Ordlista - grammatiska begrepp

Mening En mening inleds med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken. Innehållet i meningen måste ha en självständig betydelse. En mening kan bestå av: en huvudsats eller flera samordnade huvudsatser – Maria gråter. – Eric skriver |och| John läser.en huvudsats tillsammans med en eller flera bisatser – Maria gråter |eftersom hon inte lyckades så bra med sin uppsats. – John läser |trots att han är så trött |att han nästan inte kan hålla sina ögon öppna.ett utrop eller en uppmaning – Oj! – Lyssna! Sats En fullständig sats måste innehålla ett subjekt och ett finit verb, t.ex. Bisatser däremot kan inte stå ensamma utan är en del i huvudsatsen: ... eftersom vi inte har tillräckligt med pengar, ... trots att alla ansträngde sig hårt. Ordklasser Adjektiv Ord för egenskap, tillstånd m.m., t.ex. gul, långsam, fantastisk. Adverb Ord för plats, tid, sätt, omständighet, orsak m.m., t.ex. ute, i går, sakta. Interjektioner Känsloord och svarsord, t.ex. nej, fy, usch. Konjunktioner Verb

Prefix Svensk grammatik.se Satsdelar Ordklasser Charlottas klassrum: Grammatik i Svenska 2 på nytt sätt "Det här arbetsområdet har verkligen förändrat min syn på grammatiken. Från att vara något nödvändigt ont som man inte har någon större nytta av (vad hjälper det att jag vet att det ordet är ett substantiv eller ett adjektiv) till något som man kan använda till att verkligen förbättra sitt skrivande. Om jag hade ändrat på de saker som jag skrivit att jag borde förbättra i min rapport så hade den garanterat blivit mycket bättre och nu kan jag arbeta så med framtida texter vilket borde göra mig till en betydligt bättre skribent. Så här skrev en av mina elever i Svenska 2 i avslutningen på en grammatikrapport som utgjorde slutuppgift för momentet i kursen. Katarina utgår i sin undervisning ifrån en måltext som hon sammanfattat utifrån en text om typiska drag i formellt språk som finns i rättningshäftet av nationella provet i Svenska 3. Jag följde delar av Katarinas planering. Att flippa klassrummet passade väldigt bra för grammatikundervisningen insåg jag snabbt.

Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). – utgående från en egen text. Tidsåtgång