background preloader

Cowboyen + konstnären

Cowboyen + konstnären
Idag har vi använt både cowboyen och konstnären på samma gång! Ibland när man sammanfattar som cowboyen gör kan det bli lättare om man också målar som konstnären gör. Vi tittade på berättelseschemat vi hade gjort om Rödluvan och vargen, och bestämde vilka fyra bilder som kunde vara bra att måla. 1. 2. 3. 4. Så här ser väggen ut nu: Det här är Stegosaurernas bilder: Här kommer Brontosaurernas bilder: Det här är Pterodaktylernas bilder: Det här är Tyrannosaurus Rex-gruppens bilder: Det här är Plesiosaurernas bilder: Nu kan vi träna på att berätta sagan med hjälp av bilderna! Det här inlägget postades i Uncategorized. Related:  Läsförståelse, fonologisk medvetenhet, språklekarLäs- och skrivundervisning

LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag värderar inte det barnen benämner. Jag ser 18 fönsterrutor. Detta moment innehåller våra tankar och vår fantasi. Jag förbereder mig alltid med många öppna frågor: Hur läser vi titeln på boken? VILL NI SÅ GÖR NI SAMMA LEKTION PÅ ENGELSKA/TYSKA/SPANSKA eller vilket språk ni vill! Lärarens förhållningssätt vid moment två: Läraren ska låta eleverna få uttrycka sina tankar om det de ser. När ni har gjort en bildpromenad, det tar tid jag lovar, men oj så eleverna lär sig att lyssna till varandra, upptäcka ord och detaljer, skapa inre föreställningar och berätta om det de tänker om det som ska hända. då… kan du öppna första sidan i boken och börja med att ge eleverna några ord … som exempelvis: ”snarkningar”ungsluckanmörkretRosalindahotfulltköksklockanplåtfyrtio Du kan gärna skriva dem på någon slags tavla!

Projektet som ska få svenska elever att toppa Pisa Svenska barns läsförmåga har sjunkit rejält i internationella jämförelser. I senaste Pisa-studien från 2009 är det bara Irland som har större nedgång i läsförmåga. Dessutom har skillnaden mellan barn som läser bäst och sämst växt. – Det stora problemet är att skolan har skjutit över ansvaret för barns läsande på hemmen. Vi håller på att få en läsande och icke-läsande klass och därför måste vi flytta tillbaka ansvaret för läsningen till skolan, säger Martin Widmark, som var mellanstadielärare innan han blev författare på heltid. För att vända utvecklingen har han startat projektet ”En läsande klass”. – Jag har studerat en massa om läsning och pratat med forskare och erfarna lärare. Projektet ”En läsande klass” ska mynna ut i en bok, skriven av erfarna pedagoger, med en praktisk kursplan för läsning från förskoleklass till årskurs 6. Med på tåget har han Junibacken i Stockholm, som bidrar med projektledaren Jenny Helldahls tid.

Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Jag kände mig väldigt glad efter responsen, jag fick mycket beröm: fina stora öron, bra form på trädgrenen. Eleverna har redan kommit en bra bit på väg med att ge respons på varandras djurbilder. I nästa vecka ska vi träna mer på att ge kamratrespons både på bilder och läsning. Faktatext om djur Sedan började nog eleverna undra vad jag höll på och grejade med under lektionen. Jag drog streck, gjorde tre kolumner och skrev V (vet), Ö (önskar veta) och L (lärt mig) överst i vardera kolumn. Vi skulle läsa en faktatext om koaladjur. Spågumman frågade: Vad tror ni texten kommer att berätta? Vi samlade det viktigaste av vad vi lärt oss i den tredje kolumnen. Koalan Djuret lever i...

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket

Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth

The Fantastic Flying Books of Mr. Morris Lessmore - Reading Group Guide | Book by William Joyce, Joe Bluhm A Reading Group Guide for The Fantastic Flying Books of Mr. Morris Lessmore by William Joyce Choose the questions and activities that work best with the age and interests of the child or class you are sharing this book with. Discussion questionsThis is a story about books and hopes and about what you see if you take the time to look up. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Activities & Projects 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Låt oss prata om

Läs- och skrivundervisning i åk 1 Detta läsår har jag en ny tjänst på en större skola vilket innebär att jag har specialläraransvar i åk 1 och åk 2. Innan läsåret startade funderade vi mycket över hur vi skulle kunna möta eleverna i åk 1 som börjar skolan med så skilda förutsättningar och erfarenheter. Det finns elever som endast kan ett fåtal bokstäver och andra som läser kapitelböcker. Vi har runt 60 elever uppdelade på 3 klasser. För att möta våra "ettor" där de befinner sig har vi valt att lägga två pass i veckan med grupper av elever indelade efter hur långt de kommit i sin läs- och skrivinlärning. Alla 3 klasserna har Natur och Kulturs material "ABC-klubben" som läslära och arbetsbok. Alla dessa verktyg är fantastiska som komplement till läsläran men för våra svagaste elever är den lättaste blåa boken för svår så vi har tagit till ännu ett material. Övriga elever som har läsläxa i "Den magiska kulan" ges och följs upp på halvklasspassen som ligger mot idrotten.

Mina digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen Ta emot nyanlända i förskoleklass och åk 1-2 Jag tänkte skriva lite grann om vad vad som kan vara lämpligt att tänka på när man tar emot de allra yngsta nyanlända eleverna i klassen. Alltså det som man själv som klasslärare kan göra, oavsett om eleven har tillgång till studiehandledning, modersmålsundervisning, andraspråksundervisning utanför klassen eller specialpedagogiskt stöd. Prata språkutvecklande Det är viktigt att ”tvinga” eleverna till ett aktivt lyssnande. Vi bör inte prata inte avskalat och förenklat, utan benämna saker och företeelser, så som förskollärare ofta jobbar medvetet med talspråket. Försök att bli medveten om ditt eget talspråk. Gruppsamtal som bygger på frågor. Använd bilder Visuell stöttning kan vara att använda bilder eller föremål på olika sätt för att konkretisera eller hjälpa eleven att förstå och/eller minnas. Före läsningen kan eleverna få bilder som visar viktiga ord eller centrala begrepp i texten. Slutligen; tro på kraften av din undervisning! P.s.

Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).

Toppen med Topplistor Nyss hemkommen från Mitt Lärande i Sundsvall, är jag full av inspiration. Jag vill börja programmera med eleverna, köra med QR koder och en massa annat spännande som görs i olika klassrum i Sverige och samtidigt vet jag att även andra blivit inspirerade av det vi gör, vårt arbete med ASL och vårt förhållningssätt till undervisningen i vårt klassrum här på Mårängskolan. Ett mycket bra utbyte i skolvärlden. Helt enkelt toppen! Jag känner jag ligger efter lite i blogginlägg. Arbetet med topplistor: De finns att hämta hem här Att skriva topplistor är förutom en mycket enkel och stimulerande skrivuppgift, en träning i argumenterande text, skriva på datorn om man väljer det alternativet, eller handstilsträning om man väljer att lägga upp det så. Vi använder det också som en digitalträning att infoga bilder i dokument. Vilket gör att produktionen blir rätt omfattande. Varför topplistor? Topplistor är en toppidé. Vem gillar inte att läsa topplistor?

Related: