I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur

Progression 4-rutan. Fler personer.  Då fortsätter vi progressionen i att skriva berättelser i den Narrativa genren. Vi började arbetet med att skriva i 4-rutan för att alltid skriva med ”röd tråd”. Vi fortsatte med 8-rutan för att behålla den röda tråden men att även göra berättelserna mer beskrivande. Progressionen efter det blev att skriva berättelser med röd råd som var mer beskrivande men där det skulle vara fler problem med. Nu var det dags att öka progressionen lite till vi ska skriva beskrivande berättelser med röd tråd där det är fler problem och dessutom fler personer, i det här fallet misstänkta med. Vi kommer inom den närmsta tiden få författarbesök av Petrus Dahlin så vi läser just nu Kalle Skavank-böcker. Nu ska vi prova på att vara deckar-författare. Vi jobbar ju såklart mot målen att skriva med röd tråd (inledning, problem, lösning och slut), använda punkt och stor bokstav på rätt sätt och att skriva läsligt dvs tänka på att ha mellanrum mellan orden.

Multikultiskola Genrepedagogik Genrepedagogik. Vad är det? Enkelt uttryckt är genrepedagogik ett sätt att undervisa explicit för att ge eleverna tillgång till skolspråket och förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda. Genrepedagogik handlar också om att ge eleverna ord och begrepp för att kunna tala om språk och om språkanvändning, ett metaspråk. Det är inte det lättaste att sätta sig in i vad genrepedagogik är och hur man gör, men det är värt arbetet. Man kan bl a lyssna på Pauline Gibbons när hon berättar om vikten av att se flerspråkiga elever som en resurs och att de utvecklas bäst av att integreras i den ordinarie undervisningen så snart som möjligt. Det finns även en intervju med språkforskaren Monica Axelsson där hon beskriver hur viktigt det är att man stöttar eleverna så att de kan erövra skolspråket och på vilket sätt genrepedagogiken kan bidra till detta. I en artikel publicerad i Lärarförbundets tidning Alfa kan ni läsa om Mariana Sellgren och om hur hon arbetar med genrepedagogik och SO.

Viktigt börja tidigt med NO-texter – Min studie visar att texter bidrar till en ökad användning av det naturvetenskapliga språket och hjälper lärare att beskriva och förklara fenomen. Kopplingsschema. Att förstå ämnesspråket och att förstå ämnet hör ihop.Illustration: Gunilla Hagström Annika Mindedal är lågstadielärare. För tre år sedan blev hon antagen till Nationella forskarskolan i läs- och skrivutveckling. I våras var hon klar med sin licentiatavhandling som handlar om hur text används som resurs i NO-undervisningen. – Jag var nyfiken på hur man arbetar med faktatexter på mellanstadiet. Att hon valde ämnet beror dels på att det finns få studier om NO-undervisning i åldrarna 5 till 12 år och då särskilt om bruket av texter. – Det tycks finnas ett samband där de som lyckas bra på läsförståelseprovet även lyckas bra i matematik och naturvetenskap. I studien följde Annika Mindedal ett fysiktema om magnetism i en femteklass. – Studien är begränsad, men den säger ändå en del om vikten av text.

Ullis skolsida Arbetssättets olika steg När genrepedagogiken tillämpas i klassrummet talar man om olika faser som lärare och elever går igenom tillsammans. Man behöver inte gå igenom alla steg varje gång och de kan även byta ordning. Fas 1: Bygga upp kunskap I det här steget utforskar lärare och elever tillsammans ämnet och skaffar sig kunskap. Eleverna ska inhämta ett lämpligt ordförråd och få förståelse för olika begrepp och uttryck som är kopplade. Fas 2: Dekonstruktion Lärare och elever tittar tillsammans på en modelltext i den genre som man ska arbeta med. Fas 3: Gemensamt skrivande I det tredje steget skriver lärare och elever en text tillsammans. Ett mått på om det gemensamma skrivandet varit lyckosamt eller inte är i vilken grad eleverna lyckas överföra struktur och språkliga drag från det gemensamma skrivandet till det individuella skrivandet. Fas 4: Individuellt skrivande I den här fasen skriver eleverna egna texter.

Att lära tillsammans ASL handlar om att ge varje elev vad den behöver Publicerad av Charlotte Christoffersen Det är den 11 september. Ett nytt läsår har just börjat och pedagoger i Malmö har samlats för att lyssna på en föreläsning om skriv- och läslärande med datorn som skrivverktyg. Föreläsare är Erica Lövgren, lärare samt läs- och skrivutvecklare i Piteå. Erica Lövgren berättar att när hon 2006 skulle ta emot en ny etta fick en förfrågan om hon ville prova ‘Att Skriva sig till Läsning’ (ASL). - Men vid den här tiden hade jag ändå börjat förstå att man kunde se på det där med läsande och skrivande på lite olika sätt. Nu har det gått några år och Erica har delat med sig av sina erfarenheter i två böcker och föreläst runt om i Sverige. Lekskriva med bokstäver Erica berättar att det var Arne Trageton som i Skandinavien introducerade ‘Att Skriva sig till Läsning’ med datorn som skrivverktyg (ASL). För 75 % är skrivning lättare än läsning (Chomsky, 1982).Det är lättare att läsa om det skrivna är tydligt. Mesta tiden läggs på läsande och skrivande Förberedelser

Elevens lärande i centrum Mina digitala verktyg | MOOC Digitala Skollyftet – Hanna Forsberg