background preloader

7 Important Tips for Providing Effective Feedback to Your Students

7 Important Tips for Providing Effective Feedback to Your Students
March 20, 2014 Feedback is an essential element in the teaching/learning process. Through feedback students get to know how they are doing in their learning and through it too teachers learn about the usefulness of their teaching strategies and what should or should not change. However, the power of feedback as a pedagogical aid resides in knowing when and how to provide it to learners. As Jam Chappuis argues, " effective feedback occurs during the learning, while there is still time to act on it." Also, feedback should not be the equivalent of grading or else students will "routinely read only as far as the grade". You should never confuse feedback with praising or advising. This wonderful visual is found on inservice.ascd.org

http://www.educatorstechnology.com/2014/03/7-important-tips-for-providing.html

Related:  Bedömning, planering och The Big 5Metacognition, Feedback and Scaffolding.bedömningbedömning BFLjessicata

Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP) innehåller två delar, dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål. För att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete med den skriftliga individuella utvecklingsplanen har Skolverket tagit fram ett stödmaterial. Materialet består av blanketter med handledning som kan underlätta arbetet och vara ett underlag för kollegiala samtal om elevernas lärande och utveckling av undervisningen. Stödmaterialet riktar sig till lärare och rektorer vid de obligatoriska skolformerna: grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. Bedömningstekniker som synliggör lärandet Här kommer några förslag på bedömningstekniker som synliggör lärandet. Bidra gärna med dina bästa tips i Idébanken. No hands up!

Tankar om lärandets framtid Sommaren är främst en tid för vila och återhämtning, men den ger förstås också utrymme för kompetensutveckling samt möjligheter att vidga vyerna och att få syn på nya perspektiv. I slutet av förra veckan deltog Ante Runnquist, forsknings- och utvecklingschef på Vittraskolorna, på Future of Learning Institute, som arrangerades av Harvard Graduate School of Education. Han var en del av lärarstaben, men deltog också i de olika workshops, föreläsningar och diskussioner i lärandegrupper som erbjöds. Future of Learning Institute arrangerades för fjärde gången av David Perkins och några av hans kollegor i forskningsprojektet Project Zero, där man ända sedan slutet av sextiotalet arbetar tvärvetenskapligt med att undersöka hur förutsättningarna för tänkande, lärande och kreativt skapande ser ut i dagens globala och digitala värld.

Kvalitet och Utveckling i Svedala Den 7:e januari möts vi på Malmö Live för en gemensam uppstart av det nya året. Dagen börjar 8.30 och avslutas 17.00. Under dagen kommer det att serveras lunch och fika. Då jag hade prov – några provexempel Jag läser i Origo om Sabine Louvets prov tillsammans med eleverna. Jag blir uppriktigt glad över läsningen. Det är en viktig fråga att eleverna inkluderas i proven och att de förstår vad de ska lära sig. Jag ser proven som en möjlighet till ökat lärande för eleverna – mindre än att kunna sätta betyg på deras kunskaper. Bedömning För Lärande Jag tänkte fortsätta på samma spår som igår, då jag beskrev hur jag på lektionerna öppnar upp elevernas kunskapande och tankar genom att använda mig av öppna frågor. Att använda mig av öppna frågor på lektionen är en del i det som jag kallar för ”formativ undervisning”. Jag låter eleverna reflektera kring, inte bara vad de ska lära sig, utan hur de kan uppnå största möjliga kunskapande på lektionen utifrån sina förutsättningar, vid just det tillfället/den lektionen. Formativ undervisning handlar för mig om att möta varje elev utifrån var den eleven befinner sig, för att kunna utmana, stötta och hjälpa eleven vidare. Som jag skrivit i tidigare inlägg så anser jag att Mitt Flippade Klassrum skapar möjlighet och förutsättning för mig att på lektionerna arbeta i mycket större grad direkt gentemot varje enskild elev, jämfört hur det såg ut i mitt traditionella klassrum. Men hur tänker jag då kring formativ bedömning?

Hur kan man synliggöra förmågorna? Ja, den frågan möter jag ofta. Samma fråga från pedagoger i förskoleklass, ämneslärare i matematik och slöjd, klasslärare och fritidspersonal. Jag har arbetat med att synliggöra förmågorna i skolan på ett medvetet sätt i ett år nu. Kanske många lärare vill ”få med allt”? Kompletta LPPer och matriser? Eller så känner man sig låst i ett system som inte tillåter ett annat perspektiv? Att förhålla sig formativt till formativ bedömning Det blir allt mer uppenbart när man tittar ut över det svenska pedagogiska landskapet att formativ bedömning verkligen börjat slå rot. Många lärare har förvisso arbetat formativt länge men utan att kalla det så. Det som nu börjar slå rot är därför snarare ett medvetet och uttalat förhållningssätt till bedömning för lärande, där bedömningen inte tillåts vara ett självändamål utan sätts i relation till vilka faktiska konsekvenser den får.

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Jag ska här inte haka upp mig på dessa utan vill i stället betona att vi inte bör göra det svårare för oss än vad som är nödvändigt. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras.

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare Malins PPlugg Har gjort en förmågor-vägg som jag hoppas tydliggör förväntningarna på barnen och vad förmågorna innebär. Vi ska i höst jobba för att förtydliga vad vi bedömer. Jag tänker att jag ska plocka fram djuren på tavlan för att synliggöra förmågorna som vi jobbar med just då. Ska vi jobba med geometriska figurer plockar jag fram lejonet och så jämför vi figurerna eller när vi ska ha klassråd så kan jag ta fram elefanten. Ser fram emot hösten… Men snart lite ledighet.

Formativ bedömning – glöm inte det andra benet! Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar.

Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 1 Robert Walldén, som arbetar inom vuxenutbildningen i Borås, kommer i tre blogginlägg beskriva utmaningar och möjligheter med att arbeta med bedömning för lärande. Här hittar du del 2 och del 3. Hela artikeln finns även nedladdningsbar som .pdf-fil. Det är nu snart tio månader sedan jag skrev min första text om hur vi arbetar med bedömning för lärande i Borås, och mer specifikt inom vuxenutbildningen.

Related: