background preloader

Lektionsplanering - lässtrategier

Lektionsplanering - lässtrategier
En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. När vi har arbetat oss igenom alla strategier grundligt är det dags att applicera vår kunskap på olika typer av texter. Marie och Elisabeth

25 Reading Strategies That Work In Every Content Area 25 Reading Strategies That Work In Every Content Area Reading is reading. By understanding that letters make sounds, we can blend those sounds together to make whole sounds that symbolize meaning we can all exchange with one another. Without getting too Platonic about it all, reading doesn’t change simply because you’re reading a text from another content area. Only sometimes it does. Science content can often by full of jargon, research citations, and odd text features. Social Studies content can be an interesting mix of itemized information, and traditional paragraphs/imagery. Literature? This all makes reading strategies somewhat content area specific. But if you’d like to start with a basic set of strategies, you could do worse than the elegant graphic above from wiki-teacher.com. For related reading, see 50 of the best reading comprehension apps, different ways your school can promote literacy, or how reading in the 21st century is different. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.

Ändrade villkor för svenskundervisningen Ungas relationer till litteratur är ett område som Christina Olin-Scheller länge har varit intresserad av. Hon arbetade tidigare som svensklärare och hennes avhandling ”Mellan Dante och Big Brother” handlar om mötet mellan gymnasieelevers fiktionsvärldar på fritiden och den litteratur som presenteras i svenskundervisningen. I avhandlingen konstaterar hon att eleverna har svårt att förhålla sig till de texter och historiska epoker som ofta behandlas utan kontakt med samtiden. Undervisningens form, innehåll och syfte ligger helt enkelt alltför långt ifrån deras tillvaro. Knyt an till elevers vardag - Att läsa och skriva hänger tätt samman med utvecklingen av den personliga identiteten, säger Christina Olin-Scheller. Ett avgörande mål måste vara att vidga bilden av vad en läsande och skrivande person är för något. - I dagens digitala och multimediala samhälle handlar det inte längre bara om att kunna läsa och skriva vanlig text, säger Christina Olin-Scheller. Text: Stefan Pålsson

Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Modellen kallas för transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och utbyte av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Här hittar du förslag på föreläsningar och filmer om hur man jobbar med läsförståelsestrategier. Filmen om läsfixarna. Modellektioner

Bokslukarsällskapet LYSSNA IKAPPVarje program har också en egen sida. Där kan du lyssna på programmet, läsa mer om boken eller författaren och få tips på liknande böcker. Bokslukarsällskapets första program, Liksom helt magiskt: Bokslukarsällskapets andra program, Silverpojken: Bokslukarsällskapets tredje program, Imorgon är allt som vanligt: Bokslukarsällskapets fjärde program, Astrid Baros genialiska plan: Bokslukarsällskapets femte program, Syskonen Tilly - Bibliotekskuppen: Bokslukarsällskapets sjätte program, Två städer:

Lektioner: En serie bildpromenader Jag kommer att visa er hur man genomför bildpromenader. Bildpromenadens syfte är 1) Att skapa ordförråd. Att ge ordförråd. Att sätta ord på det vi ser. 2) Att skapa förförståelse. 3) Att undersöka samspel mellan bild och text. Låt oss börja med en bildpromenad i den bok vi själva använder dagligdags: Läroplanen, Lgr 11: Läroplanens omslag ska vi sätta ord på. ”Jag ser två barnhänder” Så här gör jag innan jag undervisar. För att skapa gemenskap med bilden, fotografiet, illustrationen kan vi sakligt sätta ord på det vi ser. ”Jag ser en penna.””Jag ser ett tangentbord””Jag ser en teckning av ett päron””Jag ser text””Jag ser ett stort L””Jag ser färgen blå.””Jag ser en bok””Jag ser versaler”Jag ser små bokstäver”Jag ser siffror.Jag ser två ettor.Jag ser … Jag har undervisat i bildpromenader sedan 2003. Jag är inte klar med vad jag ser i läroplanens fotografi. Detta moment handlar om att berätta om vad vi tänker. Jag tänker: Jag tänker att det är konstigt att det är päron i fotografiet.

I Finland ges mycket stöd tidigt, ”genast” och till många Marjatta Takala Marjatta Takala har sin ordinarie anställning vid Helsingfors universitet utöver gästprofessuren i Umeå. Hon har en bakgrund först som klasslärare och senare som speciallärare i Finland. Den stora satsningen på små barns läsförmåga har funnits åtminstone sedan 80-talet, enligt Marjatta. Stor satsning ger resultat – Vi satsar jättemycket på första och andra klassen. Kan du beskriva detta lite närmare? – De små barnen undervisas ofta av speciellt utbildade klasslärare som tar hand om undervisningen i finska. Många får stödinsatser i trestegsmodell Hur gör ni med dem som inte når målen? – Vi har haft vår så kallade trestegsstöd-modell sen 2011. Enligt professor Takala är det en stor andel elever som får extra stöd på grund av någon typ av skolsvårigheter. – Det är en ganska stor del av eleverna som får deltidsspecialundervisning så man kan inte säga att vi är jätteinkluderande här i Finland ännu. Stödets innehåll och utformning Vilken typ av stöd får de finska eleverna?

Att lära tillsammans: Läs och redovisningsuppdrag - Stormaktstiden Nu är vi i full gång med historiatemat och just nu stormaktstiden. Det här uppdraget till onsdag vecka 4 innehåller: repetera lässtrategier, läsa och sedan redovisa. Du behöver ha med dig ett häfte hem. Det finns tre olika varianter på häften. Starta med att se filmen som repeterar strategier som man kan använda när man läser svår text: Därefter: 1. - Träna på att berätta om det du läst. - Berätta gärna för någon där hemma. 2. 3. Fundera och diskutera med någon vuxen; - Hur kan man veta så mycket om något som hände på 1600-talet? Vad tror du? Glöm inte att använda dig av lässtrategierna när du läser dina texter! Ser fram emot att lyssna på redovisningar och få prata om de frågor som finns!

akademiläsarnas litteraturblogg | ”Att läsa utan att reflektera är som att äta utan matsmältning.” Edmund Burke Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Samma dag presenteras PISA-resultaten som konstaterar att elevers läsförståelse har sjunkit ytterligare. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. Lära av varandra och bli expertläsare

Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. I studien kommer sex lärare, två speciallärare, två rektorer, en logoped och en dramapedagog till tals. Stimulerande lärandemiljö minskar risker Flera av de elever som omnämns i avhandlingen har fått diagnosen dyslexi. Ett viktigt område i sammanhanget förefaller vara lärarens yrkesskicklighet. Vänta och se-attityd tyder på okunskap hos lärarna Det är också viktigt att lärarna tar itu med potentiella problemen i ett tidigt skede. Fordrar kompetenta lärare Kollegialt samarbete en framgångsfaktor Skolor behöver lässpecialister

Related: