background preloader

”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ”

”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ”
Jag har ett par gånger efter jul i år fått kommentarer av kollegor: ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag blir glad och, hrm, jag erkänner, smickrad. Det har också fått mig själv att fundera på ”hur” och en tanke har dykt upp. Borde jag inte försöka bena upp och tydliggöra vad min undervisning innehåller som gör att eleverna lär sig mycket? Ok: Hej då Jante! Stark betoning på det muntliga Jag vill att eleverna ska prata mycket och jag pratar mycket med dem. Fler exempel på muntlig aktivitet är: - Gruppsamtal som bygger på frågor. Varierad stöttning Stöttning är inte det samma som stöd. Ett formativt förhållningssätt Jag försöker aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag vill också att de ska lära sig att själva bedöma sitt arbete. ”Vad jag lärt mig på den här lektionen/idag? Jag ger så ofta som möjligt respons, muntligt eller skriftligt, till eleverna i form av ”Jag ser att du….. Lek och skratt Höga förväntningar Modersmålen Flera elever

http://hjartatskogshaga.wordpress.com/2014/02/18/jag-har-ett-par/

Related:  skrivspråkutveckling alla ämnenUndervisning i SVAnyanländaBlandade sidor med länkar och tips

Kamratrespons, fakta o föreläsningar Förra veckans kamratrespons av djurbilder börjar nå sitt slut. Många har ritat om och förbättrat sin bild flera gånger och börjar känna sig nöjda.Vi har samtalat om hur man läser med flyt och inlevelse. Tvåorna fick läsa en faktatext om en björn ur Diamantjaktens arbetsbok för en kompis och tillsammans prata om och rita in på vilket trappsteg de kan tänkas ligga i en läsutvecklingsmatris (källa: Cecilia Seiman). Under våren kommer jag träffa varje elev enskilt och samtala/diskutera deras läsutveckling inom läsflyt och läsförståelse.Läsläxan i veckan lästes upp för kamrat och två stjärnor och en idé-lapp klistrades in längre bak i läxboken. Från ovannämnda matris fick barnen mer idéer och tips.Skrivande av faktatext om eget valt djur i världen har de flesta blivit klara med.

Barn av sitt språk: Hela skolan läser I Rannebergsskolan i Angered ser man den skönlitterära boken som den bästa källan till kunskap. Därför ägnar alla klasser en och en halv timme varje morgon åt högläsning. Skolans hjärta är biblioteket där de där de traditionella läroböckerna fått lämna plats för de skönlitterära. Resultatet i form av språklig medvetenhet och lust till läsning bland eleverna har inte låtit vänta på sig. Dagbok Här kommer jag (eller någon av er) skriva vad vi har gjort under dagen. Har du varit sjuk eller borta av någon annan anledning kan du går in här och läsa vad vi har arbetat med. Det kan också vara bra att läsa även om du har varit i skolan. Fredag 24/5 Det var länge sedan jag skrev i "dagboken" men jag ska försöka att bättra mig.

Utveckla – Handleda – Lära Två gånger i min yrkeskarriär så har jag blivit erbjuden att välja rektorsyrket, båda gångerna har jag avböjt möjligheten. Att jag valde bort chansen att bli rektor berodde enbart på att jag anser att det i dagens form är ett omöjligt uppdrag. Att vara den där pedagogiska ledaren med koll och ansvar för hundratals lagar och riktlinjer och dessutom budget- och personalansvar. Tack, men, nej tack. Jag har fått utvecklats åt andra håll i min karriär istället men med ovanstående bakgrund vill jag presentera en idé till organisation för att minska ”glappen i styrkedjan” som Skolinspektionen uttrycker det i sin färska rapport>> Om mig Jag heter Tiia Ojala och arbetar som förstelärare i Södertälje. Jag undervisar nyanlända barn i en introduktionsgrupp. Jag är även läromedelsförfattare. Jag har jobbat i flera års tid som lärare för både unga och vuxna personer med kort eller ingen utbildningsbakgrund.

Kamratrespons och faktainsamling om koalan! Kamratrespons på djurbild Med inspiration från förra veckans lektion om Austins fjäril ritade jag av en bild av en koala som jag visade för mina elever i åk 2. Eleverna fick ge kamratrespons till mig utifrån koalabilden jag hade ritat. De fick ge mig två stjärnor och säga positiva saker om det som var bra. Sedan fick de ge en idé genom att berätta vilka detaljer i bilden jag kunde förbättra. Jag kände mig väldigt glad efter responsen, jag fick mycket beröm: fina stora öron, bra form på trädgrenen.

Tala är silver - dela är guld Kan en film göra bedömningen av den muntliga förmågan mer likvärdig och begriplig? För att konkretisera sina idéer kring betyg och bedömning och få svar på frågan, filmade Marie Bergman sina 9:or när de samtalade kring böcker på olika betygsnivåer. – Jag ville tillsammans med mina elever, utveckla ett material som kan användas som stöd för diskussioner runt bedömning. Jag ville inte att det bara skulle bli en produkt för lärare, utan eleverna kunde vara med i processen för en ökad förståelse av vad ett boksamtal skulle kunna innehålla och hur det skulle kunna genomföras för att uppnå en viss kunskapsnivå. Min vision var att både elever och lärare skulle öka sin förståelse kring bedömning av kunskapsnivåerna genom aktiva diskussioner, säger Marie som har skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Modersmålets betydelse & flerspråkig kartläggning Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM anordnar kursen Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning för modersmålslärare och specialpedagoger/speciallärare. Eftersom jag och min kollega går kursen delar jag i det här inlägget med mig av vad vi fick ta del av under första kurstillfället på SPSM i Göteborg. Kursen inleddes med att kursledarna (Fahimeh Behesthi, Charlotta Möller) berättade om vilka uppgifter och skyldigheter SPSM har. Förutom information om själva kartläggningsmaterialet fick vi en genomgång om flerspråkighet, betydelsen av elevens modersmål och utvecklingsområden för flerspråkiga elevers måluppfyllelse.

Nationella läsdagen blev internationell I arbetslaget på min gymnasieskola hade vi bestämt att vi skulle ha ett lästema på Nationella läsdagen i år. Vi brukar vanligtvis ha teman där alla elever på skolan medverkar, men denna gång ville vi anpassa läsningen till elevernas språkliga nivå i svenska. Jag hade planerat för att ha 4 olika stationer i Språkintroduktionsgruppen. Det var en dikthörna, en digital hörna, att läsa en bok hörna samt ett kapitel från en kapitelbok som ”storbok” på väggen. Sidorna ur boken var uppförstorade till A3 format.

En språkutvecklande NO-lektion Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag beskrivit hur vi tittade på en film som visar när jag lagar en tilltryckt pingisboll genom att koka den. Vi beskrev vad som hände på filmen och funderade på vilka frågor man kunde/behövde ställa för att kunna förklara det som hände. Sedan läste vi olika texter, pratade och funderade över vilka av frågorna vi skulle kunna ta reda på genom att göra undersökningar.

Vad finns det för tester i svenska som andraspråk? Bedömningsstöd Det finns nationella prov i svenska/svenska som andraspråk för årskurs 3, 6 och för skolår 9. Proven är obligatoriska och är avsedda att vara ett stöd för läraren inför betygssättningen. Rätt tid När du hämtar den här sidan väntar servern till början av en ny sekund, och skickar sedan över rätt tid till din webbläsare. Eller mer precist: den skickar över tiden 25 ms innan det är dags, för att kompen­sera lite för för­dröj­ning på internet. Tiden du ser ovanför är alltså inte från din egen dator, utan visar rätt tid på RL.SE:s server. Det finns också en aningens större klocka ifall du behöver en mer massiv tid­givning, öppnas i eget fönster. Servern håller rätt tid mot atomur på internet och har typiskt en miss­visning på bråkdelen av en sekund.

Related: