Vad har hänt med elevens inre driv? »Kan barnen säga nej om de inte vill? Hur tvingar man dom?« »Lita aldrig på Pisa, gammalt lärarrumsordspråk.« Föräldrakonversationen på Facebook i mitten av februari illustrerar frågan: Hur får man en tonåring att vilja göra sitt bästa på ett prov där eleven inte ens får veta sin individuella poäng? Just nu är det dags igen. Det väcker den större frågan om ungas motivation över huvud taget, i och utanför skolan. Hanna Eklöf forskar om provmotivation vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. — I intervjuer svarar en del elever att de alltid försöker göra sitt bästa, även när det inte påverkar deras betyg. — Den senare gruppen blir större med ökande ålder och provvana, säger hon. I en av sina studier har hon jämfört gymnasieelever i Sverige, Norge och Slovenien som deltog i matematiktestet i Timss Advanced 2008. Bara 32 procent av svenskarna svarade att de arbetat med alla frågor och fortsatt även när uppgiften verkat svår. Plikt och ansvar då?
Grit = SISU = Uthållighet = Framgång - Kvartssamtal.se Filmen och övningen som eleverna gör i denna video är inte särskilt märkvärdigt. Det är många lärare i Sverige som jobbar med elevernas sociala utveckling. Om det är något som är nytt är det att forskningen tycks poängtera ”grit” eller ”sisus” betydelse för att lyckas i skolan och i livet. När jag (John) möter elever brukar jag säga till dem att skolan är ett uthållighetsprov mera än ett intelligensprov. Häng med på lektionerna. Gör läxorna. I detta exempel får eleverna intervjua en äldre person som har lyckats nå mål trots hinder och svårigheter. Syftet är att få igång tankar och en diskussion om uthållighetens betydelse. Håller ni med om sisus betydelse för att lyckas i skolan och i livet? Berätta gärna om ett exempel på din egen uthållighet och engagemang som var grunden till en framgång. Ge exempel på aktiviteter för att träna eleverna i just ”sisu”.
Fira FN-dagen i skolan! I år firar FN 70 år! Vill du uppmärksamma FN-dagen i din klass? Här kan du hitta årets skolmaterial och tävling. Skolmaterial FN-dagen 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet! Detta skolmaterial innehåller berättelser om barn i världen som påverkas av FN:s arbete, samt fakta, diskussionsfrågor och övningar. Materialet finns som pdf att ladda ner samt i tryckt form att beställa. Ladda ner skolmaterialet för FN-dagen 2015 (PDF-dokument, 2,9 MB) Ansvarig för sidan: Pernilla Bergström Uppdaterad 13 oktober 2015 Publicerad 18 september 2014 Lunchseminarium om Agenda 2030 4 dec Den 2 december anordnade FN-förbundet ett lunchseminarium om Agenda 2030. Läs fler nyheter
Så kan du få ordning på elever Fråga: Det är ett par elever i min klass som ofta stör under lektionerna. De avbryter sina klasskamrater och mig, de kan inte sitta still och de har svårt att lyssna när någon annan pratar. Det tar otroligt mycket tid från lektionerna. Jag har försökt allt, men det går inte att få ordning på dem. Svar: Ett rimligt svar består av två delar, ett som berör eleverna och ett som berör läraren. Lärare som inte lyckas i sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till, som fungerar för alla lärare och på alla elever. Strategin kan inte vara lika för alla lärare, tvärtom. Läraren strategi skall lite förenklat uttryckt syfta på att återföra eleverna till arbetet. Det är viktigt att vara prestigelös, att inte göra det till en prestigekamp mellan dig och den elev som stör.
Länkskafferiet - Lankskafferiet.org 12 – Utvecklingssamtal | Skolsverige Avsnitt 12 av Skolsverige handlar om utvecklingssamtalet. Denna administrativa puckel i lärares arbetsbörda som också mycket väl kan vara det kraftigaste verktyget vi har i strävan att göra skolan bra, lärorik och meningsfull för alla elever i våra klassrum. Hur gör vi dem bättre? Håll till godo! Skolan på omslagsbilden är Ulvsundaskolan i Bromma. Foto: Bysom. Bonusmaterial: Pojkar offras på pedagogikens altare Skolpojkar duger inte som de är Vetandets värld Gabriella Höstfelt i Lärarnas Nyheter Kategori: Podd
Grej of the day lista med presentationer När vi jobbar kooperativt använder vi filmer som utgångspunkt. Det finns alltså ingen faktatext till denna presentation utan istället inleder vi med att se en film. Vi jobbar enligt en variant av de Kooperativa strukturerna ”Lyssna och skriv” och ” En för alla, alla för en”. Eleverna har först fått se filmen och sedan har de med hjälp av alla sammanfattande stödord fått skriva ner vad de minns och tycker är viktigt under ca 5 minuter. Därefter har de två och två fått berätta under 3 minuter vad de skrivit för varandra och då även haft möjlighet att fylla på med nya saker de vill ha med. De presentationer som det står mini bakom är en ”Mini-GOTD”, vilket innebär att det bara är en sidan med några fakta. Gilla detta: Gilla Laddar in …
AnPassBar Här kommer en beskrivning av en del av förbyggande stödinsatser som jag utarbetat och använt i flera år. "Ögat" är en del av flera av mig kallade motivationshöjande metoder. Det som hjälper elever att förhålla sig till skolsituationen samt för att använda energi till lärande. Symbolen Ögat är både ett redskap och ett förhållningssätt gällande utvecklande och upprätthållande av sociala färdigheter, hur man förhåller sig till varandra och i agerandet att följa skolans regler samt som konsekvensredskap då regler av olika anledningar inte följs. Det är förenligt med Lgr11, skolans värdegrund och vår skolas likabehandlingsplan. Förhållningssättet används både förebyggande i resonemang samt i aktuella och akuta situationer en även för att bearbeta redan skedda händelser. Fokus ligger på att förstärka och tydliggöra positiva beteenden. Figuren ”ögat” är tänkt att gå från mitten (grönt) till det yttersta området (rött). KLICKA HÄR -för att skriva ut ögat och för lite mer utförlig beskrivning.
Skolbanken - Unikum Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Den växer dessutom så det knakar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Hur bra är materialet? Vem kom på Skolbanken?