Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.
untitled Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? | pedagogiken Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Observera att sådana här prov enbart kan användas i diagnostiskt syfte, ur andra synvinklar är de väldigt bristfälliga. Man bör skriva på varje prov vilken tid eleven lämnade in det. Utöver prov på läsförståelse beträffande skönlitteratur är jag övertygad om att man också måste genomföra läsförståelsediagnoser på ämnestypiska texter i andra ämnen. I denna romantiska förståelse ingår också att alla vetenskapliga framsteg ses som ett resultat av en eller flera människors hopp, passioner eller djupa känslomässiga engagemang.
untitled Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Fritids hade gjort iordning en superhärlig skattjakt, där eleverna och deras syskon fick ledtrådar i form av sekvensbilder, tex en inzoomad bild på en liten tavla (del av), ett bordsben, en bit av en gardin…osv. Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.
untitled Läsförståelsestrategier i praktiken untitled Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Svensk grammatik - testa dig! untitled 50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok?
EN LÄSANDE KLASS Läsanalys I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys. Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: ”Kopiera en sida ur elevens självständiga läsning, eller en kopia av läxan, faktaboken. Då eleven läser sin text i boken följer läraren med i sin kopia. Notera varje sak du önskar samtala med eleven om. Notera korrekt läsning vid varje rad med ett ok. Ringa in ord som du vill undersöka hur eleven förstår. Skriv in de korrigeringar eleven gör under sin läsning – då eleven självkorrigerar sin läsning notera med SK. Utveckla din förmåga att anteckna under läsningen. Då du är klar med dina noteringar, samtal med eleven, låt eleven vara den som berättar om sin läsning. Betrakta dig själv som lärande; undersöka och upptäcka, utveckla och undra är dina lärande förutsättningar för att utveckla undervisning.” -Ja!
Bokomslag på bloggen – vad får man publicera? Hur är det egentligen med upphovsrätten på bokomslag? Får man publicera ett bokomslag hur man vill på sin blogg? Webbstjärnan har undersökt saken och svaren är många. Efter supportsamtal med en lärare som driver en bokblogg visar det sig att samtliga förlag nedan tillåtit henne att publicera bokomslag i samband med bokrecension. Vi på Webbstjärnan har märkt att det är många bidrag som innehåller bokrecensioner, och i vissa fall är de rena bokbloggar. Vi började fundera på hur det ligger till med upphovsrätten till de bokomslag som ofta publiceras i samband med bokrecensioner. Enligt Norstedts förlagsgrupp (där bland annat Rabén & Sjögren ingår) är det fritt fram att publicera deras bokomslag på sin sajt utan att be om tillstånd, så länge omslaget ”återges i anslutning till en recension”. Bonnierförlagens böcker är det lite knepigare med. Svenska Förläggareföreningen, som är en branschorganisation för svenska bokförlag, är inne på samma spår. Vi vet att det här låter knepigt.