background preloader

Två pedagoger - ett klassrum

Vilket mindset har du när du möter dina elever? - Pedagog Skåne Nordväst Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! Det här kan jag/kan jag inte!” – och ett mer flexibelt – ”Så här är det just nu. Det här kan jag förbättra!” En människa har sällan samma mindset i alla situationer. Eller av sina kompetenser och färdigheter i ämnet:”Jag kan lösa svåra tal om jag använder uppställningar.” Ibland är elevens mindset beroende av vilken form av feedback läraren ger eleven:”Du har en talang för matematik.” Eller:”Du använde bra strategier när du löste uppgiften.” Utveckla ett growth mindset med processfeedback Vårt bemötande kan hjälpa eleven att utveckla ett growth mindset, skriver Dweck, eftersom mindsets är baserade på signaler vi skickar om vad som är viktigt.

Min undervisning | i svenska och engelska Growth mindset i våra skolor | Janna Scheéle Aldrig har väl skola, lärare och undervisning varit så mycket i fokus som nu. I sociala medier är debatten glödhet. Det pratas oerhört mycket om betyg och bedömning, som om det vore skolans huvuduppdrag. Samtidigt presenteras larmrapporter om att barn och elever är väldigt stressade över och under sin skolgång (t.ex. Rädda barnen 2014). Hur kommer vi bort från den här stressen? Jag har under de senaste åren tagit del av Carol Dwecks forskning kring olika mindsets. Ett mindset skulle kunna översättas till förhållningssätt, tankesätt eller synsätt. Fixed mindset innbär att man ser intelligens som något fast, ramen för hur mycket man kan utvecklas är låst. Carol Dweck beskriver skillnaden såhär: In a fixed mindset, people believe their basic qualities, like their intelligence or talent, are simply fixed traits. Källa: Carol Dwecks forskning visar att det är den återkopplling barn får som styr vilket typ av mindset de utvecklar. /Janna

vfsv31415 | En skolblogg från moobis.se oktober | 2014 | vfsv21415 Ett centralt innehåll i kursen Svenska 2 är följande: ”Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning och minoritetsspråk.” I kunskapskraven står att eleven ska kunna ”redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.” Er uppgift är att i grupp förbereda och genomföra en muntlig presentation. Varje grupp ansvarar för varsitt ämnesområde från listan. Redovisningen ska förstås vara informativ och intresseväckande, men tänk på att också göra den underhållande och lättsam. Ni kommer att få ett litet grundmaterial med basinformation, men för att framställningen ska bli tillräckligt heltäckande behöver ni också söka mer information på egen hand. Det här förväntas du kunna: (utifrån kunskapskraven) Samla, sovra och sammanställa information från olika källor.Redogöra för olika aspekter av språksituationen i Sverige och övriga NordenGenomföra muntlig framställning inför grupp med något presentationstekniskt hjälpmedel som stöd. 1. 2. 3. 5.

uppgifter: svenska | vf1ab1415 | Sida 2 Kina är det första land i världen som klassar internetberoende som en sjukdom. Web Junkie ger oss en inblick i den behandling som används vid kinesiska rehabcenter, där ungdomar ska avvänjas från sitt beroende. Din uppgift är att se dokumentären Web Junkie, läsa debattartikeln Internetberoende är inte ett faktum (SvD 8/11-2012) och sedan skriva en utredande uppsats, i vilken du sammanfattar och reflekterar över filmen och internetberoende som fenomen samt de avvänjningsmetoder som visas i filmen. Uppgiften går ut på att skriva ett utredande uppsats om filmen. Den här uppgiften hör till två kunskapsområden: 1. 1. Sammanfatta och reflektera över, i det här fallet, en dokumentärfilm.Lyfta fram huvudtankarna i dina källor (filmen och debattartikeln) och förhålla dig kritiskt till dem. 3. Ditt uppsats ska innehålla: En inledande kort sammanfattning av filmen.En analys av filmen, med personliga kommentarer och reflektioner. Kan det vara rimligt att som i Kina klassa nätberoende som en sjukdom?

Strategier för lärande | Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i sv... Finns det plåster mot skolskav? Det finns inget värre än att möta ett barn med släckta ögon, menar Camilla Rudevärn som under ett antal år arbetade med barn och ungdomar, vilka av olika anledningar valt bort att fysiskt befinna sig i skolan. Nu arbetar hon bland annat med kompetensutveckling som involverar enheters lärande. Då med fokus på hur närvaron i skolan kan stärkas genom bemötande grundat på barnets behov i relation till lärande och lärmiljö. Det som utmärker Camilla när jag först möter henne är den enorma viljan och det totala engagemang hennes beslutsamma röst vittnar om. Filip är en av de elever Camilla fick möjlighet att arbete tillsammans med under flera års tid. – Det började med att jag fick fysiskt ont i huvudet av att bara vara i skolan och i klassrummet, berättar Filip. Samtalet med Filip präglas av intelligenta analyser av förlopp och faktorer som påverkat honom och omgivningen. – Fokus vilar på att deltagarna utvecklar förmågor och kompetenser för ett ännu mer professionellt bemötande av eleverna.

Related: