärnläsaren och Stjärnläsaren fakta använder vi så fort vi tar oss an en ny text. Dock har vi arbetat oss igenom varje strategi väldigt grundligt. Loggarna kan vara ett stöd för pedagogen i sin lektionsplanering och även när eleverna arbetar i par eller i grupp. Vi har även använt dessa läsloggar som underlag när vi har gjort våra digitala boktips.

Related: