Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster) handledning kontra lärledning ERIKSSON LINDVALL Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: - Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Sherp har framhållit att det inte finns någon självklar koppling mellan arbetssätt och en elevaktiv lärprocess. The Big Five 1.
Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:
Så lappar du ihop arbetsplatsträffen | Chefen i fokus På arbetsplatsträffen ska medarbetarna bjudas in till dialog och delaktighet. Det är i alla fall tanken, men de flesta har suttit på arbetsplatsträffar där det inte blivit som det är tänkt. Nyckeln är noggrann planering. Gör det själv Att leda arbetsplatsträffar, eller APT, så att alla blir engagerade och aktiva är långt ifrån lätt. – Du ska skapa en helhet samtidigt som alla enskilda måste få utrymme och komma fram. Arbetsplatsträffen ingår som en del av överenskommelsen mellan arbetsgivaren å ena sidan och personal och fackförbund å andra sidan. samverkansavtalet men träffarna ska vara en del av den löpande verksamheten. – Delaktighet skapar motivation och en ansvarskänsla och forskningen har visat att delaktighet även minskar stress. Men hur gör man då för att få träffarna att fungera som det är tänkt? – Våra hjärnor behöver tid för att bearbeta. Den andra aspekten är innehåll. – Det är bra att jobba med teman och ta ett ämne ordentligt, åtminstone några gånger per år.
Dags för betyg – glöm inte pysparagrafen! – Pedagog Malmö Det är dags för betyg och för många elever kan det bli omöjligt att nå upp till målen på grund av funktionsnedsättning, ofta osynlig sådan. Av denna anledning finns undantagsbestämmelsen som till vardags ofta kallas pysparagrafen. En anledning till att det kallas pysparagrafen är att meningen är just att vi ska ”pysa” de delar av kunskapskraven som inte kan nås på grund av funktionsnedsättningen, där det finns ett rimligt tvivel huruvida eleven inte skulle klara dessa kriterier om det inte var för funktionsnedsättningen. Detta ska självklart inte vara någon kompensation för anpassningar och åtgärder i undervisningen. Ibland räcker det ändå inte hela vägen. Tyvärr kan Skolverket tyckas vara otydlig i sina rekommendationer, de skriver att läraren ”har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven…” Självklart kan detta har möjlighet tolkas som att man i vissa fall kan bortse från enstaka mål men att det är upp till varje lärare. Anledningen till detta är enkel.
Synligt lärande Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom formativ bedömning, med en läreffekt på 0,9 vilket ger ett mycket effektivt lärande. Klicka på länken för att se en översiktlig presentation av Hatties forskning i form av ett filmklipp – Synligt lärande i Svedala (5:13). Det handlar inte bara om att lära sig. Lyssna på John Hattie intervjuas i Aktuellt (5:01) eller titta på en föreläsning där John Hattie, berättar om läreffekter: Visible Learning Below average methods (14:45) effective methods (14:56). 0,90 Formativ bedömning Att tillhandahålla formativ bedömning ger generellt de bästa effekterna på elevernas studieresultat. (ur Synligt lärande, Jan Håkansson)
Rektor Forssén Oj vilket tempo det varit de sista veckorna. Tjänsteplaneringar, lönesamtal, schema, rekryteringar, budget, elevärende, ja listan kan göras precis hur lång som helst. Dessutom så toppar vi med två fantastiska skolavslutningar tillsammans med våra underbara elever! Har försökt att uppdatera mailboxen, attesterat fakturor, skickat mail med lite delegerade uppgifter, sommarbreven är skrivna och ja nu närmar det sig semester. Vi har ett gränslöst uppdrag och i den lilla organisationen är det så många olika delar som ska falla på plats in i det sista. Men nu sitter jag här, och ska ta lite semester. Så ska ni tänka alla som arbetar inom förskolan och skola. Ha en härlig sommar! Exempel: Elevinflytande Denna Lärmodul är skapad av:Jane SjögrenYtterharnäs skolajane.sjogren@gavle.seTel: 026/98368 Elevinflytande är ett mångtydigt begrepp och det är svårt att tolka vad olika personer menar när de använder det. Tham (Tham, A. 1998. Jag vill ha inflytande överallt.) menar att man kan anse att det innebär att varje elev ska ha ett individuellt inflytande eller att inflytandet gäller för elevgruppen som ett kollektiv, det kan också vara en kombination av båda. Elevers inflytande kan dessutom kategoriseras i två olika konstellationer, den formella delen där inflytandet består av exempelvis planerade klassråd och lektioner under temat elevens val och den informella delen där vikten av inflytande läggs på undervisningssituationen och möjligheten att kunna påverka denna. Dysthe tar upp tre villkor för en hög inlärningspotential: ”äkta engagemang, delaktighet och höga förväntningar” (1996:238). Se filmen: Balli Lelinge – Hur får vi kritiskt tänkande och demokratiska elever i en skola för alla?
Elevens lärande i centrum