background preloader

Cowboyen + konstnären

Cowboyen + konstnären
Idag har vi använt både cowboyen och konstnären på samma gång! Ibland när man sammanfattar som cowboyen gör kan det bli lättare om man också målar som konstnären gör. Vi tittade på berättelseschemat vi hade gjort om Rödluvan och vargen, och bestämde vilka fyra bilder som kunde vara bra att måla. 1. 2. 3. 4. Så här ser väggen ut nu: Det här är Stegosaurernas bilder: Här kommer Brontosaurernas bilder: Det här är Pterodaktylernas bilder: Det här är Tyrannosaurus Rex-gruppens bilder: Det här är Plesiosaurernas bilder: Nu kan vi träna på att berätta sagan med hjälp av bilderna! Det här inlägget postades i Uncategorized. Related:  Läsförståelse, fonologisk medvetenhet, språklekarLäs- och skrivundervisning

LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag värderar inte det barnen benämner. Jag ser 18 fönsterrutor. Detta moment innehåller våra tankar och vår fantasi. Jag förbereder mig alltid med många öppna frågor: Hur läser vi titeln på boken? VILL NI SÅ GÖR NI SAMMA LEKTION PÅ ENGELSKA/TYSKA/SPANSKA eller vilket språk ni vill! Lärarens förhållningssätt vid moment två: Läraren ska låta eleverna få uttrycka sina tankar om det de ser. När ni har gjort en bildpromenad, det tar tid jag lovar, men oj så eleverna lär sig att lyssna till varandra, upptäcka ord och detaljer, skapa inre föreställningar och berätta om det de tänker om det som ska hända. då… kan du öppna första sidan i boken och börja med att ge eleverna några ord … som exempelvis: ”snarkningar”ungsluckanmörkretRosalindahotfulltköksklockanplåtfyrtio Du kan gärna skriva dem på någon slags tavla!

Projektet som ska få svenska elever att toppa Pisa Svenska barns läsförmåga har sjunkit rejält i internationella jämförelser. I senaste Pisa-studien från 2009 är det bara Irland som har större nedgång i läsförmåga. Dessutom har skillnaden mellan barn som läser bäst och sämst växt. – Det stora problemet är att skolan har skjutit över ansvaret för barns läsande på hemmen. Vi håller på att få en läsande och icke-läsande klass och därför måste vi flytta tillbaka ansvaret för läsningen till skolan, säger Martin Widmark, som var mellanstadielärare innan han blev författare på heltid. För att vända utvecklingen har han startat projektet ”En läsande klass”. – Jag har studerat en massa om läsning och pratat med forskare och erfarna lärare. Projektet ”En läsande klass” ska mynna ut i en bok, skriven av erfarna pedagoger, med en praktisk kursplan för läsning från förskoleklass till årskurs 6. Med på tåget har han Junibacken i Stockholm, som bidrar med projektledaren Jenny Helldahls tid.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson. De spelar fotboll och öppnar fönstret för att de blir så svettiga. -Varför säger Boris så?

Satsradning | Plugga svenska Satsradning är ett mycket vanligt skrivfel. Det innebär att en skribent sätter ett kommatecken istället för att dela upp innehållet i flera meningar eller binda ihop innehållet på ett snyggt sätt. Ett exempel: Vi hade sålt det för att vi skulle flytta, det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 1: Dela upp i flera meningar Vi hade sålt det för att vi skulle flytta. Lösning 2: Bind ihop satserna genom att formulera om Vi hade sålt det för att vi ska flytta, vilket kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 3: Använd semikolon(Använd semikolon ytterst sparsamt!) Vi hade sålt det för att vi skulle flytta; det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. « Skriv rätt!

Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Jag kände mig väldigt glad efter responsen, jag fick mycket beröm: fina stora öron, bra form på trädgrenen. Eleverna har redan kommit en bra bit på väg med att ge respons på varandras djurbilder. I nästa vecka ska vi träna mer på att ge kamratrespons både på bilder och läsning. Faktatext om djur Sedan började nog eleverna undra vad jag höll på och grejade med under lektionen. Jag drog streck, gjorde tre kolumner och skrev V (vet), Ö (önskar veta) och L (lärt mig) överst i vardera kolumn. Vi skulle läsa en faktatext om koaladjur. Spågumman frågade: Vad tror ni texten kommer att berätta? Vi samlade det viktigaste av vad vi lärt oss i den tredje kolumnen. Koalan Djuret lever i...

Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth

Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Därefter släpper jag in eleverna och de får berätta vad de vet om bin och vad de tror att vi kommer att få veta utifrån texten. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.

Boksamtalsfilmer Idag var det världspremiär för mina små boksamtalsfilmer, som jag satt ihop i ett Thinglinkprogram! Börja klicka på den röda pilen i bilden (till vänster om spågumman) så får du se den första informationsfilmen, som berättar hur boksamtalet går till. Sedan är det bara att klicka sig vidare ruta för ruta från vänster till höger. Tidigare har jag skrivit om hur jag arbetat med läsläxsamtal och dator i läxsamtal. Nu har jag utvecklat boksamtalet ett steg till så att små you tube-klipp ska ingå. Utvärderingen efter boksamtalet idag med barnen var mycket positiv. Själv kände jag att det var lätt att fånga barnens uppmärksamhet. Hoppas att boksamtalsprogrammet även kan vara till nytta för andra!

Flippfilm om att läsa mellan raderna Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket

Låt oss prata om EN LÄSANDE KLASS

Related: