background preloader

Lasfixarkort_med_text.pdf

Lasfixarkort_med_text.pdf

http://media.enlasandeklass.se/2014/02/lasfixarkort_med_text.pdf

Related:  Läs- och skrivundervisning

Intervjuad om textsamtal Igår blev jag intervjuad av Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket, med anledning av Skolverkets kommande utbildningssatsning Läslyftet. Ungefär så här löd hennes frågor och mina svar: - Vad ser du är vinsten med att samtala om texter både innan man läser, under läsningens gång och efter att man har läst? - Jag ser flera vinster med det. Först och främst ökar det elevernas förståelse för texten. Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL. Kontakt på Medioteket

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna.

Genrepedaogik med Putte i Blåbärsskogen Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse. - Hej allihopa och varmt välkomna till 2014 års förskoleavslutning, säger Louise Mehdipoor till föräldrar och syskon som kommit dit för att se barnen uppträda en sista gång innan de börjar skolan. Familjemedlemmarna sitter på stolar och bänkar framför en stor matta som gjorts till scen i förskolans största lekrum. På väggen sitter en stor smartboard som visar framsidan till Elsa Beskows bilderbok och bredvid smartboarden syns en stor skog som barnen målat. De har själva fått bestämma vad för kulisser som behövts till pjäsen och vad de ska ha för rekvisita.

Pauline Gibbons och cirkelmodellen Under förra läsåret började det en helt ny språkklass med nyanlända somaliska barn på ”min” skola. Ungefär samtidigt blev jag för första gången bekant med begreppen Genrepedagogik och Cirkelmodellen via det utvidgade kollegiet. Min nyfikenhet på dessa nya begrepp i kombination med min nyfikenhet för skolans nya elever fick mig att börja läsa en del artiklar och blogginlägg för att fördjupa mig i ämnet och för att utveckla mina egna kunskaper. Tanken var redan då att jag skulle prova på att arbeta efter cirkelmodellen med min klass som ett steg i att utveckla deras skrivande av faktatexter, men tyvärr så drunknade detta som så mycket annat till slut i den alltjämt växande ”att-göra-högen”. Nu har språkklassen gått hos oss på Adolfsbergsskolan i snart ett år och det börjar bli dags att slussa ut dessa elever i den övriga verksamheten. Som ett brev på posten kom därför beskedet att all personal på skolan skulle genomgå en kurs i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt under detta läsår.

Läsmuskler En viktig del i fysisk träning är koordination, att till exempel hålla koll på både armar och ben samtidigt. Och det är svårt! Man måste liksom tänka på många saker på en gång, i alla fall om man vill klara lite svårare rörelser. Precis så är det med läsningen också, faktiskt. Läsförståelsestrategier, fantastiska verktyg i NO-undervisningen På vår skola har vi tagit emot materialet En läsande klass med öppna armar. I varenda klassrum sitter bilder av spågumman, detektiven mfl upp på väggarna. Ett fantastiskt material att låta sig inspireras av! Det vore synd om materialet enbart blir en serie lektioner i svenska tänker jag.

Eleverna frågar – eleverna svarar! Även detta år fortsätter vi att utveckla vår förmåga att ställa frågor till texten vi läser. Det kan vara svårt för eleverna att komma igång, men det brukar gå bättre om man frågar om de har några frågor eller funderingar direkt till huvudpersonen. Vi läser just nu Nils Holgersson och jag skriver upp elevernas frågor och hänger upp dem väl synligt i klassrummet. Idag fick de elever som ville, prova att svara på de andras frågor, genom att gestalta svaret med en mycket enkel dramatisering. Man får svara på vilken fråga man vill och det gör ingenting om redan en annan elev har gestaltat frågan innan.

Vårt dialogiska klassrum Jag skulle vilja kalla vårt klassrum för det dialogiska klassrummet och att jag skriver vårt beror på att vi är två pedagoger som arbetar mycket nära varandra. Vi heter Elisabeth Pettersson och Marie Trapp och tillsammans ansvarar vi för 28 elever i en åk 1-3. Min kollega Elisabeth Pettersson är 1-7 lärare med inriktning svenska, matematik och engelska. Jag som skriver om vårt klassrum är examinerad 1-7-lärare med inriktning svenska och SO samt idrott. Jag har en påbörjad speciallärarutbildning och under mina 15 år som lärare har jag alltid i någon form haft ett specialläraransvar.

Hon vill prioritera barns läsförståelse Svallvågorna efter den dåliga svenska placeringen i Pisa-undersökningen har inte ebbat ut. Elever i 44 länder fick sina skolresultat jämförda. En svensk akilleshäl gällde läsförståelse. Avsnitt 24 – Att skriva sig till läsning ASL I dagens avsnitt hade vi förmånen att få ha både Ulrika Jonson och Jesper Samuelsson från Vallaskolan i Södertälje på besök. Eftersom vi visste att Ulrika skulle hälsa på oss var det ju självklart att hon skulle få ett avsnitt för att prata om ASL (att skriva sig till läsning / write to read), som hon har varit med om att implementera på massvis av skolor. Att dessutom rektor Jesper hängde på var en extra bonus, då vi även fick skolledarperspektivet. MEDVERKANDE: Ulrika Jonsson, Jesper Samuelsson, Lotta Bohlin och Micke Kring

Related: