background preloader

Läsrörelsen

Läsrörelsen

Sunnanäng | Astrid Lindgren Ingen sida om Astrid Lindgren skulle vara komplett om det inte gick att läsa lite ur böckerna. Här laddar vi upp nya kapitel varannan månad för dig som älskar att läsa. Välkommen till Astrid Lindgrens fantastiska bokvärld – fast nu i din dator. Sunnanäng För länge sen i fattigdomens dagar var det två små syskon som blev ensamma i världen. ”Jag får visst aldrig mer något roligt i mitt barnaliv”, sa Anna och grät, där hon satt på mjölkpallen. ”Nej, här i Myra är alla dagar grå som sorkarna i lagårn”, sa Mattias. I fattigdomens dagar var det ont om mat i gårdarna, och bonden i Myra trodde heller inte att barnmagar behövde något annat än potatis doppad i sillake. ”Mitt barnaliv blir inte långt”, sa Anna. ”Med potatis och sillake lever jag inte till vintern.” ”Nog måste du leva till vintern”, sa Mattias. ”Till vintern får du gå i skolan, och då blir dagarna inte längre grå som sorkarna i lagårn.” ”Bara jag levde till vintern och fick börja skolan”, sa Anna.

”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Hon är också en av experterna i regeringens satsning ”Läslyftet”, som ska utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning.

Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film

Leta efter de spirande små fröna Min 4-åring har under de senaste veckorna visat flera gånger att hon är på väg att ‘knäcka koden’. Hon har utvecklat sin metaspråkliga förmåga och hon har börjat ljuda bokstäverna i ord som hon känner igen. Häromdagen stod hon med senaste Bamse och ljudade högt: /b-a-m-s-ä/ …mamma varför är det ett E? Allt detta har fått mig att återigen intressera mig för hur den informella läs- och skrivinlärningen går till, därför plockade jag fram en bok ur bokhyllan som vi hade på Lärarhögskolan. Men trots att jag tyckte om boken på lärarutbildningen och dessutom införskaffade mig andra upplagan för några år sedan, eftersom den bland annat innehåller nyare forskning och fler sätt att kartlägga barns läs- och skrivutveckling, så har den blivit stående i bokhyllan. Liberg skriver så kloka ord om bedömning: Det är oftast lättare att vid en bedömning se vad någon inte kan än eventuellt små spirande frön till att kunna något. Kort beskrivet går det ut på att eleven läser en text högt för läraren.

Läsanalys I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys. Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: ”Kopiera en sida ur elevens självständiga läsning, eller en kopia av läxan, faktaboken. Då eleven läser sin text i boken följer läraren med i sin kopia. Notera varje sak du önskar samtala med eleven om. Notera korrekt läsning vid varje rad med ett ok. Ringa in ord som du vill undersöka hur eleven förstår. Skriv in de korrigeringar eleven gör under sin läsning – då eleven självkorrigerar sin läsning notera med SK. Utveckla din förmåga att anteckna under läsningen. Då du är klar med dina noteringar, samtal med eleven, låt eleven vara den som berättar om sin läsning. Betrakta dig själv som lärande; undersöka och upptäcka, utveckla och undra är dina lärande förutsättningar för att utveckla undervisning.” -Ja!

50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok?

Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Svensk grammatik - testa dig! Läsförståelsestrategier i praktiken Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Fritids hade gjort iordning en superhärlig skattjakt, där eleverna och deras syskon fick ledtrådar i form av sekvensbilder, tex en inzoomad bild på en liten tavla (del av), ett bordsben, en bit av en gardin…osv. Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? | pedagogiken Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Observera att sådana här prov enbart kan användas i diagnostiskt syfte, ur andra synvinklar är de väldigt bristfälliga. Man bör skriva på varje prov vilken tid eleven lämnade in det. Utöver prov på läsförståelse beträffande skönlitteratur är jag övertygad om att man också måste genomföra läsförståelsediagnoser på ämnestypiska texter i andra ämnen. I denna romantiska förståelse ingår också att alla vetenskapliga framsteg ses som ett resultat av en eller flera människors hopp, passioner eller djupa känslomässiga engagemang.

Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.

Related: