background preloader

Självständigt läsande föds ur högläsning

Självständigt läsande föds ur högläsning
Högläsning är något annat än ett muntligt berättande eftersom det är en skriven text som läses upp. Orden artikuleras på ett annat sätt och syntaxen likaså. Det förbereder eleverna att bli självständiga läsare senare i livet, menar högläsningsproffset Anne-Marie Körling. Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift. Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt. När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. – Högläsning är något annat än talspråket eftersom det är en skriven text som läses upp.

http://www.dn.se/insidan/sjalvstandigt-lasande-fods-ur-hoglasning/

Related:  Läsa, läsloggspråk/läs och skrivlyftläsa, skriva

Bildpromenaden sätter ord på allt och skapar fantasi Dessa moment tar lång tid, eleverna måste få möjlighet att sätta ord på, tänka i enskildhet och i gemenskap, få uttrycka sig. Det är också absolut viktigt att eleverna får upprepa sig, om någon elev säger något som en annan elev också vill säga – är detta bara upprepning för läraren – inte för eleven. Varje elev har rätt att ta orden i sin mun.

”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat.

Högläsning Det finns många olika sätt att högläsa på och jag vill bara berätta hur jag gör i stora drag: Introducera boken Jag visar boken och berättar vad den heter och frågar barnen vad de tror att den handlar om.Presentera författare och illustratör Ibland, men inte alltid, berättar jag vem som skrivit boken och vem som illustrerat, allra helst gör jag detta med de böcker som faktiskt innehåller lite information om detta. Om vi har läst någon annan bok av samma personer så berättar jag det.Läs boken. Under läsningen försöker jag få barnen att interagera med boken genom att ex. fråga dem vad som kommer att hända härnäst eller hur de själva skulle gjort i den situationen etc. Ofta kommer barnen med egna frågor, påpekanden eller kopplingar till sina erfarenheter och kunskaper vilka vi samtalar kring.Avslut Vi fortsätter att prata om boken, antingen det huvudsakliga budskapet eller någon händelse som de tog fasta på.

Språk-, läs- och skrivutvecklaren har en viktig uppgift I slutet av maj drog NCS:s utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare igång. Under utbildningen kommer deltagarna att få tillfällen att lära sig mer om det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet. De kommer också att öva på att leda samtal och möta olika modeller för skolutveckling. En självklar del i utbildningen kommer också att vara det systematiska kvalitetsarbetet. De första två dagarna i utbildningen bjöd bland annat på föreläsningar av Katarina Lycken Rüter och Ann S. Alviksskolans Språklyft för Fritidspersonal Igår hade vi terminens sista Språklyftsträff för Fritidspersonal. Fokus för denna träff var analys av skuggningsomgång 1. Syftet med den första skuggningen har varit att pröva på redskapet. Min tanke med denna träff var att deltagarna skulle få reflektera över den egna skuggningen kopplat till mina första skuggningsprotokoll från 2003. Dessutom visade ett modigt skuggningspar sitt skuggningsprotokoll för gruppen ( det har jag valt att inte visa här av respekt för deltagarna).

Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun.

Regeringen vill garantera barns kunskaper i svenska och matte Alla elever ska få det stöd de behöver för att kunna klara kunskapskraven i svenska och matematik när de går ut lågstadiet. Det är innebörden i den läsa-skriva-räkna-garanti som regeringen vill införa hösten 2017. I dag får en utredare i uppdrag att ta fram ett konkret förslag. – Vi ser att vi i dag ger mest stöd i nionde klass. Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen har använts i utprövningsomgången och riktar sig till lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9 och till lärare och förskollärare i förskoleklass. Även personal i skolbibliotek kan arbeta med denna modul.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du kan med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik. Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Grundskolan

Related: