Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Ordkunskap: förhör eller träning? | Kooperativt Lärande Hur gör du för att träna in nya ord och öka elevernas ordförråd? Hur ofta funderar du kring varför du gör som du gör och vilka effekter det ger? Här följer lite tankar och tips kring hur du kan stötta eleverna i träning av stavning och ordkunskap samt hur du kan variera det traditionella ”veckans ord”. När det gäller inlärning av nya ord – stavning och betydelse – tror vi att träning ger mer än förhör, och att träning i skolan ger mer än träning hemma. Hemmets förutsättningar skiljer sig stort åt. Hur kan vi göra detta? Välj ord som eleverna kommer att möta under veckan, t.ex. några ord ni jobbar med i matematik, NO/SO och några ord från läsläxan/boken ni läser. När det gäller förhöret kan även detta bli ett träningstillfälle. Gör Multisvar i par där du säger ett ord som eleverna gemensamt skriver. Variation, många tillfällen att arbeta med orden och samarbete gör arbetet med ord både roligare och mer lärorikt! Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen I "Allmänt"
Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det. Vad är det som gör läsförståelsen svårare än avkodningen för de här barnen? Att jobba med läsförståelsestrategier, inte minst med ”En läsande klass”, är poppis. I er studie har ni tittat på 1 000 barn mellan fem och tio år i USA, samt svenska och norska barn i åldern fem till femton år. Vad behöver förändras för att de här barnen ska få bättre hjälp? Har du något mer tips på vad man konkret ska hålla utkik efter?
Jenny på Wendes: Text och tanke - vi läser och skriver reflektionslogg Snart är det dags för sommarledighet. Så härligt det ska bli. Innan dess tänkte jag dock dela med mig av en modell kopplat till skönlitterär läsning (eller egentligen till all typ av läsning). Modellen kallas "Text och tanke" och finns beskriven både här och där. Inspiration till mitt arbete fick jag av Litteraturbanken och den lärarhandledning eller metod-bok som finns på sidan. Det som är utmärkande för denna modell är att den utgår från den individuella läsningen och det som man som läsare fastnar för i texten. Det man på ett eller annat sätt fastnar för i texten skriver man upp, förslagsvis i ett läsprotokoll och då under rubriken "Text". När man arbetar på detta sätt kan man i förväg ha bestämt lässtopp, alltså att alla ska läsa fram till en viss sida. Modellen kan sedan kompletteras med andra diskussionsuppgifter eller skrivuppgifter.
Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. I studien kommer sex lärare, två speciallärare, två rektorer, en logoped och en dramapedagog till tals. Stimulerande lärandemiljö minskar risker Flera av de elever som omnämns i avhandlingen har fått diagnosen dyslexi. Ett viktigt område i sammanhanget förefaller vara lärarens yrkesskicklighet. Vänta och se-attityd tyder på okunskap hos lärarna Det är också viktigt att lärarna tar itu med potentiella problemen i ett tidigt skede. Fordrar kompetenta lärare Kollegialt samarbete en framgångsfaktor Skolor behöver lässpecialister
Lista: 5 hotell med trendkänsla i Barcelona | ELLE Barcelona är ett klassiskt weekendresmål för oss svenskar. Att hitta rätt hotell kan vara svårt, särskilt om man har speciella önskemål. Dessa fem hotell är inte bara stilrena och plockar flera designpoäng, de är också berömda för deras servicenivå. Precis som i alla storstäder finns en uppsjö av hotell att välja mellan i Barcelona. 5 trendiga och snygga hotell i Barcelona: 1. Boutiquehotell med färgglada detaljer i centrala Barcelona. 2. Hotellet är centralt beläget med utsikt över Port Vell, en hamn för lyxyachter. 3. Hippt och modernt, här är hotellet de trendiga människorna bor på – oavsett om de är ute efter fest eller en lugn vistelse. 4. Ett trestjärnigt hotell där du får mer än du betalar för enligt många besökare. 5. Ett av de hetaste hotellen i Barcelona just nu med enbart 20 rum. Artikeln publicerades först på Residence.
Satsar tidigt – Man får skriva mycket, säger hon och tillägger att hon just nu skriver en berättelse hemma i vilken det har regnat i många dagar. – Det där känner jag igen! utbrister Karin Jaresved Andersson. Det är väl Noaks ark! Skrivstunden är kort. När Alexandra har skrivit ett dussintal ord får hon välja ett ordspel på surfplattan, och sedan, efter knappt tio minuter, är tiden slut. – Jag tror på korta, intensiva stunder. Man kan se det som injektioner, som en skjuts i lärandet. – Det finns inget att vänta på. Karin Jaresved Andersson tror inte heller på argumentet att ”låta barnet mogna” eller att det skulle vara stigmatiserande att ”peka ut” ett barn för tidigt. – Eleverna ser det inte som att det är synd om dem som får gå till mig. Flogstaskolan är en liten F-3-skola med 175 elever. När Malin Sandlund började som rektor här för ett par år sedan upplevde hon att arbetet med eleverna präglades av alltför många brandkårsutryckningar. – Det vi ser är inte sanningen. Rektorn skjuter in:
Att skapa rutin som lärare inför första arbetsveckan Jag ska börja nytt jobb efter semestern och då det var ett par år sedan jag bytte skola; tre för att vara exakt när min gamla skola slogs ihop med min nuvarande men hela 12 år sedan jag började i den kommun jag jobbar i nu, så känns det lite som att börja om på ny kula då jag nu går vidare till grannkommunen. Jag är lite av en strukturmänniska och vill vara mentalt förberedd på bästa sätt så jag har gjort en checklista inför första veckan. Kanske är du också på väg mot nya äventyr och vill ta del av min checklista, eller så är du helt ny i yrket som lärare och inte har gått igenom denna första tiden som faktiskt är väldigt mycket mer än den praktik du kanske har mött. Yttre ramar och schema Det första jag brukar vilja ha koll på är hur skolledningen har planerat för de yttre ramarna som vilka tider ni har möten, fortbildning och egen tid under första veckan. Nycklar och larm Du behöver också få koll på nycklar och larmkort och hur det fungerar. Dokumentation och åtgärdsprogram Sändlista
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument. Däremot ökade aktiviteten när kvinnorna fick se bilder på ansikten. Att läsförmågan sjunker bland barn och unga i Sverige oroar honom.
Kooperativa lekar | Kooperativt Lärande När du som lärare vill bygga en bra stämning i klassen och förbereda eleverna att arbeta genom samarbete kan det vara bra att börja med enkla, snabba övningar och lekar. Dessa gör att eleverna är förberedda att samarbeta med varandra, höjer stämningen i klassen samt skapar tillit och aktivitet hos eleverna. Perfekt att börja året med! Läs gärna inlägget om gruppstärkande övningar där det finns flera att välja bland! Kom ihåg att alltid ge ett gemensamt mål för grupperna även i dessa övningar som ”Ni är klara när alla kan…” eller ”Ni är klara då alla kan förklara…” så att målet ger ett positivt ömsesidigt beroende i grupperna. Hör vi ihop? En variant på strukturen Hör vi ihop? Ge eleverna tanketid kring ett tema som “min sommar” eller “roliga saker att göra”.Efter en stund ber du dem gå runt i rummet, hitta någon och gör en “high five”. Trestegsintervju En variant av trestegsintervju. Dela in eleverna i grupper om 3. Skrynkla och kasta Vi bygger! Dela in eleverna i grupper om 3-5 elever.
Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val. Fördomar finns överallt, och mer än en gång har jag fått höra: äh du har ju inte läst boken, du har ju bara lyssnat på den…. Jag brukar upplysa dem om att man kan läsa med både ögon och öron;) Trots detta är det för en del människor inte helt rumsrent att lyssna på ljudböcker, ”det är inte att läsa på riktigt”. Jag önskar att alla elever på sina egna villkor ska få möjlighet till att ta till sig alla spännande äventyr som gömmer sig bakom alla bokstäver, och inte bara det. By Sgarton MorgueFiles Men om jag har svårt att läsa eller skriva är det inte lika självklart att jag blir uppmanad att använda något redskap för att kunna presetera lika bra som mina klasskamrater.