background preloader

I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur

I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur
Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever – med faktatexter om djur. Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4. Det övergripande syftet i förberedelseklassen är: formulera sig, kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Innehåll: Faktatexter för barn och hur deras innehåll organiseras, deras typiska uppbyggnad och språkliga dragUtveckla ordförrådet och kunna använda begrepp som förekommer i faktatexter som barn- unge, han-hane, hon-hona mmSkapande av texter där ord och bild samspelar I det här upplägget har vi använt oss av de planeringsmodeller som finns att skriva ut i tillhörande DVD till Låt språket bära. Bygga upp kunskaper i ämnesområdet Vi skapar en tankekarta med utgångspunkt i frågan: Vad vet vi om djuret? Planeringsmodell

Lärmodul- faktatexter I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Syftet med denna lärmodul är att ge en konkret arbetsmodell för hur man kan implementera strategianvändningen genom några konkreta verktyg. Moment A individuella förberedelser · att förutspå · att ställa frågor 1. 2.

Faktatexter! | Annas Klassrum I förra veckan fokuserade vi på hur djuren anpassar sig till att klara vintern. Vi pratade och läste om olika djur som rör sig i skogarna på vintern. Tillsammans läste vi en faktatext om älgen och fyllde i en sexfältare. I skrivarparen valde de ett djur som de läste om och tillsammans fyllde i en sexfältare. Idag använde jag mig av vår gemensamma sexfältare om älgen. 1. 2. När det sedan var dags för skrivarparen att sätta sig vid datorerna med sin sexfältare föll dessa två saker sig naturligt för många par och med lite påminnelse för de som glömt bort fick alla skrivarpar till det till slut. Progression 4-rutan. Fler personer.  Då fortsätter vi progressionen i att skriva berättelser i den Narrativa genren. Vi började arbetet med att skriva i 4-rutan för att alltid skriva med ”röd tråd”. Vi fortsatte med 8-rutan för att behålla den röda tråden men att även göra berättelserna mer beskrivande. Progressionen efter det blev att skriva berättelser med röd råd som var mer beskrivande men där det skulle vara fler problem med. Nu var det dags att öka progressionen lite till vi ska skriva beskrivande berättelser med röd tråd där det är fler problem och dessutom fler personer, i det här fallet misstänkta med. Vi kommer inom den närmsta tiden få författarbesök av Petrus Dahlin så vi läser just nu Kalle Skavank-böcker. Nu ska vi prova på att vara deckar-författare. Vi jobbar ju såklart mot målen att skriva med röd tråd (inledning, problem, lösning och slut), använda punkt och stor bokstav på rätt sätt och att skriva läsligt dvs tänka på att ha mellanrum mellan orden.

Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. Jag kände mig väldigt glad efter responsen, jag fick mycket beröm: fina stora öron, bra form på trädgrenen. Eleverna har redan kommit en bra bit på väg med att ge respons på varandras djurbilder. I nästa vecka ska vi träna mer på att ge kamratrespons både på bilder och läsning. Faktatext om djur Sedan började nog eleverna undra vad jag höll på och grejade med under lektionen. Jag drog streck, gjorde tre kolumner och skrev V (vet), Ö (önskar veta) och L (lärt mig) överst i vardera kolumn. Vi skulle läsa en faktatext om koaladjur. Spågumman frågade: Vad tror ni texten kommer att berätta? Från smartboarden läste vi gemensamt en faktatext om koalan från ne.se.Under tiden vi läste var vi detektiver och pratade om nya ord och uttryck vi stötte på. Koalan

Mitt språkutvecklande klassrum: Språklig stöttning i gymnasieskolan: Skrivmallar till prov i historia Idag har våra ettor på samhällsprogrammet haft prov på de stora revolutionerna i kursen Historia 1b. Min kollega Freddy och jag bestämde oss för att skapa skrivmallar till frågorna för att dels underlätta för elevernas skriftliga produktion och dels för att skapa tankestrukturer för dem. Många av våra elever har svenska som ett andraspråk och även om de har tillägnat sig kunskaper har de ofta stora svårigheter överföra sina kunskaper till skrift. Så här såg frågorna och mallarna ut: 1a. Skrivmall till fråga 1a Jag vill förklara vilka orsaker som gjorde att ………………….. uppstod. Först ................................................................................................................................................ Därefter ........................................................................................................................................... b. Skrivmall till fråga 1b c. Skrivmall till fråga 1c 2. Skrivmall 2 3. Skrivmall till uppgift 3

Viktigt börja tidigt med NO-texter – Min studie visar att texter bidrar till en ökad användning av det naturvetenskapliga språket och hjälper lärare att beskriva och förklara fenomen. Kopplingsschema. Att förstå ämnesspråket och att förstå ämnet hör ihop.Illustration: Gunilla Hagström Annika Mindedal är lågstadielärare. För tre år sedan blev hon antagen till Nationella forskarskolan i läs- och skrivutveckling. I våras var hon klar med sin licentiatavhandling som handlar om hur text används som resurs i NO-undervisningen. – Jag var nyfiken på hur man arbetar med faktatexter på mellanstadiet. Att hon valde ämnet beror dels på att det finns få studier om NO-undervisning i åldrarna 5 till 12 år och då särskilt om bruket av texter. – Det tycks finnas ett samband där de som lyckas bra på läsförståelseprovet även lyckas bra i matematik och naturvetenskap. I studien följde Annika Mindedal ett fysiktema om magnetism i en femteklass. – Studien är begränsad, men den säger ändå en del om vikten av text.

VÖL Josef Sahlin Lappkullan | Arbetsro = alla i klassrummet har fullt fokus på innehållet! Mina digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen

Related: