Matriser Matriser är ett kraftfullt verktyg vid bedömning av elevers kunskaper. I en matris kombineras de olika kriterier, som är tecken på elevernas kunskapsutveckling, med de olika kvalitativa nivåer som utvecklingen visar sig på. Om de olika kvalitativa nivåerna är uttryckta på ett sätt så att eleverna förstår dessa, kan matriser också användas för elevernas självbedömning av sin egen och andra elevers kunskapsutveckling. På den här sidan visas hur man kan bygga upp en generell matris för bedömning av elevers kunskaper. Läs mer om matriser Matriser används mest i de olika sammanhang där formativ eller lärande bedömning tillämpas. Litteratur Testa dina kunskaper om matriser På den här sidan har vi samlat några frågor kring matriser. Testa dina kunskaper här Matriskonstruktion I den här instruktionen kan du följa gången i matriskonstruktion. Se Powerpoint här Dela med dig av dina erfarenheter Har du själv använt dig av matriser?
Länkskafferiet - Skolämnen Denna sida lär ut konsten att tala inför publik. Uppbyggnaden av ett tal och hur det ska framföras för att fånga åhörarna beskrivs. Lyssna på stora tal av Churchill, Kennedy, Martin Luther King, Olof Palme, Ronald Reagan, Mona Sahlin, Earl Spencer vid Dianas begravning, Bill Clinton, Tony Blair och kung Carl XVI Gustaf. Insticksprogram behövs i webbläsaren för att lyssna. Taggar: presentationsteknik, retorik, svenska, tal, talekonst untitled Blankettbanken Barn av sitt språk: Körlings barn Poeten Tomas Tranströmers diktning blev räddningen för läraren Anne-Marie Körling. Hon förlorade sin mamma vid Estonias förlisning och sorgen gjorde henne ordlös. I sin mors efterlämnade bokskatt hittade Anne-Marie flera böcker med Tranströmers dikter och vid läsningen av dem började språket sakta återvända. Körling har många tankar om lärarens roll. Själv lyssnar hon mer än talar i klassrummet. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Idéer för livet Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. Femtonåriga Blanka Papai ”har allt”, säger hon: konton på kik, Snapchat, Twitter, Facebook, Instagram, Vine, Tumblr … Blanka är en av många elever på Backaskolan som tar sin telefon med sig i sängen och sover med den. – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji.
De fem källkritiska frågorna (eller @UR_Pedagogerna hjärta Eskelhems skola) På Eskelhems skola på Gotland har eleverna i Marie Anderssons klass tittat på Är det sant?, en tv-serie där syftet är att: eleverna ska förstå hur media fungerar.uppmana till källkritiskt tänkande.ge eleverna en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier. Efter att ha sett det första avsnittet förfalskade eleverna lokaltidningens notiser och sedan fick klasskamraterna granska dessa källkritiskt. Tidigare i veckan kom ett brev (i form av ett rör) till UR, och i det brevet låg elevernas affischer. För att se elevernas affischer (och när en superglad Björn öppnar rörposten) klickar du på miniatyrerna nedan.