background preloader

Skolspanarna

Skolspanarna
Related:  BFL och lärande, andras saml o bloggar

Hur bearbetar vi feedback? Man kan rätta ihjäl sig som språklärare. Man kan ägna varje vaken minut åt att ge alla elever detaljerad feedback. Men är det rimligt? Nej, så klart inte. Men det är tyvärr en sanning att man aldrig någonsin kan känna sig helt klar med jobbet som lärare, vi skulle alltid kunnat ge eleverna några uppgifter till som de kunde fått feedback på, det finns alltid lite mer som skulle kunna gjorts. Hur hanterar vi det, då? En viktig fråga är huruvida man ska kommentera analogt eller digitalt. Pia Köhlmyr från Göteborgs universitet presenterade på Ämnets dag och på Språklärarnas riksförbund Västra Sveriges engelsklärardag en studie om Does feedback matter? Vi har alla varit där. Men för att eleverna verkligen ska ta till sig den feedback de får krävs att de gör mer än bara läser den. Visst kan man välja att i perioder lägga större fokus på vissa saker än andra, på formalia, på vissa grammatiska moment, på innehåll osv, men här finns ju också stort utrymme för individualisering.

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor | Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter. Värdeorden i kunskapskraven, lärplattformarna och NPM I rapporten Skolreformer i praktiken beskriver Skolverket hur de olika kompromisserna vid konstruktionen av kunskapskraven har decentraliserats och blivit upp till lärarna att hantera på genomförandenivån: “Lärarna – som är längst ut i ledet och de som ska tillämpa kunskapskraven i sin dagliga verksamhet – är de som får leva med och hantera de ambivalenser som kunskapskraven inrymmer till följd av den spänningsfyllda konstruktionsprocessen. Motsättningar mellan olika behov och kanske synsätt har på så sätt inte upplösts, utan decentraliserats ut från den centrala politiska och byråkratiska nivån, till lärarna på genomförandenivån”. (Ur: Bedömning s. 63) Vid en första anblick skulle detta kunna låta som en del av en professionaliseringsprocess, dvs. att lärarna hanterar och reglerar frågorna om kunskap och likvärdighet själva inom lärarkollegiet, en form av ökad autonomi. Lärplattformarna har kunden i centrum. Så hur kan vi finna en väg ur denna praktik? Lästips:

specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet Perspektiv! Att använda mobil (eller dator) när lärare instruerar/föreläser elever fungerar generellt inte så bra då mobilerna kan stjäla fokus från det som avhandlas på lektionen. Dvs mobilen blir en distraktion. Men, en mobil som fotar, spelar in eller på annat sätt stödjer och registrerar det som sker under lektionen kan förstås också upplevas vara väldigt positivt. Det handlar inte om verktygets vara eller inte vara i alla situationer utan det handlar också om vilket perspektiv vi närmar oss en fråga . Det där med mobilfrågan är ju det nya svarta. Ropen på att skapa lagar som gör att vi kan förbjuda mobilerna kommer från många håll men kanske allra vanligast från politiskt håll. Vi kan se det där med perspektiv på många saker inom skolan. Ett exempel på sådan splittring i debatten är den om analogt skrivande vs digitalt skrivande. Det är klokt att styra elever mot att föra anteckningar för hand med penna och papper. Jag tänker så här: Digitalt eller analogt är i sig helt ointressant. Edward

Resource Site of the Week: Topmarks Topmarks is our latest Resource Site of the Week. Have you discovered any great resources on the other sites featured in this series? Topmarks was first created in 1998 by Sue Spolton, a former primary school teacher. She continues to run the site today, assisted by a small team. The site aims to help teachers, children and parents find quality educational resources on the internet through their educational search engine. All sites that they feature are hand-picked and are constantly being checked, with new sites added or removed if there are adverse changes. Two of the most popular areas of the site are the interactive whiteboard and educational games sections where users can browse by subject, age group and topic. Formulera summativa omdömen med fokus på relationer och helhet Snart kommer många elever att få veta hur deras lärare bedömer kunnandet i relation till hela terminens arbete. Jag möter ofta behov av stöttning när det gäller hur man ska formulera formativ, framåtsyftande återkoppling och det är svårt att få till. Det är något som måste färdighetstränas för att komma åt vad man egentligen vill att eleven ska ta med sig framåt i arbetet. Finns det en risk att vi glömmer bort att de summativa omdömena också behöver lite uppmärksamhet? Jag tänkte resonera om det här och utgå bland annat från min bok, Återkoppling för utveckling. Men först – vad är egentligen skillnaden mellan ett formativt omdöme och ett summativt? Summativa omdömen handlar om att summera elevens kunskaper i exempelvis ett betyg eller skriftligt omdöme, men behöver inte stå i motsatsposition till de formativa, bedömningsformer för lärande. Det handlar helt enkelt om vilket syfte återkopplingen har, något som bland andra Susan Brookhart understryker i sin forskning och i sina böcker.

Bygga svenska - ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling Bygga svenska är ett bedömningsstöd för dig som undervisar nyanlända elever. Materialet hjälper dig att följa nyanlända elevers språkutveckling i grundskolan och i gymnasieskolans instroduktionsprogram. Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Beskrivningar av elevens språkutveckling i fem steg Bedömningsstödet innehåller en bedömningsmodell med beskrivningar av elevens språkutveckling i svenska i fem steg. Kunskaper i svenska är viktiga för att ta till sig den övriga undervisningen i skolan och för att kunna vara delaktig i samhället. Detta material ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som har betydelse för andraspråksutvecklingen. Gå direkt till bedömningsstödet Du hittar bedömningsstödet Bygga svenska för årskurs 7-9 och gymnasieskolans introduktionsprogram i vår bedömningsportal. Bygga svenska, årskurs 7-9 och gymnasieskolans introduktionsprogram

Att tydliggöra vad som krävs med lärandematriser - Rosana Månsson Lärandematriser är ett verktyg för undervisning och elevernas lärande. Det här inlägget handlar om Johan Alms idéer om lärandematriser utifrån sin bok Lärandematriser; att få eleven att förstå. Jag fick höra om boken i olika forum på internet och har nu genom boken tagit del av handledningen av att skapa ”lärandematriser”. Skolinspektionen utför en skolenkät som fokuserar på de områden som de bedömer att det kan vara svårt att få information om från andra källor. Första området är: ”Veta vad som krävs” med tillhörande frågor: 1. ”Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår”. 2. ”Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolan”. 3. ”Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan”. Det är ingen nyhet att läroplanens språk är svårförståeliga och kan ge utrymme för olika tolkningar på grund av sina abstrakta ord. Ett sätt att hjälpa eleverna att förstå målet med undervisningen är genom att använda matriser. Stegvis Nackdelar

15 påståenden om bedömning och betygsättning - Sara Bruun Att sätta betyg och göra bedömningar är verkligen inte enkelt och inget som görs på en eftermiddag. Det krävs att du är insatt i skolans styrdokument och har en grundläggande kunskap om hur det är tänkt att planering, bedömning och betygsättning ska fungera. Nedan har jag sammanställt 15 påståenden om bedömning och betygsättning som kan fungera som ett diskussionsunderlag i lärarrummet. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Ok, vad kom du fram till? Alla påståendena ovan är faktiskt myter som florerar kring betyg och bedömning. I samband med att Skolverket släppte de nya Allmänna råden kring betyg och betygsättning (2018) har de också uppdaterat sitt utbud av webbkurser och utbildning kring bedömning, betyg och betygsättning. Jag kan varmt rekommendera dessa kurser. Skolverket har också producerat en ny film om att sätta betyg: Jag hoppas att påståendena ovan bidrog till diskussion i ditt lärarrum!

Utbildningsmodul 2 Formativ bedömning – NORDSTRÖM EDUCATION Frågor kan användas som en metod för att synliggöra lärandet och elevernas förståelse eller oförståelse genom att ställa förståelsefördjupande frågeställningar. Genom att använda sig av öppna frågeställningar som VARFÖR, VEM, VAR, NÄR, VAR och HUR. De kan läraren synliggöra och utveckla elevernas egna och varandras förmåga att beskriva, redogöra, förklara, diskutera, resonera, motivera och argumentera. Genom att ställa förståelsefördjupande frågor så avslöjas även elevernas oförståelse och läraren får snabbt en återkoppling av elevernas förståelse för en genomgång, lektion eller uppgift. Som man frågar får man svar, det gäller därför att ställa rätt frågor som utvecklar elevernas förståelse eller avslöjar deras oförståelse. När läraren arbetar med att ställa förståelsefördjupande frågeställningar så kan metoden kombineras med ”No hands up” att för att aktivera samtliga elever i klassrummet.

Related: