background preloader

Lässtrategier

Lässtrategier
Nu börjar vi lägga in boktips av alla de slag till alla er som söker texter för att arbeta med lässtrategier. Vi fyller på längst upp på den här sidan, skrolla ner allteftersom det fylls på. Koppla: innehåll! I boken Hedvig och Max-Olov råkar Hedvig dra till med en liten lögn - och upptäcker sen hur lätt det går att hitta på mer, alla lyssnar och hon får synas. Men sen gäller det att klara de mindre trevliga konsekvenserna av att ljuga... Jenny i Jippi får skulden ljuger om hunden hon fått ta hand om tillfälligt - och det blir inte alls som hon tänkt sig. Alma trampar på en A-brunn på trottoaren och vaknar nästa dag som apa i Mitt liv som apa. Visualisera texten! I den lättlästa boken för årskurs 1-4 Jag vill ha en katt! Upptäck: bild och text! Likaså i Det är inte min hatt - en suverän bilderbok med parallellt berättande i bild och text Om syskon och svartsjuka kan vi läsa om i Arja och Råttiz och i Ormen - två bra samtalsböcker för de yngsta, kan fungera från årskurs 1 till 3.

http://cirkbloggen.blogspot.com/p/lasstrategier.html

Related:  lässtrategierLässtrategier & LäsförståelseLäsförståelse

"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. Läsförståelsestrategier Här har du de 10 mest högfrekventa orden från 28 ämnesområden och omkring totalt 3,5 miljoner ord: Analysis (analys), benefit (fördel), concept (begrepp), derived (härleda), established (faställd), factors (faktorer), indicate (indikera, tyda på), legal (laglig, rättslig), method (metod), and occur (inträffa). Högfrekventa ord är sällan något problem. Det är däremot lågfrekventa ord samt ord och begrepp som tillhör skolspråket. RAVE, Robust Academic Vocabulary Encounters, är en del i en större amerikansk undervisningssatsning, instructional intervention, med fokus på att utvidga studenters ordförråd av så kallade akademiska ord och förbättra deras förståelse av akademiska texter; när det gäller yngre elever talar vi om skolspråk. Vi vet att skolspråket är en utmaning för våra elever.

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Informationstjuvar aktiverar förförståelse Läsrelaterade aktiviteter har jag skrivit om vid ett flertal gånger förut och i det här inlägget tänkte jag fokusera lite extra på en rätt rolig "före-läsning"-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll. Aktiviteten bidrar också till att eleverna utvecklar strategier för att dra nytta av olika slags ledtrådar i en text för att öka förståelsen. Aktiviteten kallas informationstjuvar på svenska men namnet är betydligt mycket mer intressant på engelska: T.H.I.E.V.E.S. eftersom det är en akronym för följande: TitleHeadingsIntroductionEvery first sentence in a paragraphVisuals and vocabularyEnd-of-chapter questionsSummary Suzanne Liff Manz som har hittat på THIEVES, har formulerat ett antal frågor under varje rubrik som man sedan använder tillsammans med eleverna.

Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion.

Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Fokus låg här på att eleverna skulle förstå och minnas. I det andra exemplet skulle de välja strategi för att på bästa sätt sammanfatta en lång och ganska svår text.

Lyssna på P1 Skolministeriet från igår tisdag! Igår tisdag sändes ett intressant program som kan vara värt att diskutera med kollegorna. Skolministeriet är en serie radioprogram om skolan där de granskar och belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom reportage, egna undersökningar och fördjupande samtal. I tisdags, 11/11, handlade det om att forskare kritiserar projektet En läsande klass. Jag har lyssnat på programmet och vill absolut rekommendera alla som är intresserade eller på något sätt berörda av undervisning i läsning och lässtrategier att lyssna på programmet. Det tar ungefär en halvtimme.

Related: