background preloader

Responsark

Responsark
Related:  GenrepedagogikBedömning och pedagogik

SVENSKA 6-9 Bedomningsmatris_instruerande.pdf Svenska Bron Bron är avsedd för elever som läser svenska på introduktionsprogrammen, men kan med fördel användas som reparationsmaterial f... Läs mer Alla möjliga ord och uttryck Alla möjliga ord och uttryck är ett nytt ordträningsmaterial för gymnasiet och vuxenundervisningen eller för alla som ska gör... Läs mer Det är bara att googla Det är bara att googla! Läs mer Odysseus resa I denna rikt illustrerade bok återberättas Homeros klassiska epos "Odysséen", om Odysseus hemfärd från det trojanska kriget. Läs mer Svenska impulser Svenska impulser är ett läromedel för Svenska 1,2 och 3 som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för ... Läs mer Skrivkonst Skrivkonst är tänkt som lärarens inspiration och handledning för skrivundervisningen i Svenska 1-3 på gymnasiet eller motsvar... Läs mer

Hej Sverige | Om att känna sig som hemma i ett nytt land Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Texttyper Här nedan kommer min vägg för de olika texttyperna med exempel på varje typ av text. Jag gjorde dessa till detta blogginlägg Svenskläraren tolka begreppen genrer respektive texttyper om du vill läsa mer. Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. PS.

Kamratbedömning Tangenter som smattrar mot skärmarna i klassrummet. Ett kompakt lugn råder. Eleverna som försvinner in i sina texter. Arbetsområdet ”På begäran” rullar vidare. Albin Mårtensson i 9A Det har gått ett tag sedan jag sist skrev. Eleverna vet att varje genre har sin förutsägbara struktur och det är denna de ville repetera. Eleverna har i arbetsområdet fått ta del av färdiga texter från ”Reparationskurs Skriva” från Gleerups. Lisbeth Bern Elevresponsen byggde vi upp efter Two stars and a wish, dvs eleverna gav varandra två stjärnor och en önskan. Min uppfattning är att eleverna ska användas effektivt för varandra klassrummet.

En berättelsestruktur växer fram Under vårterminen när jag satte mig ner och skulle formulera omdömen för mina elever var det helt plötsligt väldigt tydligt att alla mina elever hade en gemensam nämnare, de behövde alla utveckla sina berättande texter så texterna "har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling" (Lgr 11). En del av det centrala innehållet för att arbeta med just detta är "Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning" men jag valde att återknyta till de genrepedagogiska begrepp vi redan arbetat med inom den narrativa (berättande) genren under året. Om du inte är insatt i hur den narrativa genren är uppbyggd och hur man kan konkretisera detta för eleverna rekommenderar jag dig att kolla igenom Björn Kindenbergs slideshare om just detta: Björn har även beskrivit denna genre i ett väldigt läsvärt blogginlägg. Vi identifierade olika berättelsers händelser, komplikationer och lösningar.

Mitt språkutvecklande klassrum: Lektionstips: referatskrivning Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1. 2. 3. Påstår

Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan Jenny Olsson Mohammad-Ali och Anette Liuzzi är klasslärare för en stor årskurs 2 på Kirsebergsskolan i Malmö. Båda undervisar språkutvecklande i alla ämnen med hjälp av genrepedagogik. Men det är fler saker som de senaste åren har hamnat i deras metod- och verktygslåda. Anette och Jenny är båda grundskollärare med inriktning på svenska och svenska som andraspråk. Anette har dock utvecklat ett särskilt intresse för matematik. Anette och Jenny har haft sin 2:a sedan förskoleklass. Handalfabetet och Bornholmsmodellen Anette och Jenny inledde arbetet med barnens språkliga medvetenhet med hjälp av Bornholmsmodellen. Jenny som har erfarenhet från att ha arbetat i särskola fick en ingivelse om att prova handalfabetet när de introducerade bokstäverna. Datorn som skrivverktyg Andra terminen i åk 1 fick klassen tillgång till bärbara datorer. Genrepedagogik Inför 2013 bestämde skolområdet Kirseberg att göra en språksatsning och valde att fördjupa sig i genrepedagogik. Lattjo Lajban-lådor “Våga fråga”

Related: