Vi läser Brott och straff i kursen SVA 1 I höstas genomförde jag ett tema med min grupp i SVA 1 som vi kom att kalla Med mord i sinnet. Temat gick ut på att undersöka det mänskliga psyket samt diskutera och reflektera över det där med människors moral. Vad är moral? Detta inlägg kommer att handla om hur jag arbetade med Dostojveskijs roman Brott och straff men tänker att jag först vill ge er en bakgrund av upplägget av temat. Vi började temat med ett sokratiskt samtal utifrån den berömde bilden av Joseph Schultz. Därefter brainstormade vi kring begreppet moral. Syftet med dessa inledande aktiviteter var att skapa en förförståelse för hur vi ser på moral både som samhällsmedborgare utifrån våra olika kulturella referensramar men också hur vi ser på moral som individer. Men detta i ryggen började vi läsa ett par skönlitterära verk där dilemmat eller konflikten mellan individens och samhällets moral kommer till uttryck. Nu kanske ni tänker: Är skvatt hon galen?! Se filmen här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. c) Fungerar alla ord och uttryck?
Språket i alla ämnen Jag och min kollega Maria Lachan från Ludvigsborgsskolan träffade förra veckan ett antal högstadielärare i svenska, svenska som andraspråk och so för att samtala om är språk- och kunskapsutvecklandearbetssätt. Jag har nedan samlat ihop ett antal resurser som lärare kan använda sig av för att komma igång med att arbeta i språket i alla ämnen. På studiedagen började vi med att prata om att alla skolans ämnen ställer, förutom ämnets specifika kunskapskrav, en mängd språkliga krav på eleverna. Det kan till exempel vara att kunna: (Tack Anna Kaya för bilden!) Angående alla dessa begrepp fick jag en klok kommentar i FBgruppen Svenska som andraspråk För att eleverna ska klara av de språkliga kraven behöver vi i skolan undervisa explicit även om dem. Stödmaterial Skolverket har tagit fram ett utvecklingspaket för att stödja lärare i alla skolans ämnen att arbeta såväl språk- som kunskapsutvecklande.
Språklig kompetens och mediekunnighet Pålsson talar i sitt senaste inlägg på Omvärldsbloggen "Mediekunnighet - en nyckelfråga för skolan" om nödvändigheten för elever att lära sig hantera det ständiga informationsflödet på ett kritiskt och medvetet sätt, för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Han fortsätter med att skolan bör utveckla elevers mediekunnighet, för att varje elev ska ska förstå sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter i ett all mer komplext samhälle. I sitt inlägg lyfter Pålsson fram ett projekt mellan Nordicom och Statens Medieråd om mediekunnighet som syftar till att dessa aktörer samlas kring ett samarbete om vad som bör göras för att stärka elevernas roll som medvetna och kunniga internetanvändare och informationssökare. Nyckelkompetenser Detta är helt i linje med vår läroplan som pekar ut just digital liksom social och medborgerlig kompetens som några av skolans stora uppdrag. Hur utvecklar vi digital litteracitet på bästa sätt enligt? Ett samarbete nödvändigt Språklyftet
Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.
Språkutveckling med genrepedagogik, IKT och formativt lärande I ett par veckor har jag och två kollegor arbetat ämnesövergripande kring temat lag och rätt i år 7. Den ena kollegan, som är lärare i so, har på sina lektioner undervisat eleverna hur rättssystemet i Sverige ser ut och fungerar samt hur lagstiftning och normuppfattning påverkar varandra i samhället. Bildläraren (den andra kollegan) har arbetat med nyhetsbilden som text, där eleverna fått studera nyhetsbildens språk och objektivitet. Jag och bildläraren (som dessutom varit resurs på mina lektioner) har i svenska och svenska som andraspråk koncentrat oss på hur brott framställs och förmedlas i olika medier - från film, romaner till nyhetstexter. [...] ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Vi ville främst fokusera på den skönlitterära texten och nyhetsartikeln och tänkte att detta skulle göras med ett genrepedagogiskt och IKT-inriktat arbete. J. Slutsats
Språket är nyckeln! Vilket språkmål hade du för din senaste lektion? Alltså, vilket uttalat mål hade du för just språket i din undervisning i matematik, kemi, samhällskunskap, historia och så vidare? Va? Jag twittrade iväg en länk igår om Skolverkets kommande språklyft. Jag har ett eget exempel på hur viktigt det där med språkmål i undervisningen för eleverna. Jag höll min lektion. Jag tappade helt fotfästet. Det tog ett tag för mig att förstå att så här såg det ut i den här klassen (och i så många andra klasser i Sveriges skolor). Jag talade rätt mycket med mina lärare om den här incidenten efteråt. Ett resultat av denna sekvens var att vi valde att starta ett språkutvecklingsarbete på skolan. Så, återigen ställer jag frågan. Sätt dig själv in i situationen. Språket är nyckeln för våra elever. Du får inte säga något annat än ok. Ta ditt ansvar. Edward P.S.
"Språk i alla ämnen"- bokrecension för LiSetten Jag har haft förmånen att läsa Hanna Stehagens bok, som jag även har recenserat för tidningen LiSetten. LiSetten är en medlemstidning som utges av LISA– Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk. Förbundets medlemstidning Lisetten är ett språkrör för forskning och pedagogik och ger en inblick i det dagliga arbetet med modersmålet, svenska som andraspråk och flerspråkiga elevers kunskapsutveckling. Tidningen utkommer med 4 nummer per år. (urklippt från hemsidan). Här nedan finner du en längre version av den recension som är publicerad i LISetten nr 2 2014. Författaren- Hanna Stehagen Kanske känner du Hanna från hennes kloka microinlägg som @stehagen på Twitter eller så kanske du har läst hennes kloka inlägg på hennes blogg? En handbok som tar sin utgångspunkt i erfarenheter Den här boken har varit efterlängtad sedan länge, ända sedan jag började följa Hanna Stehagens inlägg på hennes blogg där hon delar med sig av hur hon arbetar med språk- och kunskapsutveckling i sin undervisning.
Ämnesmål och språkmål | Helén i skolan När barnen fått nosa lite på vårt aktuella tema så tar arbetet med att att presentera målen för arbetet fart. Först formulerar jag ämnesmål och språkmål för arbetet och därefter är det dags att få med barnen i planeringsarbetet. Barnen gör målaffischer med bild och text över arbetsområdet. Så här ser vårt planeringsarbete för temat Kroppen ut: Ämnesmål No Eleven kan beskriva några av människans kroppsdelar, sinnen och deras funktion och samband. Utifrån egna exempel på faktorer som påverkar människans hälsa, resonerar eleven om hälsa och ohälsa. Eleven kan genomföra enkla undersökningar och sorteringar Ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. So Eleven kan samtala om livsfrågor med betydelse för eleven. Språkmål Skriva: Du ska få delta i att formulera en skriftlig beskrivande text. Tala: Du ska få delta i att framföra en muntlig beskrivande text. Läsa: Du ska delta i att läsa faktatext om kroppen då vi börja med en bildpromenad i texten, läsa alla rubriker och ställa frågor till texten.