Hem - Historiska Omtalat.nu | 31 kvinnor som är viktigare för svenska elever att lära sig om än namnen på nazistiska generaler Under torsdagen släppte Dagens Nyheter en granskning om att historieböckerna i svenska skolan har glömt kvinnorna. I en av de granskade böckerna framgår det att det finns fler namngivna nazister än kvinnor i en tredjedel av boken. 31 nazister och 21 kvinnor. Böckerna som granskats är skrivna för den läroplan började gälla 2011och som hade högre krav på jämställhet i undervisningen. Att det trots det ser ut som det gör är orimligt. Här är 31 kvinnor de borde lära sig om i stället för random nazister: 1. Iransk advokat och aktivist som 2003 mottog Nobels fredspris för sitt arbete för kvinnor och barns mänskliga rättigheter.
Läs- och skrivundervisning Alla Människor! Film: De mänskliga rättigheterna på 2 minuter Filmen berättar om vad FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är och hur de kom till. Se filmen! Om filmen Den här filmen berättar kortfattat och övergripande om vad FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är och hur de kom till. Filmen kan visas som en uppstart inför arbete med mänskliga rättigheter och är en bra början om du vill arbeta med alla delarna i materialet Alla människor! Om du pratar om mänskliga rättigheter för första gången med din klass kan du börja med att fånga upp deras tankar och kunskaper om ämnet. Fråga till klassen: Vad tänker ni på om jag säger mänskliga rättigheter? Se filmen tillsammans.Låt klassen återberätta och kommentera filmens innehåll.Fyll i med mer information om FN:s Allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Fakta om FN:s Allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna • De mänskliga rättigheterna gäller för alla. Läs mer på www.manskligarattigheter.gov.se
Terra Scaniae - Ravna, del 2 Skriven av Åsa Storck Faktamaterial inlämnat av Barbro Lindahl Jensen Lyssna på berättelsen Ravna fortsätter färden mot Bålabackarna. Men för att komma vidare måste de flottas över ån. Ravna gillar inte flottmannen. Då är bronsgjutaren mycket trevligare! Han kommer med sin vagn. Hela förmiddagen går Ravna och mamma i rask takt. Snart öppnar sig landskapet och havet skymtar. Mamma och Ravna tar en bit bröd att tugga på medan de vandrar vidare. Ravna hör vattnets porlande strax innan de är framme vid ån. Ravna har träffat flottmannen flera gånger förut. Flottmannen pratar och skrattar och hans ögon far runt överallt, snokar och letar. Hon lyssnar när han skryter och berättar sina historier. Så är de över ån och går vidare. Strax innan de är framme vid mosterns hus, går de ifatt en vagn. Mamma går fram för att tala med honom. När mamma kommer tillbaka ler hon stort. – Jodå, viskar hon till Ravna. Bronsgjutaren har stannat sin vagn, så mamma och Ravna går förbi. – Vi ses vid Bålabackarna!
Övningsuppgifter - Riksarkivet Ragnar Spela spelet om Ragnar Bäckström Läsövning om vad som hände med Ragnar Bäckström. Följ honom från spansk-amerikanska kriget via Filippinerna till Australien. (nivå 1) Husförhöret Astrid Lindgren och Husförhöret Jämför "Husförhöret i Katthult" med en husförhörslängd där Astrid Lindgren själv finns med. (nivå 2) Åland Åland Finland vid Marsrevolutionen 1917 i St Petersburg. (nivå 4) Ida Ida Larssons dagbok Ida, 12 år, skriver i sin dagbok 1905. (nivå 2-3) Vill du läsa mer om källkritik kan du göra det här!
Yngre järnålder - Historiska Tiden mellan 500 f Kr och 1050 e Kr kallas i Skandinavien för järnålder. Det är den period då järnet blir allt vanligare i denna del av världen. Men det är också en tid då runskriften skapas, skandinaver deltar som soldater i den romerska armén, de första stadsliknande bebyggelserna uppförs och den kristna tron börjar anammas i Skandinavien. Järnålderna är en dynamisk period inom vilken det både finns många likheter genom århundradena samtidigt som många stora förändringar också sker. Här har vi samlat texter om järnålder som rör både stort och smått. För järnåldern har arkeologerna skapat flera kortare tidsindelningar som fungerar som ett slags verktyg för att hålla ordning på de långa tidsperspektiv man arbetar med. folkvandringstid, 375–550 e Kr vendeltid, 550–800 e Kr vikingatid, 800–1050 e Kr Namnen kan upplevas som något kryptiska och kommer därför att förklaras lite närmre här. Folkvandringstid och Vendeltid En av de praktfulla hjälmarna från båt-gravarna i Vendel, Uppland. Vikingatid
Ung Ekonomi, Byteshandel Byteshandel Långt, långt innan vi hade sedlar och mynt så fanns det ändå ekonomi. Man bytte helt enkelt saker med varandra. Kanske en jägare kunde byta en hare mot fisk från en fiskare. Den tidigaste byteshandeln handlade troligen om sånt som man inte kunde klara sig utan i livet –mat. Byteshandel var något som människan snabbt lärde sig utnyttja. Under stenåldern var byteshandeln viktig. IndianpengarVissa folkslag behöll systemet med byteshandel längre än andra. Det närmsta indianerna hade till pengar var Wampum-pärlorna, som gjordes av musselskal. SlavhandelMan kunde också handla med tjänster, det vill säga att någon åtog sig att utföra arbete i utbyte mot något man ville ha. I krig var det viktigt att ta många slavar eftersom det var ett sätt att bättra på sin inkomst.