background preloader

Spågumman

Spågumman

VÖL MediaCenter i Västerbotten » Se föreläsningar från Temadagen – Ökad läsförståelse Den 28 januari genomfördes temadagen Ökad läsförståelse på Nordanåteatern i Skellefteå inför 350 deltagare från Västerbotten och Norrbotten. Temadagen arrangerades av MediaCenter tillsammans med Skellefteå kommun och Länsbiblioteket Västerbotten. Här nedan kan du i efterhand se några av föreläsningarna. Först ligger åhörarkopior(.pdf) för några föreläsningar: Anne-Marie KörlingSkellefteå kommunInga-Maj EliassonMTMMichael Tengberg Inledning – Staffan Åkerlund Språket, en demokratisk rättighet – Ann-Marie Körling Skellefteå kommun om sitt arbete för ökad läsförståelse – Brita Hjelm-Brännström och Cecilia Kåmark Talböcker direkt till eleven : hur tjänsten Egen nedladdning fungerar - Jenny Nilsson (och Annalena Hedmans presentation) Undervisningsmodellen dialogisk strategiundervisning – Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Avslutning – Ann-Marie Körling

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

En språkutvecklande NO-lektion | Min undervisning Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag beskrivit hur vi tittade på en film som visar när jag lagar en tilltryckt pingisboll genom att koka den. Vi beskrev vad som hände på filmen och funderade på vilka frågor man kunde/behövde ställa för att kunna förklara det som hände. Sedan läste vi olika texter, pratade och funderade över vilka av frågorna vi skulle kunna ta reda på genom att göra undersökningar. Idag smög vi också igång med fas 2, att studera olika exempeltexter och hitta genretypiska drag hos texttypen vi ska arbeta med.

Text, underlag, nyhet lässtrategi – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Så här kan man göra för att förstå ord, berättar Laila Guvå för eleverna. – Eller så googlar man, säger en tjej. – Ja, men det är inte alltid man förstår förklaringen av ordet, svarar Laila. Visar. Att förklara ord som eleverna kan få problem med sitter förstås i ryggraden för alla andraspråkslärare. – Då måste de ha egna strategier för att ta reda på betydelsen. Från forskningen samlade de strategier för ordförståelse, textförståelse och frågeförståelse som är lätta att tillämpa för eleverna. På textnivå handlar det mycket om att lära sig läsa mellan raderna. – Min erfarenhet är att eleverna ofta hoppar över den typen av frågor. – Om du inte förstår vad som står på raderna så är det svårt att förstå det som står mellan raderna. – Cirkus!

Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.

Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? | pedagogiken Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Jag ska här inte haka upp mig på dessa utan vill i stället betona att vi inte bör göra det svårare för oss än vad som är nödvändigt. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Observera att sådana här prov enbart kan användas i diagnostiskt syfte, ur andra synvinklar är de väldigt bristfälliga. Man bör skriva på varje prov vilken tid eleven lämnade in det. Utöver prov på läsförståelse beträffande skönlitteratur är jag övertygad om att man också måste genomföra läsförståelsediagnoser på ämnestypiska texter i andra ämnen. Observera att jag inte påstår att bioligibokens fakta om bakterier ska tas bort från undervisningen.

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.

Läsförståelsestrategier i praktiken Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Svensk grammatik - testa dig! 50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför:

Läsanalys I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys. Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: ”Kopiera en sida ur elevens självständiga läsning, eller en kopia av läxan, faktaboken. Då eleven läser sin text i boken följer läraren med i sin kopia. Notera varje sak du önskar samtala med eleven om. Notera korrekt läsning vid varje rad med ett ok. Ringa in ord som du vill undersöka hur eleven förstår. Skriv in de korrigeringar eleven gör under sin läsning – då eleven självkorrigerar sin läsning notera med SK. Utveckla din förmåga att anteckna under läsningen. Då du är klar med dina noteringar, samtal med eleven, låt eleven vara den som berättar om sin läsning. Betrakta dig själv som lärande; undersöka och upptäcka, utveckla och undra är dina lärande förutsättningar för att utveckla undervisning.” -Ja!

Related: